Vanliga frågor och svar om psykiatrisk tvångsvård

Skriv ut (ca 5 sidor)
Skriv ut

Om tvångsvård

Om tvångsvård

Ibland kan det bli nödvändigt att vårdas mot sin vilja, så kallad tvångsvård. Det kan vara om man själv inte inser att man behöver vård och om det finns risk för att man själv eller någon annan kommer till skada. 

Det är ett stort ingrepp i integriteten att tvingas till vård.

Här följer några vanliga frågor med svar om vad som gäller när man vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.

Fäll ihop

Hur kan man överklaga ett beslut om psykiatrisk tvångsvård?

Hur kan man överklaga ett beslut om psykiatrisk tvångsvård?

Beslutet att man ska vårdas mot sin vilja går att överklaga till förvaltningsrätten.

För att överklaga vänder man sig till chefsöverläkaren på den psykiatriska klinik där man vårdas, antingen direkt eller genom annan vårdpersonal.

Man har också rätt att be om en stödperson som kan biträda och ge stöd. Det är Patientnämnden i landstinget som utser stödpersoner.

Fäll ihop

Får dörrarna vara låsta på en psykiatrisk avdelning?

Får dörrarna vara låsta på en psykiatrisk avdelning?

Om man vårdas enligt LPT får man hindras att lämna vårdinrättningens område eller den avdelning där man vårdas. Detta kan exempelvis ske genom att dörren till avdelningen är låst.

Det räcker med att det finns en person på avdelningen som vårdas enligt LPT för att dörren ska få hållas låst. 

På samma avdelning finns det oftast också andra personer som vårdas helt frivilligt. Dessa personer har när som helst rätt att lämna avdelningen.

Fäll ihop

Kan läkaren bestämma att jag inte får använda min mobiltelefon eller internet?

Kan läkaren bestämma att jag inte får använda min mobiltelefon eller internet?

Grundregeln är att man har rätt att använda mobiltelefon och internet när man vårdas enligt LPT. Men det finns tillfällen då det är nödvändigt att man inte har kontakt med omvärlden med hänsyn till den vård eller rehabilitering man får. Ibland kan det vara för att undvika att någon annan eller man själv skadas. Det är chefsöverläkaren som tar beslutet och det får gälla i högst två månader.

Beslutet kan bara gälla en person. Det innebär att andra patienter på avdelningen oftast får använda mobiltelefon och internet.

Man kan överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Man vänder sig då till chefsöverläkaren på den psykiatriska kliniken där man vårdas, antingen direkt eller genom annan vårdpersonal.

Man har också rätt att be om en stödperson som kan biträda och ge stöd i olika frågor. Det är Patientnämnden i landstinget som utser stödpersoner.

Fäll ihop

Kan personalen bestämma att jag inte får ta emot besök?

Kan personalen bestämma att jag inte får ta emot besök?

Det är landstinget/regionen som har rätt att ta beslut om att man inte får ta emot besök om det är olämpligt med tanke på den vård man får. Ett besöksförbud kan till exempel handla om att man själv behöver skyddas av någon anledning.

Personalen på avdelningen kan bara säga att man inte får ta emot besök om det finns ett beslut om besöksförbud från landstinget/regionen.

Beslutet tas enligt lagen om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård och kan överklagas till förvaltningsrätten.

En klinik för psykiatrisk tvångsvård har också rätt att ha särskilda besökstider. Besökstiderna ska ge bra möjligheter till besök utan att vården påverkas. Det kan till exempel handla om att man inte ska bli störd mitt i en behandling, eller att det inte är för tidigt eller för sent på dygnet. Beslut om besökstider kan inte överklagas.

Fäll ihop

Kan någon tvinga mig att ta medicin mot min vilja?

Kan någon tvinga mig att ta medicin mot min vilja?

Enligt lagen ska behandlingen ske i samråd med patienten i så stor utsträckning som möjligt.

I lagen står också att personalen ska samråda med patientens närstående, om det inte av något skäl är olämpligt. Det kan till exempel vara om man själv har sagt ifrån att man inte vill att de närstående ska få information eller vara delaktiga i vården.

Det är chefsöverläkaren som slutligen har rätt att bestämma om vilken behandling man ska få när man vårdas enligt LPT.

Det innebär att man kan bli tvingad att ta medicin mot sin vilja, om man är så sjuk att man själv inte förstår vad det innebär att avstå från behandling.

Beslutet kan inte överklagas.

Fäll ihop

Jag får i perioder inte träffa andra patienter utan måste vara på mitt rum. Får det gå till så?

Jag får i perioder inte träffa andra patienter utan måste vara på mitt rum. Får det gå till så?

Enligt lagen får en patient hållas avskild från andra patienter, men bara om det är nödvändigt på grund av att man som patient är aggressiv eller störande på ett sådant sätt att det stör vården av de andra patienterna.

Personalen ska hela tiden ha uppsikt över en patient som är avskild och beslutet ska omprövas så att man inte behöver stanna på rummet längre än nödvändigt. Beslutet får gälla högst åtta timmar, men om det finns speciella skäl får beslutet avse fler timmar än så.

Det är chefsöverläkaren som kan besluta om avskiljande. Man kan inte överklaga beslutet.

Fäll ihop

Vad gäller vid bältesläggning?

Vad gäller vid bältesläggning?

Om det finns en omedelbar risk för att en patient skadar sig själv eller någon annan får patienten spännas fast i bälte mot sin vilja.

Det är chefsöverläkaren som beslutar om fastspänning i bälte. Vårdpersonal ska vara närvarande hela tiden när en patient ligger i bälte.

Så fort risken för skada är över ska bältet tas bort. Lagen anger att bältesspänning ska vara kortvarig.

Om patienten ska spännas fast under en längre tid ska Inspektionen för vård och omsorg, IVO, underrättas.

Fäll ihop

Vad gäller vid visitation?

Vad gäller vid visitation?

Om det är nödvändigt för säkerheten kan landstinget besluta att ha inpasseringskontroll vid vissa enheter för psykiatrisk tvångsvård. Då kan alla som passerar in kroppsvisiteras.

Kroppsvisitation innebär att personal undersöker någons kläder och det man bär med sig, till exempel väskor. Personal får känna utanpå kläderna, i fickor och liknande, och öppna väskor, plånböcker och annat som man bär med sig.

Kroppsvisitation innebär inte att personal får känna direkt på kroppen eller tvinga någon att ta av kläder.

Chefsöverläkaren kan besluta att en patient i psykiatrisk tvångsvård ska kroppsvisiteras för att kontrollera till exempel att man inte har med sig alkohol, narkotika eller farliga föremål.

Chefsöverläkaren kan även besluta om att en patient ska gå igenom ytlig kroppsbesiktning. Det innebär att patienten får ta av sig kläderna så att personal kan granska kroppen utan att röra patienten.

Om det går ska ett vittne närvara när patienten går igenom kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning.

Fäll ihop

Hur ska man veta vad man har rätt till när man vårdas mot sin vilja?

Hur ska man veta vad man har rätt till när man vårdas mot sin vilja?

Som patient ska man få veta vad man har rätt till, så snart tillståndet medger det.

Med ”så snart tillståndet medger det” menas att man i vissa lägen kanske inte är mottaglig för information, till exempel om man har fått lugnande läkemedel, är väldigt upprörd, eller ligger i bälte.

Man har rätt att få information om att man när som helst kan begära att vården ska upphöra och om rätten att överklaga vissa beslut.

Man har också rätt att be om en stödperson som kan biträda och ge stöd. Det är Patientnämnden i landstinget som utser stödpersoner.

Som patient måste man överklaga själv, men man kan be en närstående om hjälp. Däremot kan inte någon annan bestämma att man ska överklaga ett beslut, det är ett beslut som man bara kan fatta själv.

För att överklaga vänder man sig till chefsöverläkaren på den psykiatriska kliniken, antingen direkt eller genom annan vårdpersonal. 

Man behöver inte ha några särskilda motiv eller formuleringar för att överklaga.

Lagen om psykiatrisk tvångsvård ska finnas anslagen på vårdavdelningen, väl synlig för patienterna.

Fäll ihop

Vad innebär öppen psykiatrisk tvångsvård?

Vad innebär öppen psykiatrisk tvångsvård?

Öppen psykiatrisk tvångsvård innebär att man fortfarande får behandling från psykiatrin utan att vara inlagd på sjukhuset.

Syftet är att man ska få stöd att bygga upp en bra struktur i sitt liv, kanske sedan man tvångsvårdats i slutenvården under en längre period. Det kan handla om att man ska komma på regelbundna besök till en mottagning för samtal och för att ta sin medicin.

Det ska finnas en vårdplan där det står vilken behandling man som patient ska få från hälso- och sjukvården, vilka insatser kommunen ska stå för och eventuella åtgärder som vidtas av andra än landstinget och kommunen.

En fast vårdkontakt ska bara utses om vården tycker att det behövs. Man kan begära, men man har ingen rätt att få, en viss person som sin vårdkontakt.

Man måste följa de villkor som har satts upp för vården, men kan inte tvingas att göra något utanför kliniken.

Om man bryter mot de villkor som är bestämda kan det bli aktuellt att de ändras och att man får nya regler att förhålla sig till. Kanske behöver man få mer stöd och därför är det viktigt att man får berätta om varför man inte vill eller kan följa de villkor som har satts upp.

Ibland kan man behöva läggas in i slutenvården ett tag igen.

Det är chefsöverläkaren som kan ansöka om öppen psykiatrisk tvångsvård hos förvaltningsrätten. I ansökan ska de villkor som ska gälla för vården och vårdplanen finnas med.

Fäll ihop

Vem är ansvarig för vården enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård?

Vem är ansvarig för vården enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård?

Det är landstinget/regionen som ytterst är ansvarig för den vård som ges enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Vård enligt LPT får bara ges av landstinget/regionen, inte av privata vårdgivare.

Det är chefsöverläkaren på den psykiatriska kliniken som har ansvaret för den direkta vård som ges enligt LPT.

Det är vanligt att chefsöverläkaren delegerar rätten att fatta vissa beslut till överläkaren på aktuell avdelning. Läkaren måste vara specialist i psykiatri för att få ta dessa beslut.

Fäll ihop

Lästips

Lästips

Socialstyrelsen har tagit fram boken Min guide till säker vård, för att stärka patientens delaktighet i vården.  Man kan ladda ner den som pdf, som e-bok eller lyssna på den som talbok. Den finns även i en lättläst version och på tio olika språk.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-12-07
Redaktör:

Litti le Clercq, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Maria Nyström Agback, jurist på Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm