Så söker du vård under den fackliga konflikten.Det här meddelandet avser Västerbotten

Just nu pågår en facklig strejk och blockad. Läs mer om hur du som invånare påverkas.

Lagar i vården

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS

Du som har en funktionsnedsättning har rätt att ansöka om stöd för att kunna leva ett så bra och självständigt liv som möjligt. Det är syftet med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

I rätten till ett gott och självständigt liv ingår till exempel att du ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning. Du ska också kunna vara med i samhällslivet. Du ska till exempel kunna ta del av utbudet av kultur och fritidsaktiviteter på samma villkor som andra.

Kommunens ansvar

Det är framför allt kommunen som har ansvar för att LSS följs. Kommunen ska utreda dina behov och erbjuda det stöd och den service du behöver.

Du ska få vara delaktig i hur stödet utformas och när det genomförs. Du har rätt till tolkning för att kunna förstå informationen om du behöver det.

Barn ska vara delaktiga

Om det är ett barn som behöver hjälp är det viktigt att barnet får information som hen förstår. Det ska vara möjligt för barnet att vara delaktigt och kunna uttrycka sina egna tankar och önskemål. De som bestämmer ska ta reda på vad barnets bästa är och ta hänsyn till det när de tar beslut om vilket stöd som behövs.

Tre grupper som omfattas av LSS

I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen. Du kan ansöka om stöd om du tillhör någon av följande grupper:

  1. Du har intellektuell funktionsnedsättningautism eller autismliknande tillstånd.
  2. Du har betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av våld eller kroppslig sjukdom.
  3. Du har andra stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Det betyder att du har mycket svårt att på egen hand klara av vardagliga saker. Du kan till exempel ha svårt att klä på dig, laga mat, förflytta dig eller kommunicera med andra.

Tio olika typer av hjälp

LSS innehåller tio olika typer av hjälp för att ge stöd och service. De beskrivs i följande kapitel.

Rådgivning och personligt stöd

Av regionen kan du få stöd och rådgivning av till exempel en kurator, psykolog, dietist eller arbetsterapeut.

Vård för att behandla en sjukdom ingår däremot inte i LSS. 

Västerbotten

LSS-frågor i Västerbotten

I Region Västerbotten besvaras LSS-frågor på telefonnummer 090-785 71 31.

Personlig assistans

Du kan ansöka om personlig assistans från kommunen eller Försäkringskassan. Det kan du göra om du har en funktionsnedsättning som innebär att du behöver hjälp med det som kallas grundläggande behov. Det kan till exempel vara hjälp med din personliga hygien, att äta, att klä av och på dig eller kommunicera med andra.

Både vuxna och barn kan få personlig assistans.

Ledsagarservice

Du kan ansöka om ledsagarservice för att underlätta dina kontakter med andra och kunna delta i samhällslivet. Ledsagarservice gör det möjligt för dig att besöka vänner och delta i fritidsaktiviteter och kulturaktiviteter.

Kontaktperson

En kontaktperson kan vara som en kompis som du kan ha kontakt med och göra saker tillsammans med på din fritid. Kontaktpersonen kan ge dig möjlighet att träffa andra och göra saker som du själv vill, till exempel gå på bio.

Du ska få vara med och bestämma vem som ska vara din kontaktperson.

Avlösarservice i hemmet

Avlösarservice i hemmet innebär att en annan person tillfälligt tar över omvårdnaden av ett barn eller en vuxen med funktionsnedsättning. På så sätt kan föräldrar, anhöriga eller andra närstående få tid för sig själva och göra saker utanför hemmet.

Korttidsvistelse utanför hemmet

Korttidsvistelse innebär att du bor någon annanstans än hemma under några dygn eller någon vecka per månad. Det kan till exempel vara hos en korttidsfamilj eller på ett sommarläger. På så sätt får du miljöombyte, avkoppling och möjlighet till personlig utveckling. Korttidsvistelse kallas också korttids.

För dig som är ung och fortfarande bor hemma kan det vara ett sätt att vara hemifrån och förbereda dig för att så småningom flytta till eget boende.

