Om covid-19 – coronavirus

Så kan du må bättre efter covid-19

Det är vanligt att behöva återhämta sig efter en infektion. Det gäller även covid-19. Hur du behöver återhämta dig beror på hur du mår. Här får du råd om vad du kan göra själv och när du kan behöva söka vård. Att fortsätta ha symtom efter covid-19 kan kallas att ha postcovid.

Två personer, ena personen står nedböjd med händerna på knäna och tar ett djupt andetag
Det är viktigt med fysisk aktivitet. Anpassa aktiviteterna så att det känns bra, och vila när du behöver.

Det finns mycket du kan göra för att må bättre efter covid-19. Du kan läsa om det i den här texten, men också om när det kan vara bra att söka vård.

Du som har fått vård på sjukhus kan ha fått fler eller andra råd.

Mycket är fortfarande oklart om covid-19 och postcovid, men kunskapen ökar alltmer. 1177.se uppdaterar den här texten regelbundet.

Hur kan jag må efter covid-19?

Det går inte att säga i förväg hur du kommer att må. Du kan få covid-19 med lättare symtom som går över av sig själv ganska snabbt. Men det kan också ta längre tid innan du känner dig tydligt bättre eller helt bra.

Du kan ha något eller flera symtom, eller också har du symtom som inte nämns i den här texten.

Symtomen kan vara lätta eller svåra. Det är olika för olika personer men kan också variera för en och samma person.

Att jobba med sin återhämtning

Det kan vara olika vad som fungerar för dig när du återhämtar dig.

Kanske var det obehagligt och jobbigt att vara sjuk. Det kan ta emot att röra på sig och komma tillbaka till vardagen. Då kan du behöva utmana dig själv och pressa dig lite när det är möjligt. 

Du som är ovan att ta det lugnt kanske blir rastlös och frustrerad över att återhämtningen tar lång tid. Då kan du behöva jobba med ditt tålamod och ha mer långsiktiga mål med återhämtningen.

Råd om du är trött och svag

Det är vanligt att vara trött, orkeslös och svag efter en period av sjukdom.

För att få tillbaka orken behöver du näring, träning och vila. Läs mer om råd för att lättare äta eller dricka.

Växla mellan vila och försiktig fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet kan göra att du känner dig starkare och piggare. Växla mellan vila och fysisk aktivitet på ett sätt som känns bra.

Ett första mål kan vara att klara av vanliga vardagssysslor. Sedan kan du börja med övningar. Här är några förslag:

Pröva att stå på ett ben.
  • Träna styrka, rörlighet och balans. Du kan till exempel sträcka armarna ovanför huvudet eller göra andra rörelser med armarna. Du kan också pröva att resa och sätta dig, göra tåhävningar och stå omväxlande på ett ben.
  • Ta korta promenader i lugnt tempo.

Ta det försiktigt den första tiden. Det ska bara kännas lite ansträngande. Så småningom kan du öka intensiteten och hålla på längre stunder.

Vila mellan varje aktivitet. När du vilar, undvik att vara i samma position länge. Ändra till exempel hur du sitter lite då och då.

Kontakta en fysioterapeut som kan ge förslag på övningar om du behöver.

Råd om du har ont

Att röra på dig hjälper också om du känner dig stel eller har ont. Det är vanligt att känna så och kan bero på att du har varit mer stilla än vanligt när du var sjuk. Du som har fått vård på sjukhus kan ha stickningar eller domningar.

Det kan vara bra med smärtstillande läkemedel om du undviker att röra på dig för att du har ont. Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta – vad ska jag välja?

Prata med en läkare eller fråga på apoteket om du tar andra läkemedel och är osäker på hur du ska göra.

Mer som kan hjälpa om du är mycket trött

Pröva att göra så här om du behöver spara på orken i vardagen:

  • Berätta för omgivningen så att de kan vara ett stöd.
  • Gör bara sådant som du vill eller behöver göra.
  • Vila korta stunder när du behöver.
  • Försök att sova ut den tid på dygnet som du brukar sova.

