Det vanligaste är att inte få några symtom i samband med att du får viruset. Hur lång tid det sen tar tills du känner av hivinfektionen varierar från person till person, men det kan handla om flera år. Under den tiden mår du oftast som vanligt och märker inte någonting av viruset. 

Tidiga symtom

Ungefär två till tre veckor efter att du blivit smittad kan du få en så kallad primär hivinfektion. Då kan du till exempel få ett eller flera av de här symtomen:

• feber
• ont i halsen
• svullna, ömma lymfkörtlar
• diarré
• muskelvärk
• huvudvärk
• ljusröda, oregelbundna utslag på ryggen och bröstkorgen, ibland också i ansiktet, på armar och ben.

De tidiga symtomen försvinner av sig själva, oftast inom ett par veckor.

Hur lång tid det sen tar tills du märker något mer varierar från person till person, men oftast handlar det om flera år. Under den tiden mår du oftast som vanligt.

Sena symtom

Immunsystemet försvagas om du har en hivinfektion och inte tar mediciner. Efter en längre tid, oftast flera år, kan du få de första tecknen på att ditt immunförsvar är försvagat. Det kan visa sig genom ett eller flera av de här symtomen:

• trötthet
• nattliga svettningar
• bältros
• mjälleksem i ansiktet
• svamp i munnen.

Du kan få tumörer eller kraftiga infektioner med bakterier, svampar eller parasiter om immunförsvaret blir ännu mer nedsatt. Den här typen av infektioner är ovanliga hos personer som har ett friskt immunförsvar. Det är det tillståndet som kallas för aids.

Med behandling kan du slippa få aids. Därför är det viktigt att testa dig om du tror att du kan ha blivit smittad av hiv.

Kontakta en vårdcentral eller en hud- eller könsmottagning om du misstänker att du kan ha fått hiv. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Mottagningarna kan också kallas för venereologisk mottagning, sex- och samlevnadsmottagning, STD-mottagning eller STI-mottagning. Du som är under 25 kan oftast kontakta en ungdomsmottagning. Det kan variera vilken ålder som gäller beroende på var i landet du bor.

Det är alltid gratis att testa sig, på alla mottagningar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. 

Om det är bråttom

Du kan få en tillfällig läkemedelsbehandling om du med säkerhet vet att det finns en risk att du kan ha blivit smittad med hiv. Det kan till exempel vara om kondomen gick sönder när du hade sex med någon som har hiv som inte behandlas. Behandlingen heter postexpositionsprofylax, men kallas oftast bara för PEP. 

Behandlingen måste startas inom 36 timmar efter det tillfälle då du tror att du kan ha blivit smittad av viruset. PEP-behandlingen pågår i fyra veckor. 

Det är en läkare som avgör om du kan få PEP. Du kan inte få PEP för att du har haft oskyddat sex med en person utan att säkert veta att den lever med hiv.

Kontakta en infektionsmottagning på ett sjukhus. Kontakta en akutmottagning om infektionsmottagningen inte har öppet.

Det finns olika sätt att skydda dig mot att bli smittad av hiv-virus. 

• Använd kondom om du har slidsamlag, analsamlag eller munsex med någon som har en penis.
• Sätt en kondom på sexleksaker du för in i munnen, slidan eller ändtarmen om du använder dem tillsammans med någon annan.
• Dela inte sprutor med andra personer. 

Hiv överförs genom blod, sperma, slidsekret och bröstmjölk.

Risken för att överföra viruset är störst precis i början när någon fått en hivinfektion och inte har fått behandling än, eller inte tar sina mediciner. Även om en person säger att hen inte har hiv kan du inte vara helt säker, eftersom hen kanske inte vet om det än. Använd därför alltid kondom om du har slidsamlag, analsamlag eller munsex med personer som har en penis. 

När du har sex är risken störst att hiv överförs om du får sperma med viruset i slidan eller i ändtarmen. Risken är större om du samtidigt har andra könssjukdomar. 

Vid munsex är risken att viruset överförs mycket mindre än vid samlag. Den största risken vid munsex finns om du får sperma med viruset i munnen. 

Hiv kan överföras via blod, till exempel om du delar sprutor med andra för att spruta in droger i blodet. 

Ett barn kan få hiv av sin mamma under graviditeten, vid förlossningen eller genom bröstmjölken om mamman har hiv. Risken är dock mycket låg om mamman får hivbehandling. 

Att leva med någon som har hiv

Det finns ingen risk att du får hiv genom att ha sex med någon som har hiv och får hivbehandling.

Hur överförs inte hiv?

Hiv är ett känsligt virus och dör snabbt utanför kroppen. Du kan till exempel inte föra det vidare genom att ta i, krama eller kyssa någon. Hiv sprids inte heller genom att du till exempel använder samma handduk eller kaffemugg som någon annan. Hiv sprids inte genom luften, mat, vatten, insekter eller andra djur. 

Blod och bröstmjölksdonationer testas alltid för hiv

Alla som ger blod som sedan används i sjukvården i Sverige testas för hiv. Så du kan inte få viruset genom en blodtransfusion. Även bröstmjölksdonatorer testas.

Den vanligaste typen av hivtest tas som ett blodprov från ett blodkärl i armen. Provet undersöks sedan på laboratorium. Du får oftast vänta några dagar på resultatet. 

På vissa mottagningar går det att göra en sorts test som ger ett snabbt svar på 15 minuter. Provet görs som ett blodprov genom ett stick i fingret. 

När du gör ett hivtest på en mottagning har du också möjlighet att prata med en kurator eller sjuksköterska. 

När kan jag tidigast testa mig? 

Du kan lämna ett blodprov tidigast en till två veckor efter ett tillfälle när du skulle kunna ha fått hiv. Ett hivtest som visar negativt, att du inte har hiv är säkert när provet tas sex veckor efter ett tillfälle där du skulle kunna ha fått viruset. 

Ett hivtest med snabbsvar är säkert när det görs efter åtta veckor.

Du får alltid lämna ett blodprov till för säkerhets skull om ditt test visar positivt, det vill säga att du har fått en hivinfektion.

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Du kan ha rätt att få tolkhjälp om du inte talar svenska. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning. 

Att få veta att du har hiv kan vara omskakande, och det kan kännas svårt att ta till sig beskedet.

Du har regelbunden kontakt med infektionsvården på ett sjukhus om du har hiv. Där får du träffa läkare, sjuksköterska och kurator för behandling och stöd. Det kan vara bra att ha med sig en närstående eller god vän vid de första besöken.

Runt om i landet finns också föreningar och stödgrupper för personer med hiv.

Det är förbjudet att diskriminera den som har hiv

Det är förbjudet att diskriminera någon för att den har hiv. I diskrimineringslagen räknas hiv in under punkten som säger att du inte får diskrimineras för att du har en funktionsnedsättning.

Det finns idag inget botemedel mot hiv. Däremot finns det effektiva läkemedel som minskar viruset i kroppen till så låga nivåer att de inte går att mäta. Det kallas att ha en välinställd hivbehandling. Det förhindrar också att du får aids.

Läkemedel mot hiv kallas ibland för bromsmediciner. 

Smittorisken minskar när du behandlas

Det finns ingen risk att överföra hiv vid oskyddad sex om du har en välinställd hivbehandling.

När ska du behandlas?

Behandlingen mot hiv startas ganska snart, vanligtvis en till två veckor efter att du har upptäckt infektionen, oavsett hur påverkat ditt immunsystem har hunnit bli.

Behandlingen måste skötas noggrant.

Behandlingen är mycket effektiv om du tar dina läkemedel regelbundet utan några avbrott.

Mängden virus ökar i kroppen igen om du missar en medicindos eller slutar ta behandlingen. Det kan göra att viruset kan bli resistent, det vill säga motståndskraftigt mot behandlingen så att den inte fungerar.

Även aids kan behandlas

Behandlingen är ofta effektiv även när hiv utvecklats till aids. Även om du redan har aids finns goda chanser att behandlingen stoppar eller vänder sjukdomsförloppet.

Det är vanligt att du får lättare biverkningar till exempel illamående och diarré. Biverkningarna är ofta värst i början av behandlingen. Du kan behöva byta läkemedel om de inte går över. 

Du kan också behöva byta läkemedel om du får biverkningar som mardrömmar, yrsel, påverkan på benmärgen eller blodet. 

Vissa läkemedel kan med tiden ge biverkningar på kroppen. Du kan till exempel få förhöjda blodfetter eller diabetes. 

Läkemedel mot hiv kan påverkas av andra mediciner

Vissa läkemedel påverkar eller påverkas av andra mediciner om du använder dem samtidigt. Även receptfria läkemedel och naturläkemedel kan förändra effekten av din hiv-behandllng. Därför bör du alltid rådfråga din läkare innan du påbörjar eller ändrar en medicinering.

Nästan alla barn som lever med hiv i Sverige har läkemedelsbehandling och går till sjukhuset för kontroll ungefär fyra gånger om året. En välinställd behandling gör så att viruset inte kan överföras.

Medicinerna gör så att barnen är lika starka och friska som barn utan hiv. Barn med hiv kan göra precis samma saker som andra barn kan, som att gå i skola, leka och sporta. Sjukdomen är inte något som syns eller märks.

Hiv står för humant immunbristvirus. CD4 eller T-hjälparceller är en särskild typ av vita blodkroppar som spelar en viktig roll i immunförsvaret. När du får hiv infekteras och förstörs de. Immunförsvaret blir sämre när de vita blodkropparna förstörs.

Immunförsvaret försvagas och du får aids om du inte får behandling mot hiv. 

Aids är ett samlingsnamn på olika typer av infektioner och tumörer, som du kan få om ditt immunförsvar har försvagats. Det kan till exempel vara en särskild sorts ovanlig lunginflammation, tuberkulos, eller svampinfektioner i matstrupen.

Enligt smittskyddslagen ska du berätta att du har hiv för den du ska ha sex med om du lever med hiv men inte har en välinställd hivbehandling. Det kallas informationsplikt. 

Du behöver inte berätta att du har hiv för en sexpartner om du har en välinställd hivehandling. Då behöver du inte heller använda kondom. 

Att undantas från informationsplikten och att använda kondom är ett beslut som tas av din läkare. Saker som spelar in till exempel hur dina virusnivåer i blodet ser ut och hur du kommer ihåg att ta medicinerna.

Hiv är inget hinder för att bli gravid. Det är möjligt att både bli gravid eller göra någon gravid utan att barnet eller partnern får hiv om du har en välinställd hivbehandling.

Risken för att virus förs över till barnet under graviditeten eller förlossningen är minimal om den som är gravid och lever med hiv har en välinställd hivbehandling.

Det går bra att föda vaginalt eller genom kejsarsnitt.

Efter förlossningen får barnet en behandling med mediciner i cirka fyra veckor efter födseln. Det tas prover för att se om barnet har fått hiv redan när det är mellan en och tre månader gammalt.

Så kallade antikroppar mot hiv som förts över från mamman innan födseln finns ofta kvar i barnets blod i upp till två år, men det betyder inte att barnet har hiv. Blodprover tas därför också tills barnet är cirka två år, eller tills antikropparna försvunnit.

Amning och hiv

Barnet kan inte ammas eftersom viruset kan överföras med bröstmjölken.

Hos Folkhälsomyndigheten kan du läsa, ladda ner eller skriva ut faktablad om hiv på olika språk:

• engelska
• albanska
• arabiska
• bosniska/kroatiska/serbiska
• farsi
• franska
• ryska
• somaliska
• spanska
• thailändska
• tigrinja