Korttidstillsyn för unga över tolv år som går i skolan

Går du i skolan och är över tolv år kan du ha rätt till korttidstillsyn. Det betyder att du är någon annanstans utanför hemmet en kortare period. Det kan till exempel vara före och efter skolans slut. Det kan också vara på lovdagar, studiedagar och sommarlovet.

Korttidstillsyn kan ordnas på olika sätt. Ibland går du kvar på ditt fritidshem. Du kan också vara med i en grupp med andra unga med funktionsnedsättning, till exempel på en fritidsgård.

Familjehem och bostad med särskild service för barn och unga

Du kan ha rätt till att bo i ett familjehem eller i en bostad med särskild service för barn och unga. Där finns stöd av personal dygnet runt. Det gäller om du har så stora behov av hjälp att du trots olika stöd inte kan bo hos dina föräldrar.

Bostad med särskild service för vuxna och annan särskilt anpassad bostad

Det finns tre olika former för boende där du som är vuxen kan få stöd.

Gruppbostad

En gruppbostad är en bostad som har lägenheter samlade runt ett gemensamt utrymme. Du har en egen lägenhet. I det gemensamma utrymmet kan du träffa andra som bor i gruppbostaden och personalen. Det finns personal dygnet runt. De stöttar dig för att du ska kunna vara så självständig som möjligt.

Servicebostad

Du som behöver visst stöd i boendet men klarar en del själv kan bo i en servicebostad. Du bor i en egen lägenhet. I samma område finns det fler lägenheter som tillhör servicebostaden. Det finns också gemensamma utrymmen där du kan umgås med personal och andra boende om du vill. Det finns personal dygnet runt som hjälper dig med det du inte klarar själv.

Anpassad bostad

Du kan få bo i en bostad som till viss del är anpassad efter dina behov. Den kallas för särskilt anpassad bostad. Då finns det ingen personal på plats. Men att bo i en särskilt anpassad bostad kan också kombineras med att du får andra stöd enligt LSS, till exempel personlig assistans.

Daglig verksamhet

Du ha rätt till daglig verksamhet om du har en funktionsnedsättning och är i yrkesverksam ålder men inte har ett arbete och inte heller studerar. Verksamheten ska anpassas efter dina behov och önskemål och ge dig en meningsfull sysselsättning. Det kan till exempel vara en praktikplats.

Daglig verksamhet kan också vara att delta i olika aktiviteter och sysslor på ett dagcenter eller på en arbetsplats. 

Var ansöker du om LSS?

Regionen ansvarar oftast för rådgivning och annat personligt stöd, till exempel samtal hos kurator, psykolog, dietist eller arbetsterapeut. Kommunen ansvarar för övrigt stöd. Kommuner och regioner kan ha kommit överens om att dela upp ansvaret på annat sätt.

Du kan kontakta din kommun för att få veta vad som gäller där du bor.

Du ansöker själv om stöd

Du som har en funktionsnedsättning ansöker själv om stöd och service enligt LSS. Du som inte kan söka själv eller är under 15 år kan få hjälp av någon av följande:

  • vårdnadshavare
  • god man
  • förmyndare
  • förvaltare
  • framtidsfullmaktshavare
  • ditt juridiska ombud.

Din kommun har ansvaret för samordning

Behöver du stöd från både kommunen och regionen är det kommunen där du bor som har ansvaret för samordningen.

Om kommunen beslutar om du ska få stöd enligt LSS görs en bedömning av ditt behov av stöd. Bedömningen kan också visa att du redan får den hjälp du behöver. Dina önskemål ska ha stor betydelse i bedömningen.

Besluten ska vara skriftliga så att du kan överklaga om du inte är nöjd.

Individuell plan gör dig delaktig

I samband med att du beviljas stöd enligt LSS ska du erbjudas en så kallad individuell plan. Både kommunen och regionen kan erbjuda dig en plan. Om det finns två planer ska de samordnas om du godkänner det.

Syftet med planen är att du själv ska ha inflytande och överblick över det som planeras. Planen ska också underlätta samordningen mellan kommunen och dem som har ansvaret för olika typer av stöd.