Fler råd hittar du i texten Trötthet vid sjukdom - fatigue.

Kontakta en arbetsterapeut om du behöver. Då kan du får förslag på hur du kan använda din ork på ett sparsamt sätt.

Träna på att känna lukter och smaker

Lukter och smaker kan kännas annorlunda eller mindre än vad de brukar. Orsaken är att luktnerven i näsan är påverkad, som efter en förkylning. Det kan påverka din lust att äta. Läs om råd för att lättare äta eller dricka.

Du kan också försöka att träna ditt luktsinne.

Råd för att lättare äta eller dricka

Det kan vara svårt att äta eller dricka. Det kan ha olika orsaker.

Öka lusten eller orken att äta

Du kan känna dig alltför trött och svag för att orka laga mat eller äta som du brukar. Minskad lust att äta kan också bero på att sjukdomen har påverkat smaksinnet och luktsinnet.

Det finns saker du kan göra så att du ändå får i dig tillräckligt med näring. Du behöver näring för att kunna återhämta dig, oavsett vad du väger. Väg dig gärna för att se så att du inte går ner i vikt medan du återhämtar dig. Det gäller även om du är överviktig.

Pröva att göra så här

Pröva att göra så här om du inte orkar laga mat:

  • Be någon annan handla eller laga mat, om det är möjligt.
  • Köp färdiglagad mat i mataffären eller från en restaurang.

När du orkar lite mer kan du pröva att laga en stor sats mat som du kan äta av i flera dagar.

Pröva ett eller flera av följande förslag om maten smakar eller luktar annorlunda:

  • Ät mat som känns bra.
  • Använd bestick av plast eller trä om du besväras av metallsmak i munnen.
  • Prova olika kryddor och såser.
  • Värm mat i mikrovågsugn eller ät kall mat om du besväras av matlukt.

Läs mer om hur du kan öka aptiten

Kontakta en dietist om du behöver hjälp.

Svälj lättare

Du kan ha svårt att svälja. Det kan göra ont eller kännas som en klump i halsen. Du kan sätta i halsen så att du börjar hosta. Besvären kan bero på att du har haft covid-19 eller på behandling som du fick då, till exempel om du har fått vård i respirator.

Så här kan du göra för att det ska gå lättare att svälja:

  • Sitt upp när du äter.
  • Böj ner hakan när du sväljer.
  • Tugga väl innan du sväljer.
  • Svälj tuggan med mat innan du dricker.

Ta det lugnt. Fokusera på att äta. Undvik att prata samtidigt som du tuggar.

Det är lättare att svälja om du har tillräckligt med saliv. Här finns tips om du är torr i munnen.

Kontakta en logoped som kan undersöka dig och ge råd om sväljningen om du behöver.

Underlätta andningen

Det är ganska vanligt att andningen är påverkad efter covid-19. Du kan bli andfådd eller hosta. Du kan ha svårt att ta djupa andetag eller att få luften att räcka till när du pratar eller sväljer. Symtomen kan ha många olika orsaker.

Råd om du blir andfådd

Här är några råd som kan underlätta andningen:

Stanna och vila om du blir andfådd. Underlätta andningen genom att ta stöd.
  • Sitt lite framåtböjd. Stöd armarna mot ett bord. Ta lagom djupa andetag. Det kan kännas bra att pressa ut luften mellan läpparna.
  • Pröva att regelbundet ta lagom djupa och lugna andetag även när du går, står eller ligger.
  • Gör någon fysisk aktivitet som känns bra.
  • Badda runt näsan och i resten av ansiktet med en sval, fuktad trasa.
  • Undvik att ligga ner långa stunder när du är vaken, det pressar ihop lungorna så att det blir svårare att andas.

Ta det lugnt. Fortsätt göra sådant som du brukar göra men anpassa aktiviteterna efter vad du orkar med just nu.

