Bleka och kalla fingrar - Raynauds syndrom

Det är vanligt med flera av följande symtom vid Raynauds syndrom:

• En eller flera av dina fingrar bleknar när det är kallt eller när du är stressad. Det bildas ofta en tydlig gräns mot den övriga huden.
• Efter ett tag kan huden bli blåaktig.
• Du kan tappa känseln i området. Det kan sticka eller göra ont.
• Det kan bli svullet och göra ont när värmen kommer tillbaka. På ljusare hud kan fingrarna bli röda.

Oftast märks besvären i fingrarna, men även tårna, örsnibbarna och nästippen kan påverkas.

Det kan räcka med att du utsätts för kyla en kort stund för att symtomen ska uppstå.

Raynauds syndrom kommer oftast för första gången när man är yngre än 30 år. Ofta minskar besvären med åldern. 

Det viktigaste är att hålla dig varm:

• Använd vantar och mössa när det är kallt ute.
• Tumvantar värmer fingrarna bäst. Använd gärna vindtäta och vattentäta vantar med ett varmt foder.
• Handledsvärmare hjälper till att hålla handlederna varma, vilket också gör händerna varmare. 
• Använd rymliga skor där tårna kan röra sig. För lite plats runt tårna gör att du lättare fryser. Ha varma strumpor i skorna. Använd sulor som isolerar mot kyla.
• Använd material som värmer. Ull värmer bättre än till exempel bomull.
• Det finns strumpor och vantar med värmeslingor som laddas med batteri. Det finns också olika värmepåsar som du kan använda i vantarna eller skorna. De går ofta att köpa i friluftsbutiker.
• Rör på händer och armar om du är ute när det är kyligare. Det gör att blodcirkulationen ökar. Sträck ut fingrarna och knyt dem. Du kan också göra stora cirklar med armarna.

Fingrar, tår och andra delar av kroppen som har varit förfrysta blir ofta känsligare för kyla.

Ta av dig eventuella ringar innan du blir svullen

• Undvik att ha på dig ringar om du tror att dina fingrar ska svullna. Fingret som ringen sitter på kan skadas. Det beror på att ringen kan stoppa blodet från att ta sig fram i det svullna fingret. Du kan ta på dig ringen igen när fingrarna är som vanligt.

Rökning, vissa läkemedel och stress kan öka besvären

Besvären kan öka av vissa saker. Fundera på om du kan göra en eller flera av följande förändringar:

• Rök inte och snusa inte. Det gör att blodcirkulationen blir sämre. Det finns hjälp att få om du vill sluta.
• Vissa läkemedel kan göra att besvären ökar. Det gäller framför allt betablockerare, som bland annat används mot högt blodtryck. Även läkemedel mot adhd kan göra besvären svårare. Prata med en läkare om du använder något sådant läkemedel och har stora besvär med Raynauds syndrom.
• Försök få tillräckligtid för återhämtning och vila, om besvären blir värre av stress. Läs mer om stress och vad du kan göra själv.

De allra flesta som har Raynauds syndrom behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över inom en kort stund eller som längst inom ett par timmar.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär: 

• Du är över 40 år och får besvär för första gången.
• Besvären påverkar ditt liv mycket.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller jourmottagning så snart det går om du har något av följande besvär:

• Det har gått några timmar och du har fortfarande bleka och domnade kroppsdelar.
• Du har en mycket stark smärta i området som är domnat.
• Du har en ring på ett finger som har svullnat, och kan inte få av dig ringen.

Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

På vårdcentralen får du berätta om dina besvär. Du kan bli undersökt av en läkare om det behövs. Läkaren tittar och känner på din hud. Hen brukar också lyssna på hjärtat och undersöka ditt blodtryck. Läkaren kan också pröva hur blodcirkulationen i händerna fungerar.

Berätta för läkaren om du använder några läkemedel.

Ibland behövs fler undersökningar

Du kan få göra fler undersökningar om läkaren misstänker att en annan sjukdom kan vara orsaken till besvären.

Du som påverkas mycket av dina besvär kan få göra en utredning, till exempel hos en arbetsterapeut. Då tittar ni tillsammans på vad som kan förändras för att du ska ha så lite besvär som möjligt.

Vårdpersonalen kan ge dig råd om hur du själv kan försöka minska dina besvär. Oftast behövs ingen annan behandling.

Det finns läkemedel som vidgar blodkärlen i de yttre delarna av kroppen. En läkare kan skriva ut det på recept om du har stora besvär och det inte hjälper med sådant du kan göra själv.

Orsaken till Raynauds syndrom är oftast okänd.

Det finns en viss ärftlighet. Det innebär att du ofta har genetiska släktingar som har samma besvär.

Vissa läkemedel kan påverka blodcirkulationen och öka besvären.

Verktyg som vibrerar kan skada nerverna

Du som har arbetat mycket med verktyg eller maskiner som vibrerar kan få Raynauds syndrom. Skakningarna påverkar nerverna i händerna och kan göra att blodcirkulationen försämras.

Besvären kan bero på någon annan sjukdom

Det är ovanligt, men ibland beror besvären på en annan sjukdom. Det kan till exempel vara en reumatisk sjukdom eller en hjärt-kärlsjukdom.

Blodkärlen i de yttersta delarna av kroppen drar ihop sig när det är kallt. Det är ett sätt för kroppen att skydda blodet från att bli kallt.

När blodkärlen drar ihop sig hindras blodet från att komma fram. Då blir huden blek och kroppsdelen kan domna.

När kroppen blir varm igen öppnar sig kärlen och extra mycket blod kommer fram. Då kan fingrarna bli svullna och göra ont.

Vid Raynauds syndrom kan samma sak hända när man är stressad.

Läs mer om hur hjärtat och blodomloppet fungerar.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.  

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.