Kontakta en vårdcentral eller en hud- eller könsmottagning om du misstänker att du kan ha fått hiv. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Mottagningarna kan också kallas för venereologisk mottagning, sex- och samlevnadsmottagning, STD-mottagning eller STI-mottagning.

Du som är under 25 kan oftast kontakta en ungdomsmottagning. Det kan variera vilken ålder som gäller beroende på var i landet du bor.

Det är alltid gratis att testa sig, på alla mottagningar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. 

Om det är bråttom

Du kan få en tillfällig läkemedelsbehandling om du med säkerhet vet att det finns en risk att du har blivit smittad av viruset. Behandlingen heter postexpositionsprofylax, men kallas oftast bara för PEP. 

Behandlingen måste startas inom 36 timmar efter det tillfälle då du tror att du kan ha blivit smittad av viruset. PEP-behandlingen pågår i fyra veckor. 

Det är en läkare som avgör om du kan få PEP. Du kan inte få PEP för att du har haft oskyddat sex med en person utan att säkert veta att den har hiv.

Kontakta en infektionsmottagning på ett sjukhus. Kontakta en akutmottagning om infektionsmottagningen inte har öppet.

Det finns olika sätt att skydda dig mot att bli smittad av hiv-virus. 

• Använd kondom om du har slidsamlag, analsamlag eller munsex med någon som har en penis.
• Sätt en kondom på sexleksaker du för in i munnen slidan eller ändtarmen om du använder dem tillsammans med någon annan.
• Tvätta sexleksaker efter att de har använts i munnen, slidan eller ändtarmen om du använder dem tillsammans med någon annan.
• Dela inte sprutor med andra personer. 

Hiv-viruset överförs genom blod, sperma, slidsekret och bröstmjölk.

Det är minimal risk att överföra hiv om den som har hiv tar sina mediciner på rätt sätt.

Risken för att överföra viruset är störst precis i början när någon fått en hivinfektion och inte har fått behandling än, eller inte tar sina mediciner. Även om en person säger att hen inte har hiv kan du inte vara helt säker, eftersom hen kanske inte vet om det än. Att använda kondom vid slidsamlag och analsamlag är det bästa sättet att skydda sig från en hivinfektion

När du har sex är risken störst att hiv-virus överförs om du får sperma med hiv-virus i slidan eller i ändtarmen. Risken är större om du samtidigt har andra könssjukdomar. 

Vid munsex är risken att viruset överförs mycket mindre än vid samlag. Den största risken vid munsex finns om du får sperma med hiv-virus i munnen. 

Hiv-virus kan överföras genom blod, till exempel om du delar sprutor med andra för att spruta in narkotika i blodet. 

Ett barn kan få hiv-viruset av sin mamma under graviditeten, vid förlossningen eller genom bröstmjölken om mamman har hiv. Men risken är minimal om mamman får hivbehandling. 

Att leva med någon som har hiv

Det finns ingen risk att du får hiv genom att ha sex med någon som lever med hiv om personer har behandling. Risken att bli smittad av en partners blod är väldigt liten. 

Hur överförs inte hiv-virus?

Hiv är ett känsligt virus och dör snabbt utanför kroppen. Du kan till exempel inte föra det vidare genom att ta i, krama eller kyssa någon. Hiv-virus sprids inte heller genom att du till exempel använder samma handduk eller kaffemugg som någon annan. Hiv-virus sprids inte genom luften, mat, vatten, insekter eller andra djur. 

Blod och bröstmjölksdonationer testas alltid för hiv-virus.

Alla som ger blod som sedan används i sjukvården i Sverige testas för hiv-virus. Så du kan inte få viruset genom en blodtransfusion. Även bröstmjölksdonatorer testas.

Den mest vanliga typen av hivtest tas som ett blodprov från ett blodkärl i armen. Provet undersöks sedan på laboratorium. Du får oftast vänta några dagar på resultatet. 

På vissa mottagningar går det att göra en sorts test som ger ett snabbt svar på 15 minuter. Provet görs som ett blodprov genom ett stick i fingret. 

När du gör ett hivtest på en mottagning har du också möjlighet att prata med en kurator eller sjuksköterska. 

När kan jag tidigast testa mig? 

Du kan lämna ett blodprov tidigast en till två veckor efter ett tillfälle när du skulle kunna ha fått hiv. Ett hivtest som visar negativt, att du inte har hiv är säkert när provet tas sex veckor efter ett tillfälle där du skulle kunna ha fått viruset. 

Ett hivtest med snabbsvar är säkert när det görs efter åtta veckor.

Du får alltid lämna ett blodprov till för säkerhets skull om ditt test visar positivt, det vill säga att du har fått en hivinfektion.

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Du kan ha rätt att få tolkhjälp om du inte talar svenska. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning. 

Att få besked

Att få veta att du har hiv kan vara omskakande, och det kan kännas svårt att ta till sig beskedet.

Du har regelbunden kontakt med infektionsvården på ett sjukhus om du har hiv. Där får du träffa läkare, sjuksköterska och kurator för behandling och stöd. Det kan vara bra att ha med sig en närstående eller god vän vid de första besöken.

Runt om i landet finns också föreningar och stödgrupper för personer med hiv.

Det är förbjudet att diskriminera den som har hiv

Det är förbjudet att diskriminera någon för att den har hiv. I diskrimineringslagen räknas hiv in under punkten som säger att du inte får diskrimineras för att du har en funktionsnedsättning.

