Framfall i slidan
Framfall kan göra att du får en utbuktning bredvid slidan eller i slidan. Det beror på att slidans insida eller livmodern har sjunkit ned. Det är oftast oskadligt men kan vara besvärligt och kännas obehagligt. Det finns behandling att få.
En kortare version av den här texten finns även på lättläst svenska och översatt till flera språk.
Den här texten handlar om framfall i slidan. Framfall kallas också för prolaps. Det finns en annan text om prolaps genom ändtarmen, så kallad rektalprolaps.
Symtom
Du kan ha ett eller flera av följande symtom:
- Du känner att något buktar ut vid eller i slidan.
- Det skaver och känns tungt i underlivet.
- Det är svårt att sitta.
- Du har svårt att kissa. Du kan också lättare bli kissnödig eller kissa på dig.
- Du kan ha svårt att få ut bajset. Det kan också läcka bajs eller pruttar.
Vad kan jag göra själv?
Det här kan du göra själv för att lindra besvären eller minska risken att få framfall:
- Träna musklerna i underlivet med knipövningar. Det kallas också bäckenbottenträning.
- Undvik att lyfta tunga saker.
- Använd läkemedel med östrogen som du för in i slidan om du har sköra slemhinnor. Det gör slidan lenare och minskar besvären om det skaver.
Kissa lättare
Något av följande kan göra det lättare att kissa:
- Ligg ner en stund innan du ska kissa.
- Ställ dig upp när du har kissat. Luta dig framåt. Sätt dig sedan ned och prova att kissa igen.
- Tryck tillbaka framfallet med fingrarna.
Bajsa lättare
Det här kan göra det lättare att bajsa:
- Ät mat med mycket fibrer och drick tillräckligt med vätska. Det gör att bajset blir mjukare så att du slipper krysta.
- Gå på toaletten direkt när du behöver bajsa.
- Ha en pall under fötterna när du sitter på toaletten. Då blir det lättare att få ut bajset.
- Håll emot med ett finger i eller vid slidan när du försöker bajsa.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du har symtom som besvärar dig.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den gynekologiska mottagningen eller vårdcentralen öppnar. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral, en gynekologisk mottagning, eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:
- Du kan inte alls trycka tillbaka framfallet.
- Du är kissnödig men kan inte kissa.
Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Vid akuta symtom kan 1177 på telefon också hjälpa dig att få en tid på en gynekologisk akutmottagning.
Undersökningar och utredningar
När du träffar läkaren får du först beskriva dina besvär.
Sedan gör läkaren en gynekologisk undersökning med ultraljud. Det är för att se om du har framfall och skador på livmodern, äggstockarna eller slidans muskler. Ultraljudet visar också om du har urin kvar i urinblåsan efter att du har kissat.
Du kan få hosta och krysta för att se hur det påverkar framfallet.
Läkaren kan känna i ändtarmen för att undersöka musklerna och vävnaden mellan slidan och ändtarmen.
Du får lämna ett urinprov för att för att se om du har urinvägsinfektion eller blod i urinen.
Behandling
En del har framfall utan besvär. Då behövs ingen behandling. Om du har besvär finns det olika behandlingar. Prata med barnmorskan eller läkaren om vad som blir bäst för dig.
Östrogen i slidan kan stärka slemhinnorna
Slemhinnorna i slidan och underlivet blir tunnare och torrare efter klimakteriet och om du ammar. Det gör att slidväggarna kan skava mot varandra.
Behandling med östrogen kan stärka slemhinnorna och ta bort besvären från framfallet. Läkemedel med östrogen som du för in i slidan kan du få i någon av följande former:
- kräm
- piller
- silikonring.
Läkaren ger dig recept om det behövs. En del läkemedel går att köpa receptfritt på apotek.
Det finns också hormonfria slidkrämer på apotek.
Ring i slidan kan lyfta upp framfallet – framfallsring
Framfallet kan lyftas upp med hjälp av en ring som läkaren för in i slidan. Framfallsringen kan hjälpa om det är urinblåsan eller livmodern som har sjunkit ned.
Ringen är böjlig och av plast eller silikon. Det finns finns olika modeller och storlekar. Du får hjälp att välja ut den sort som passar bäst för dig. Ringen ska inte kännas alls när den är lagom stor och rätt placerad.
Tillsammans med ringen använder du kräm eller slidpiller med östrogen för att stärka slemhinnorna och hindra att det skaver.
Du får komma på återbesök för att se hur det fungerar med ringen. Ringen behöver bytas ut några gånger varje år.
Du kan själv lära dig hur du tar ut och sätter in ringen om du vill.
Framfallet kan så småningom bli mindre så att du inte behöver ringen längre.
Du kan behöva en operation
Du kan få en operation om du har mycket besvär av framfall. Läkaren flyttar då tillbaka det som buktar ned och förstärker området i slidan.
Läs mer om operation av framfall i slidan.
Att operera bort livmodern – hysterektomi
Du som har framfall av livmodern kan behöva få den bortopererad. Det gäller om du till exempel har en sjukdom i livmodern. Du och läkaren pratar i god tid före operationen så att du kan ställa frågor och vara med och bestämma vad som blir bäst för dig.
Ibland kommer besvären tillbaka
Du kan få framfall igen även fast du har blivit opererad. Men det går att bli opererad flera gånger om det behövs.
Graviditet och framfall
Det går bra att vara gravid även om du har framfall. Det innebär ingen risk för dig eller barnet i magen.
Om du planerar att bli gravid kan du behöva vänta med att bli opererad. Prata med en barnmorska om du har funderingar om framfall och graviditet.
Sex och framfall
Det är oskadligt att ha samlag i slidan eller i ändtarmens öppning även om du har framfall i slidan. Det brukar inte göra ont. En del kan tvärtom uppleva att de får minskad känsel i slidan av framfall.
Du kan ha samlag även om du har en framfallsring i slidan.
Det kan kännas obekvämt att ha sex om du har besvär av att det läcker urin, gaser eller avföring.
Om du har en skada i ändtarmens ringmuskel bör du vänta med samlag i ändtarmens öppning. Prata med läkaren om du har frågor om hur länge det är bra att vänta.
Vad händer i kroppen?
Framfall kan komma från flera delar av slidan. Det kan vara urinblåsan, ändtarmen, slidans toppe eller livmodern som sjunker ner och trycker mot slidan eller i slidan.
Se illustrationer och läs mer
Så här ser det ut när man inte har framfall
Urinblåsan, ändtarmen och livmodern är där de ska vara. Inget buktar ut vid eller i slidan.
Vad beror framfall på?
Det är inte helt klart vad framfall beror på. Det kan vara ärftligt. Men det finns saker som ökar risken för framfall. Här är vanliga exempel:
- stigande ålder som gör vävnaderna skörare
- graviditet och att föda genom slidan
- skador i underlivet eller bäckenbotten, till exempel efter en förlossning
- fysiskt tungt arbete
- övervikt eller obesitas
- kronisk hosta
- förstoppning.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.
Nationellt riktlinjer vid vård för framfall
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar och besvär. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som blir bäst utifrån vad du behöver och önskar.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som riktar sig till dig som behöver få vård.
Här kan du läsa patientversionen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vården vid besvär i bäckenbotten. Riktlinjerna omfattar bland annat annat framfall och förlossningsskador.
