Skador på armar och ben

Meniskskada

Meniskerna sitter i knät. De skyddar knät och gör det stabilare. Meniskerna kan skadas om du till exempel vrider knät kraftigt. Ofta läker skadan av sig själv, men ibland behövs behandling.

Vanligt att skada meniskerna

Meniskerna är två skivor av brosk som sitter i knäskålen. De hjälper till att jämna ut belastningen i knäleden.

Meniskerna består av brosk och sitter på var sin sida av knäskålen. Meniskerna fungerar som stötdämpare i knäleden. De gör knät stabilare när du går, springer och hoppar.

När knät vrids om kraftigt kan meniskerna skadas. Oftast är det en av meniskerna på insidan av knät som skadas. Den typen av olycka kan till exempel hända när du tränar eller idrottar. Då kan den skadade menisken komma i kläm och knät låsa sig. Man kan ibland samtidigt få en korsbandsskada.

Blir skörare med åren

Brosket och meniskerna blir skörare med åldern. Efter fyrtioårsåldern ökar risken att skada meniskerna även i samband med mindre olyckor, som när du till exempel råkar trampa snett. Förändringarna i menisken liknar de vid artros i knäleden, och beror på att brosket blvit skörare.

Du får olika behandling beroende på vilken typ av meniskskada du har fått.

Symtom

Det här är symtom på att du har skadat menisken:

  • Knät låser sig, alltså fastnar i ett läge som inte går att ändra.        
  • Knät gör ont när du sitter på huk eller vrider det.
  • Knät svullnar.

När och var ska jag söka vård?

Många meniskskador läker av sig själv utan att man behöver söka vård.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har en meniskskada och besvären inte minskar under de närmaste dagarna. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Sök vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning inom något dygn om du har skadat dig och får ett eller flera av följande symtom:

  • Knät låser sig och går inte att röra ur sitt läge.
  • Knät svullnar upp.
  • Du kan inte stödja på knät.
  • Du har svårt att sträcka ut knät.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Behandling

Eftersom många meniskskador läker av sig själv kan man få vänta ett par veckor för att se om besvären försvinner om läkaren misstänker att du fått en skada på menisken.

Fysioterapi eller operation

Behandlingen består nästan alltid av fysioterapi, eller sjukgymnastik som det också kallas. Det gäller även om skadan har uppkommit i samband med en olycka. En del behöva operera meniskerna för att bli bra, speciellt vid större olyckor eller om knät har låst sig.

Även om du behöver opereras kommer du att behöva fysioterapi efteråt för att återhämta dig och förebygga att du skadar dig på nytt.

Stockholms län

I Stockholms län finns fysioterapeuter som har specialiserat sig inom en rad områden, till exempel fysisk aktivitet och idrottsmedicin. Där kan du såväl få bedömning som behandling.

Vad kan jag göra själv?

Efter en skada eller operation är det lätt att tappa både styrka och balans i knät. Därför är det viktigt att börja träna upp rörligheten i knät. Det gäller framför allt förmågan att sträcka ut knät och att träna benmusklerna för att avlasta knät.

Inte skadligt att träna även om man har ont

Det är inte skadligt att träna måttligt, även om smärtorna tillfälligt ökar. Däremot ska du undvika hastiga rörelser och tunga arbetsmoment.

Det ska inte göra mer ont dag för dag, utan värken ska helst minska till dagen efter träningen.

Prata med din läkare eller fysioterapeut om du skulle bli sämre i knät när du börjar träna.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Mer på 1177.se

Så fungerar skelett och leder

Skelettet håller oss upprätta, skyddar våra inre organ och är fäste för musklerna. Skelettets ben hålls ihop med leder. I lederna kan benen röra sig mot varandra. Det gör att hela kroppen kan röra sig.

Rörelse är livsviktigt

All form av rörelse kan påverka din hälsa positivt. Du blir piggare, starkare och minnet kan förbättras. Dessutom sover du bättre. Risken för sjukdomar och benbrott minskar också.

Att hålla sig i form som senior

De flesta vill må bra och kunna vara aktiva även som äldre. Det är bra om du regelbundet tränar muskelstyrka, kondition och balans. Då kan du få styrka och uthållighet för de aktiviteter du planerar eller drömmer om.

Till toppen av sidan