Att utveckla en ätstörning kan ske snabbt eller över längre tid. Ibland kan det vara svårt att veta om du är sjuk. Här är några tecken på att du kan ha en hetsätningsstörning:

• Du kan äta stora mängder på kort tid och känner att du tappar kontrollen över ätandet.
• Du äter trots att du inte är hungrig eller fortsätter tills du blir obehagligt mätt.
• Du hetsäter när du är ensam och försöker dölja ditt ätande.
• Du tänker mycket på mat, kroppen eller din vikt.

Det är vanligt att du hetsäter när du känner dig ledsen, stressad, orolig eller nedstämd. Hetsätningen kan då ge en kortvarig känsla av tröst.

Efter att du har hetsätit kan du skämmas och tycka att det är fel på dig. Det kan göra att du försöker begränsa hur du äter. Något som ofta leder till en ny period av hetsätning.

Du kan få en hetsätningsstörning oavsett ålder eller kön.

Vad är det för skillnad på hetsätningsstörning och bulimi?

När du har bulimi gör du dig av med maten du har ätit genom att till exempel kräkas eller använda laxermedel. Det gör du inte om du har en hetsätningsstörning.

Här kan du läsa mer om bulimi.

Ja, hetsätningsstörning är en sjukdom och den kan leda till fler sjukdomar.

Följdsjukdomar och besvär

Kroppens signaler om hunger och mättnad påverkas av hur och när du äter. Om du ofta hoppar över måltider eller äter för lite kan du bli trött, ofokuserad och nedstämd. Det kan också göra att suget efter sötsaker, fett och annan näringsfattig mat blir större.

Om du återkommande hetsäter påverkas du på flera sätt. Här är några exempel:

• Du kan öka i vikt.
• Du kan få följdsjukdomar som typ 2-diabetes eller högt blodtryck.
• Du kan få problem med ämnesomsättningen.
• Du kan få ont i magen och bli förstoppad.
• Du sover sämre.
• Du blir trött och orkeslös.
• Du kan må dåligt psykiskt, till exempel få ångest eller bli deprimerad.
  
  

Du kan börja med att ta reda på så mycket som möjligt om hetsätningsstörning och hur det behandlas. Det kan vara ett första steg mot att söka hjälp.

Ät, sov och träna för att må bra

Du kan behöva lära dig mer om hälsosamma matvanor, motion och sömn, och vad kroppen behöver för att må bra. Du kan också behöva lära dig hur du kan skilja på hungerkänslor och sötsug. Det kan vara lättare att bli frisk från en hetsätningsstörning om du äter bra och rör på dig regelbundet.

Att följa olika dieter gör ofta att sötsuget ökar. Det kan trigga igång en ny period av hetsätning.

Sök stöd hos andra

Det finns olika föreningar och organisationer som erbjuder stöd för dig som har en ätstörning eller problematisk relation till mat, kropp och träning. De som jobbar där har ofta egna erfarenheter av ätstörningar.

Frisk och fri och SHEDO.se är exempel på ideella föreningar som erbjuder hjälp till personer med ätstörning och deras närstående. Du kan ringa, chatta eller mejla. På en del orter ordnas också fysiska träffar.

Sök vård så snart du kan om du har ett eller flera tecken på hetsätningsstörning.

Om du är under 18 år

Här kan du som är under 18 år se var du kan söka vård, beroende på var i landet du bor: När barn och unga mår dåligt - stöd och vård vid psykisk ohälsa - 1177.

Om du är över 18 år

Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Du som är upp till 20–25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar.

Du som redan har en vårdkontakt på grund av en annan sjukdom eller diagnos kan ofta få en remiss därifrån.

Särskilda mottagningar

Många regioner har specialiserade ätstörningsmottagningar. På några mottagningar behöver du få en remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan du själv söka vård. Välj din region högst upp på den här sidan. Då får du veta vad som gäller där du bor.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring 1177

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp med var du kan söka vård.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid att innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Det kan kännas som om du aldrig kommer att bli bra igen när du är som sjukast.

Känslor av skam kanske gör det svårt för dig att prata om hur du har det. Men det är viktigt att komma ihåg att du inte är ensam om att ha en hetsätningsstörning och att det går att bli frisk.

Det finns en risk att du blir sjuk igen och får ett så kallat återfall efter behandlingen. Det gäller särskilt i samband med att du utsätts för stress eller nya utmaningar. Även om du inte utvecklar en hetsätningsstörning igen kan det finnas risk för att du utvecklar en annan ätstörning eller annan form av psykisk ohälsa, som till exempel ångest eller depression.

Många specialistvårdsenheter ordnar uppföljningar eller särskilda samtal för att motverka återfall.

Du kan också försöka hitta andra sätt att hantera stress och svåra känslor. Här är några exempel på saker du kan göra i stället:

• Umgås med personer du tycker om
• Ge dig själv tid för vila och återhämtning
• Ta promenader
• Våga prata med dina tankar och känslor med någon.

Graviditet och amning

De naturliga förändringar som sker i kroppen under och efter en graviditet kan vara triggande för en del som har eller har haft en ätstörning. Även om du har varit fri från ätstörningen i flera år kan negativa tankar kring mat och din kropp komma tillbaka. Det är viktigt att du berättar för din barnmorska om sådana tankar.  Läs mer om ätstörningar under graviditeten.