Ångest

Vi ställde frågan Vad är ångest för dig? till besökarna på vår webbplats. I bildspelet nedan finns några av svaren, följt av tips på vad man kan göra för att hantera ångest, både på kort och på lång sikt.

Om du upplever att ditt utseende är så fult eller konstigt att upplevelsen begränsar ditt dagliga liv kan du ha något som kallas dysmorfofobi. Sök hjälp om du har det så. Det finns behandling som hjälper mot dysmorfofobi.

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, innebär att du hanterar starka känslor på ett sätt som kan bli skadligt för dig själv. Det finns behandlingar som kan hjälpa dig med EIPS. Det finns även mycket du kan göra själv för att må bättre.

Du kan ha vad som kallas fobi om du är så rädd för någonting att du gör allt för att undvika det. Det finns behandling som hjälper, om din fobi påverkar dig i vardagen.

Generaliserat ångestsyndrom , som förkortas GAD, innebär att du har så mycket oro och ångest att det påverkar din vardag. Då kan du behöva få hjälp för att må bättre.

När du har tvångssyndrom måste du tänka på ett visst sätt eller göra vissa saker på ett speciellt sätt. Annars får du ångest eller tror att någonting hemskt kommer att hända. Det finns behandlingar mot tvångssyndrom.

När ett barn eller en tonåring har tvångssyndrom är hen upptagen av obehagliga tankar och känner sig tvingad att göra saker på ett speciellt sätt. Annars får hen stark ångest och tror ofta att någonting hemskt kommer att hända. Det finns behandling mot tvångssyndrom.

Du kan ha vad som kallas paniksyndrom om du har återkommande panikattacker och har börjat undvika vissa situationer och platser. Då kan du behöva behandling för att må bättre.

Barn och unga kan ha svårt att må bra igen efter att ha varit med om allvarliga händelser som exempelvis flykt eller övergrepp. Barnen kan få kraftig oro, plågsamma minnen eller mardrömmar. Med stöd och behandling har barn goda chanser att bli fria från sina symtom.

Det kan vara svårt att må bra igen efter att ha varit med om skrämmande händelser som olyckor, krig och sexuellt eller fysiskt våld. Du kan få symtom som mardrömmar, ha svårt att koncentrera dig och vara lättretad. Med rätt behandling har många med posttraumatiskt stressyndrom goda chanser att må bra igen.

Social ångest innebär att du är rädd för att hamna i situationer med andra människor, där du riskerar att känna dig bortgjord eller granskad. Sök vård om din ångest hindrar dig i vardagen. Det finns behandling som hjälper.

Här får du veta mer om hur du eller ditt barn kan minska tandvårdsrädslan eller bli av med den.

Ångest är rädsla eller oro som känns i kroppen. Det är obehagligt men inte farligt att ha ångest. Det finns olika sätt att hantera ångest, och saker du kan göra själv för att må bättre. Det finns även behandling som hjälper.

Det är vanligt att barn och tonåringar känner oro eller rädsla, och det går oftast över. Men om rädslan inte går över och påverkar hur hen fungerar i vardagen kan det vara ett ångestsyndrom som kan behöva behandlas.