Kontakta en fysioterapeut om du behöver. Du kan få lära dig tekniker och övningar som underlättar andningen.

Råd om du hostar

Det är ganska vanligt att ha hosta som fortsätter en tid efter covid-19. Att hosta en längre tid kan göra att du hostar mer. Slemhinnorna irriteras av hostandet och den kalla, torra luft de utsätts för om du andas genom munnen.

Pröva något av följande om du har hostat lång tid:

  • Andas så att du känner att magen höjs och sänks.
  • Stäng munnen och svälj i stället för att hosta.
  • Drick ofta.
  • Undvik att ligga ner långa stunder,

Pröva något av följande om du har svårt att hosta upp slem:

  • Ta några djupa andetag innan du hostar.
  • Stöt ut luften med öppen mun, som när man gör imma på en spegel. 

Kontakta en fysioterapeut om du behöver. Du kan få lära dig tekniker och övningar som minskar besvären med hostan.

Ta hand om rösten

Rösten kan bli hes, skrovlig eller så kommer det inget ljud alls. Det kan likna symtomen vid en vanlig förkylning eller influensa, men vara mer intensivt och långvarigt. Besvären kan bero på att du har haft covid-19 eller på behandling som du har fått.

Pröva att göra så här

Det kan kännas bättre om du gör så här:

  • Vila rösten. Undvik att viska.
  • Tala i vanlig samtalston när du måste tala. Undvik situationer där du behöver höja rösten för att göra dig hörd.
Att dricka vatten kan vara bra för rösten och hjälpa mot hosta.
  • Drick vatten, särskilt om det är torrt i luften.
  • Om du behöver harkla dig: Gör en kort, mjuk hoststöt eller humma eller svälj eller drick vatten.
  • Rök inte. Läs mer om hjälp att sluta röka.

Tänk på att starka halstabletter kan torka ut slemhinnorna i halsen.

Kontakta en logoped om du behöver. Då kan du få övningar för att rösten ska fungera bättre.

Stöd för minnet och koncentrationen

Det kan vara svårare att förstå och minnas eller att koncentrera sig. Det kan ta längre tid än vanligt att planera, bestämma sig, lösa problem eller att bli klar med en uppgift.

Förändringen kan komma en tid efter att du har haft covid-19.

Symtomen kan bero på att du är uttröttad. De kan också bero på starka känslor, stress eller nedstämdhet efter vad du har varit med om.

Minnet och koncentrationen kan vara påverkade om du har haft så låg syrehalt i blodet att du har behövt vård.

Det kan påverka minnet och koncentrationen om du i samband med covid-19 hade hjärninflammation eller stroke.

Pröva att göra så här

Här är några förslag på hur du kan göra för att det ska kännas bättre:

  • Försök att acceptera din situation som den är just nu.
  • Se till att få balans mellan aktivitet och vila. Ta pauser om du behöver göra saker som kräver koncentration. Läs gärna råd om du är trött och svag.
  • Gör minneslistor.

Det kan också hjälpa att följa råden om hur du kan må bättre psykiskt efter covid-19.

Kontakta en arbetsterapeut om du behöver. Då kan du få förslag som kan hjälpa dig att få balans mellan olika aktiviteter. Du kan också få råd om hjälpmedel för att underlätta vardagen.

Du som är anställd kan prata med din arbetsgivare om hur ditt arbete kan anpassas efter vad du klarar av. Läs mer i texten När du blir sjukskriven.

Så kan du må bättre psykiskt efter covid-19

Det kan kännas bra att berätta för andra hur du mår.

Hur du mår psykiskt kan påverkas. Det kan bero på själva sjukdomen, eller på att du är trött och känner dig svag. Du kan vara påverkad av att ha behövt isolera dig. Du kan känna dig orolig, nedstämd eller stressad.

Du som har fått intensivvård kan uppleva att det var utmattande och skrämmande. Upprepade och påträngande minnen kan påverka hur du fungerar i vardagen.