Det finns idag inget botemedel mot hivinfektion. Däremot finns det effektiva läkemedel som minskar antalet hiv-virus i kroppen till nästan noll. De förhindrar också att du blir sjuk och får aids. De kallas ibland för bromsmedeciner. 

Smittorisken minskar när du behandlas

Detär ingen risk att överföra hiv-virus genom att ha oskyddat sex om du tar din behandling på rätt sätt. 

När ska du behandlas?

Behandlingen mot hiv startas ganska snart, vanligtvis en till två veckor efter att du har upptäckt infektionen, oavsett hur påverkat ditt immunsystem har hunnit bli.

Behandlingen måste skötas noggrant.

En hiv-behandling är mycket effektiv om du tar läkemedlet regelbundet utan några avbrott.

Mängden virus ökar i kroppen igen om du missar en medicindos eller slutar ta behandlingen. Det kan göra att viruset kan bli resistent, det vill säga motståndskraftigt mot behandlingen så att den inte fungerar.

Även aids kan behandlas

Hiv-behandlingen är ofta effektiv även när hiv utvecklats till aids. Även om du redan har aids finns goda chanser att behandlingen stoppar eller vänder sjukdomsförloppet.

Biverkningar av behandlingen

Det är vanligt att du får lättare biverkningar till exempel illamående och diarré av behandlingen. Biverkningarna är ofta värst i början. Du kan behöva byta läkemedel om de inte går över. 

Du kan också behöva byta läkemedel om du får biverkningar som mardrömmar, yrsel, påverkan på benmärgen eller blodet. 

Vissa läkemedel kan med tiden ge biverkningar på kroppen. Du kan till exempel få förhöjda blodfetter eller diabetes. 

Hiv-läkemedel kan påverkas av andra mediciner

Vissa hiv-läkemedel påverkar eller påverkas av andra mediciner om du använder dem samtidigt. Även receptfria läkemedel och naturläkemedel kan påverkas. Därför bör du alltid rådfråga din läkare innan du påbörjar eller ändrar en medicinering.

Nästan alla barn som lever med hiv i Sverige har läkemedelsbehandling och går till sjukhuset för kontroll ungefär fyra gånger om året. Medicinerna gör så att barnen är lika starka och friska som barn utan hiv. Medicinerna gör också att risken att överföra virus till en annan människa är väldigt liten.

Barn med hiv kan göra precis samma saker som andra barn kan, som att gå i skola, leka och sporta. Sjukdomen är inte något som syns eller märks.

Hiv står för humant immunbristvirus. CD4 eller T-hjälparceller är en särskild typ av vita blodkroppar som spelar en viktig roll i immunförsvaret blir sämre när de vita blodkropparna förstörs. Immunförsvaret försvagas och du får aids om du inte får behandling mot hiv. 

Aids är ett samlingsnamn på olika typer av infektioner och tumörer, som du kan få om ditt immunförsvar har försvagats. Det kan till exempel vara en särskild sorts ovanlig lunginflammation, tuberkulos, eller svampinfektioner i matstrupen.

Hiv och aids ingår i smittskyddslagen. Det innebär att du är tvungen att gå och testa dig om du tror att du kan ha fått hiv. Du är också tvungen att följa vissa regler som till exempel att gå på kontroller regelbundet om testet visar att du har hiv. 

Du måste också berätta vem eller vilka du har haft sex med. De blir sen kontaktade av mottagningen för att komma och testa sig. Anledningen är att det är viktigt att hitta och behandla alla som kan ha fått hiv, så att sjukdomen inte sprids vidare. De som blir kontaktade får inte reda på vem som gett dem deras namn.

Informationsplikt 

Enligt smittskyddslagen ska du berätta att du har hiv för den du ska ha sex med. Det kallas informationsplikt. 

Det går att göra undantag från informationsplikten om behandlingen fungerar bra. Då behöver du inte berätta att du har hiv för en sexpartner. 

Att undantas från informationsplikten är ett beslut som tas av din läkare. Saker som spelar in till exempel hur dina virusnivåer i blodet ser ut och hur du kommer ihåg att ta medicinerna.

Hiv är inget hinder för att bli förälder. Det är möjligt att både bli gravid eller göra någon gravid när man har hiv utan att barnet eller partnern får hiv.

Risken för att virus förs över till barnet under graviditeten eller förlossningen är minimal om den som är gravid tar läkemedel. Det går bra att föda vaginalt eller genom kejsarsnitt. Barnet kan inte ammas eftersom viruset kan överföras med bröstmjölken.

Efter förlossningen får barnet en behandling med mediciner i cirka fyra veckor efter födseln. Det tas prover för att se om barnet har fått hiv redan när det är mellan en och tre månader gammalt.

Så kallade antikroppar mot hiv som förts över från mamman innan födseln finns ofta kvar i barnets blod i upp till två år, men det betyder inte att barnet har hiv. Blodprover tas därför också tills barnet är cirka två år, eller tills antikropparna försvunnit.

Hos Folkhälsomyndigheten kan du läsa, ladda ner eller skriva ut faktablad om hiv på olika språk:

• engelska
• albanska
• arabiska
• bosniska/kroatiska/serbiska
• farsi
• franska
• ryska
• somaliska
• spanska
• thailändska
• tigrinja