Du kan ha en ätstörning om ditt liv påverkas mycket av din vikt och tankar på mat eller hur du äter. Det kan ibland vara svårt att själv förstå att du har en ätstörning eftersom den kan komma gradvis under en längre tid.

Vem som helst kan få en ätstörning och det syns inte alltid utanpå.

Här är några tecken på att du kan ha en ätstörning:

• Du blir mer och mer fixerad vid vad du äter och hur mycket du äter.
• Du hoppar över måltider.
• Du undviker helst att äta tillsammans med andra för att dölja dina problem.
• Du upplever att du tappar kontroll över vad och hur mycket du äter och skäms över ditt beteende efteråt.
• Du kräks eller använder laxermedel för att gör dig av med det du har ätit.
• Du tränar tvångsmässigt för att kompensera för det du har ätit.   
• Du måste äta viss mat på ett särskilt sätt, annars får du ångest.

Du kan även ha svårt att koncentrera dig, känna dig väldigt trött, nedstämd, deprimerad eller ha ångest, skada dig själv eller ha självmordstankar.

Här är några exempel på ätstörningar:

• anorexi
• bulimi
• hetsätningsstörning
• andra ospecificerade ätstörningar.

Här nedan följer korta beskrivningar av de olika diagnoserna. Du kan läsa mer om ätstörningarna genom att klicka på länkarna.

Anorexi

Anorexi innebär att du äter väldigt lite och begränsat eller svälter dig själv. Du är rädd för att öka i vikt. Det är vanligt att också försöka kompensera för det du har ätit genom att till exempel träna, använda laxermedel eller kräkas.  

Du har en uppfattning om din vikt och ditt utseende som inte stämmer överens med verkligheten. Din självkänsla hänger ihop med hur du upplever din vikt och din kroppsform.

Bulimi

Bulimi innebär att du hetsäter stora mängder mat på kort tid och därefter försöker göra dig av med maten. Det kan du göra genom att kräkas, använda laxermedel, undvika att äta på lång tid eller träna överdrivet mycket.

Hetsätningsstörning—BED

Hetsätningsstörning kallas också för BED. Det är en förkortning av engelskans binge eating disorder. Att hetsäta innebär att du äter stora mängder mat på kort tid och känner att du förlorar kontrollen över ditt ätande.

Det är vanligt att ha haft andra ätstörningar tidigare om du har hetsätningsstörning, till exempel anorexi eller bulimi.

Hetsätningsstörning kan leda till att du blir överviktig.

Andra ospecificerade ätstörningar

Andra ospecifierade ätstörningar kan vara olika varianter av anorexi, bulimi och hetsätningsstörning.  

ARFID

ARFID är en form av ätstörning som innebär att du endast äter några få, särskilt utvalda saker. Det handlar inte om att vilja kontrollera vikten eller kroppen. I stället handlar det om en stark motvilja mot olika sorters mat och dryck som du upplever som äcklig eller motbjudande. ARFID är den engelska förkortningen av Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder men kan också kallas för undvikande eller selektiv ätstörning. Det är vanligast hos barn, men kan förekomma i alla åldrar.

Tvångsmässig träning

Att träna på ett tvångsmässigt sätt och samtidigt vara fixerad vid hur du äter är en annan typ av ätstörning. Detta kan ibland kallas för ortorexi, även om ortorexi inte är en formell ätstörning eller psykiatrisk diagnos.

Tvångsmässig och överdriven träning kan leda till starka ångestkänslor om man inte kan träna som man hade tänkt.  Det är vanligt att man också har en annan ätstörning i grunden. När du söker vård för tvångsmässig träning kan du få diagnosen anorexi, OCD – Tvångssyndrom eller någon form av ångest.

Ätstörningar kan gå över i varandra

Det är vanligt att en ätstörning förändras med tiden. Den kan övergå i en annan ätstörning eller också har du en blandning av olika ätstörningar. En person som har anorexi kan till exempel senare utveckla bulimi för att sedan utveckla hetsätningsstörning.

Sök vård så snart som möjligt om du tror att du har en ätstörning. Det är viktigt att du får en ordentlig utredning för att få rätt hjälp.

Om du är under 18 år

Här kan du som är under 18 år se var du kan söka vård, beroende på var i landet du bor: När barn och unga mår dåligt - stöd och vård vid psykisk ohälsa - 1177.

Om du är över 18 år

Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Du som är upp till 20–25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar.

Du som redan har en vårdkontakt på grund av en annan sjukdom eller diagnos kan ofta få en remiss därifrån.

Särskilda mottagningar

Många regioner har speciella ätstörningsmottagningar. På några mottagningar behöver du få en remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan du själv ta kontakt.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring 1177

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Du kan börja med att ta reda på så mycket som möjligt om ätstörningar och hur de behandlas. Det kan vara ett första steg mot att söka hjälp.

H3: Börja prata med andra

Det finns olika föreningar som erbjuder stöd för dig som har tankar kring kroppen och ätande. Du kan få hjälp via telefon, chatt eller mejl. En del har också lokala föreningar på flera orter och erbjuder träffar.

Här är exempel på sådana föreningar du kan kontakta:

• Frisk och fri
• Ätstörningschatten, för dig som identifierar dig som tjej och är mellan 10 och 25 år.
• SHEDO.se

Det finns inte en enda orsak till att någon får en ätstörning. Ofta beror det på flera olika saker samtidigt.

Det är vanligt att du är stressad, har ångest eller andra känslor som är svåra att hantera.

Genom att fokusera tankarna på kroppen och mat kan det kännas som att du slipper tänka på det andra i livet som är jobbigt.

Här är några andra saker som kan påverka att någon får en ätstörning:

• Du har låg självkänsla.
• Du har höga krav på dig själv.
• Du är påverkad av samhällets normer och skönhetsideal.
• Du håller på med en sport där det är stort fokus på att kroppen ska se ut på ett särskilt sätt.
• Du har adhd, bipolär sjukdom eller andra psykiska besvär.
• Din kropp har förändrats mycket på kort tid, till exempel under puberteten, graviditet eller en viktförändring.

Läs mer om ätstörningar i samband med graviditet och amning.