Du kan behöva bearbeta det som har hänt.

Pröva att göra så här

Det kan hjälpa dig att må bättre om du har rutiner, till exempel att äta regelbundet. Försök också att sova på natten och att vara vaken på dagen.

Att röra på sig kan kännas bra, till exempel att ta en promenad.

Läs om hur du kan bryta oro, motverka stress och mildra nedstämdhet.

Det kan också hjälpa att följa råden om stöd för minnet och koncentrationen.

Berätta hur du mår. Det kan göra att det känns bättre, samtidigt som människor omkring dig förstår hur de kan vara ett stöd för dig. Du kan berätta för någon närstående. Det finns också organisationer och föreningar som ger råd och stöd på mejl, chatt och telefon.

Här finns fler råd om att söka stöd och hjälp.

När och var ska jag söka vård?

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom. Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

  • Besvären begränsar din tillvaro.
  • Du blir inte bättre trots att du har följt råden i den här texten eller råd som du har fått i kontakt med vården.
  • Du har andra besvär som oroar dig.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en läkare för att få vård.

Skåne

Sök vård i Skåne om du har besvär efter covid-19

Kontakta din vårdcentral för att få hjälp med besvär efter covid-19. För de flesta blir besvären mildare med tiden och försvinner. Men vissa kan få långvariga besvär efter covid-19 som begränsar vardagen.

Ibland kan besvären egentligen vara symtom på en annan sjukdom. Därför är det viktigt att du söker vård om du har besvär som inte försvinner.

Vårdcentraler i Skåne 

Har du varit inlagd på sjukhus för vård på grund av svår covid-19? Då kan du bli kallad till återbesök på sjukhuset och att få hjälp vid besvär efter covid-19.

Du kan förbereda vårdbesöket

Förbered gärna ditt besök i vården. Du kan ta hjälp av det här formuläret i pdf-format. Där kan du fylla i vilka symtom du har, hur länge du har haft symtomen och hur de påverkar din tillvaro. Ta med dig formuläret när du ska besöka vården, eller skicka in i förväg om du har möjlighet.

Du som loggar in för att söka vård kan se om formuläret finns hos din mottagning. Då kan du fylla i fomuläret och skicka in det direkt på skärmen.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du får andningsbesvär även när du vilar.
  • Du blir plötsligt mycket sämre och känner dig mycket sjuk.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Undersökningar och utredningar

Du får berätta för läkaren om dina besvär och hur du mår för övrigt. Du behöver lämna prov för covid-19 om du inte redan har gjort det.

Efter det kan andra undersökningar och provtagningar behövas för att ta reda på mer om vad dina besvär beror på.

Behandling

Behandlingen varierar beroende på vad som orsakar dina besvär. Läkaren kan ge råd om annan specialisthjälp och ordna en remiss om det behövs.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du som sedan tidigare behöver annan vård eller omsorg, kan få hjälp av en fast vårdkontakt som samordnar din vård.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Närstående till någon som har haft covid-19

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk eller som har varit sjuk. Här får du råd om hur du kan hantera situationen och vilken hjälp du kan få.

mer på 1177.se

Äta för att må bra

Här kan du läsa om hur du kan äta för att din kropp ska må så bra som möjligt. Du kan läsa om tips för att göra dina matvanor mer hälsosamma. Du kan också läsa om vegetarisk mat och om olika typer av näring som din kropp behöver.

Rörelse är livsviktigt

All form av rörelse kan påverka din hälsa positivt. Du blir piggare, starkare och minnet kan förbättras. Dessutom sover du bättre. Risken för sjukdomar och benbrott minskar också.

Stresshantering och sömn

Här kan du läsa mer om stresshantering och sömn. Du som har sömnsvårigheter kan läsa om tips och råd om vad du kan göra själv och hur du kan få hjälp. Du kan också läsa om olika typer av avslappningsövningar och lyssna på avslappningsövningar.

Till toppen av sidan