Du kan när som helst själv begära att få en individuell plan. Det är kommunen som ansvarar för beslutet om ditt stöd enligt LSS som gör planen. 

Planen görs i samråd med dig

De som beslutar om stöd ska göra den individuella planen i samråd med dig. Planen ska innehålla både beslutat och planerat stöd. Även stöd som ges av andra än kommunen eller regionen ska finnas med. Det kan till exempel vara stöd som du får av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen.

Den individuella planen ska prövas igen minst en gång om året så att det stöd du får motsvarar de behov du har.

Västerbotten

LSS-frågor i Västerbotten

I Region Västerbotten besvaras LSS-frågor på telefonnummer 090-785 71 31.

Vad kostar stödet?

Du betalar inget för den hjälp du får men kommunen får ta ut avgifter för bostad, fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. Det gäller om följande stämmer in på dig:

  • Du har hel allmän ålderspension.
  • Du har hel sjukersättning.
  • Du har hel aktivitetsersättning
  • Du har annan inkomst av motsvarande storlek.

Det är kommunen som beslutar om vilka avgifter du får betala. Kommunen ska också se till att du får behålla tillräckligt med pengar för dina personliga behov.

Barn under 18 år

Kommunen har rätt att ta ut en ersättning av vårdnadshavare för att täcka kostnaderna för barns omvårdnad. Det gäller om du är under 18 år och bor i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och unga.

Tystnadsplikt gäller

Den personal som ger dig stöd har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får prata eller lämna ut uppgifter om dig. Sekretess är vad man kallar information som ska vara hemlig och som alltså inte ska lämnas ut, till exempel sådant som rör ditt stöd och hur du lever.

Brister ska rapporteras

Enligt lex Sarah har personalen en skyldighet att rapportera om du utsätts för brister och missförhållanden. De kan vara olika typer av övergrepp, till exempel bestraffningar, kränkningar, slag eller att personalen är hårdhänt. Sådant ska rapporteras till den som ansvarar för verksamheten.

Den som ansvarar för verksamheten kan i sin tur anmäla missförhållandet till den myndighet som kan undersöka vad som hänt, Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Om du vill klaga

LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att du kan begära omprövning eller överklaga om du inte är nöjd med ett beslut. En domstol kan ändra på vad till exempel kommunen har bestämt.

Begär att beslutet omprövas

Du börjar med att begära att kommunen eller regionen omprövar sitt beslut om stöd enligt LSS.

Kontakta i stället Försäkringskassan om du vill begära att beslutet om personlig assistans prövas igen. Försäkringskassan fattar beslut om assistansersättning enligt en annan lag. Den heter Socialförsäkringsbalken, SFB.

Förvaltningsrätten

Om du inte är nöjd med kommunens eller Förskringskassans beslutet kan du överklaga det till förvaltningsrätten, som är en domstol.

Förvaltningsrätten kan skicka tillbaka ärendet till kommunen, regionen eller Försäkringskassan om den kommer fram till att du har rätt till stöd.

Förvaltningsrätten avgör oftast bara om du har rätt till ett visst stöd eller inte. Den avgör inte i detalj hur stödet ska utformas.

Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen

Du kan överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten. Kammarrättens beslut kan du överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen.

Mer på 1177.se

Samhällsstöd till barn med funktionsnedsättning

Barn med en eller flera funktionsnedsättningar har rätt till stöd från samhället. Målet med stödet är att barnet ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Att få hjälpmedel

Ditt hjälpmedel ska passa dig och dina behov. Här kan du läsa om hur det går till att få olika typer av hjälpmedel genom vården. Du kan också läsa om hur du köper ett hjälpmedel själv.

Patientlagen

Patientlagen är en lag som har tagits fram för dig som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få om din vård.

Prata om tankar och känslor

När ett barn har en funktionsnedsättning är det viktigt för alla i familjen att prata om det. På webbplatsen Opratat kan du se filmer om vad man inte pratar om, och få tips på hur ni kan göra.

Till toppen av sidan