BLODSJUKDOMAR

Polycytemi – för många röda blodkroppar i blodet

Polycytemi innebär att du har för många röda blodkroppar i blodet. Det gör att blodet blir tjockflytande. Polycytemi kan vara en sjukdom men det kan också vara en följd av andra sjukdomar. Den behandling du får beror på vilken form av polycytemi du har.

Det finns två olika former av polycytemi:

  • Primär polycytemi, som också kallas för polycytemia vera.
  • Sekundär polycytemi. 

Symtom

Här är några symtom som du kan få vid polycytemia vera:

  • Du kan få huvudvärk och yrsel.
  • Du kan känna dig trött och få en känsla av tyngd i huvudet.
  • Huden kan klia efter att du har duschat eller badat varmt.
  • Du kan få en fyllnadskänsla i magen.
  • Huden på underbenen, fötterna eller händerna kan bli rödaktig och göra ont.
  • Du kan få en blodpropp. Då svullnar benet och gör ont.

Du kan få ett eller flera symtom, men det är vanligt att inte känna av några symtom alls.

Symtom vid sekundär polycytemi

Symtomen vid sekundär polycytemi är ungefär samma som vid polycytemia vera. Symtomen beror på hur tjockflytande blodet är och om det finns en annan sjukdom som har orsakat den ökade mängden röda blodkroppar. De vanligaste symtomen är trötthet och huvudvärk.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du ofta har besvär av något av symtomen som beskrivs ovan. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Läs om hur vården för barn och vuxna fungerar i Stockholms län.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Undersökningar

Du får ta blodprover för att undersöka om mängden röda blodkroppar är förhöjd. De flesta symtom vid polycytemi kan bero på flera olika sjukdomar. Läkaren misstänker att du har polycytemi om du har symtomen ovan samtidigt som ditt blodvärde är för högt.

Genetiskt blodprov

Du får också lämna ett blodprov för att undersöka hur dina gener ser ut. Nästan alla som har polycytemia vera har en speciell förändring, en mutation i en gen som styr hur blodet bildas.

Vad händer i kroppen?

Polycytemia vera är en blodsjukdom. Den innebär att benmärgen tillverkar för mycket röda blodkroppar.

Normalt finns en balans mellan faktorer som ökar och faktorer som minskar blodbildningen. De gör att produktionen av röda blodkroppar är på en lagom nivå. Vid polycytemia vera finns en förändring i den gen som sköter den balansen. Förändringen gör att det bildas för mycket röda blodkroppar.

Det leder till ett högt hemoglobinvärde i blodet och ett högt värde på ett prov som visar fördelningen mellan röda blodkroppar och blodplasma. Det provet kallas för hematokritvärde. Blodplasman är den vätska som omger blodkropparna.

Ett förhöjt hematokritvärde innebär att blodet är tjockflytande. Det ökar risken för blodproppar. Polycytemia vera upptäcks ofta efter en blodpropp. Det kan vara en blodpropp i benet, i hjärtat eller i hjärnan. Det kan också vara en blodpropp i magen, även om det är ovanligt.

Polycytemia vera är en livslång sjukdom som räknas som en cancersjukdom, men med behandling kan de flesta leva som vanligt. Du kan få andra symtom efter några år, som till exempel att mjälten förstoras.

Sekundär polycytemi

Sekundär polycytemi är när kroppen upplever ett ökat behov av röda blodkroppar och därför producerar mer. Det kan också vara att det sker en överproduktion av hormonet Epo. Det är ett hormon som bildas i njurarna och som styr bildningen av röda blodkroppar.

Du kan få sekundär polycytemi om kroppen har fått för lite syre under en längre tid. Det kan bero på en sjukdom som påverkar andningen, som till exempel kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, eller vissa hjärtsjukdomar.

Sekundär polycytemi kan också uppstå om man har en viss typ av cancertumörer som producerar för mycket av hormonet Epo. Det kan ske vid till exempel njurcancer.

Skenbar polycytemi

Det finns en tredje form av polycytemi som kallas för skenbar polycytemi. Det är inte en sjukdom i sig utan innebär att blodet innehåller för lite blodplasma i förhållande till antalet röda blodkroppar. Det kan bero på stress eller uttorkning. Det kan också bero på att du får behandling med vätskedrivande läkemedel.

Skenbar polycytemi behöver inte behandlas, men du får behandling mot det som har orsakat minskningen av mängden blodplasma.

Behandling

Den behandling du får beror på vilken typ av polycytemi du har.

Behandling av polycytemia vera

Behandlingen går ut på att minska symtomen och att minska risken för blodproppar. Det sker genom att minska antalet röda blodkroppar i blodet. Det görs med hjälp av blodtappningar eller genom att bromsa blodbildningen med läkemedel.

Till en början tappas du på blod mer än en gång per vecka för att snabbt minska blodvärdet till en normal nivå. Därefter sker tappningen med jämna mellanrum, oftast var fjärde till var sjätte vecka. Intervallet beror på hur stor överproduktionen av röda blodkroppar är.

Du kan också få behandling med blodförtunnande läkemedel, till exempel salicylsyratabletter. Det beror på att det finns en ökad risk för blodproppar även efter att du har behandlats med tappningar.

Du som har polycytemia vera och som har haft blodpropp eller är över 60 år har en större risk för blodproppar. Då behöver du behandling med läkemedel som dämpar benmärgens produktion av röda blodkroppar.

Du får behandling och uppföljning resten av livet. Behandlingen du får gör dig inte frisk från sjukdomen. Men behandlingen gör att du kan leva i stort sett som vanligt.

Behandling av sekundär polycytemi

Sekundär polycytemi medför inte samma risk för blodproppar som polycytemia vera. Du behandlas för det som orsakar den ökade mängden röda blodkroppar, som är en annan sjukdom. Vid kraftigt förhöjda blodvärden och symtom kan du få behandling med regelbunden blodtappning. 

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan