Det vanligaste är att inte ha några symtom av viruset. Men en del kan känna av tidiga symtom.

Tidiga symtom

Vissa märker av symtom två till tre veckor efter att de har fått hiv. Det kallas primär hivinfektion. Då kan du till exempel få ett eller flera av de här symtomen:

• feber
• ont i halsen
• svullna, ömma lymfkörtlar
• diarré
• muskelvärk
• huvudvärk
• ljusröda, oregelbundna utslag på ryggen och bröstkorgen. Du kan också få utslag i ansiktet, på armarna och benen.

De tidiga symtomen försvinner av sig själv, oftast inom ett par veckor.

Sena symtom

Om du har hiv och inte får behandling kan immunförsvaret bli försvagat. Det tar oftast flera år innan du märker av det.

Hivinfektionen kan då visa sig genom ett eller flera av de här symtomen:

• bältros
• lymfkörtelcancer
• tuberkulos
• mjälleksem i ansiktet
• svamp i munnen.

Behandlingen förhindrar aids

Aids kallas det som du kan få när immunförsvaret är försvagat av en hivinfektion. Hivinfektionen utvecklas däremot inte till aids om du får behandling. Därför är det viktigt att testa dig om du tror att du kan ha fått hiv.

Kontakta en vårdcentral, en hudmottagning eller en mottagning för sexuell hälsa om du tror att du kan ha fått hiv. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Du som är under 25 kan oftast kontakta en ungdomsmottagning. 

Det kostar ingenting att testa sig. Du har rätt att vara anonym.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. 

Kontakta vården direkt om du har utsatts för hivvirus

Kontakta en infektionsmottagning på ett sjukhus om du med säkerhet vet att du har utsatts för hivvirus. Det kan till exempel vara om kondomen gick sönder när du hade sex med någon som har hiv, men som inte behandlas för det.

Då kan du få en tillfällig läkemedelsbehandling mot hiv som kallas PEP, en förkortning av Post-Expositions Profylax. En sådan behandling behöver påbörjas inom 24 timmar för att vara effektiv. Behandlingen ska följas upp av återbesök och provtagningar.

Kontakta en jouröppen mottagning eller en akutmottagning om infektionsmottagningen inte har öppet.

Du kan skydda dig mot att få hiv på följande sätt: 

• Använd kondom om du har slidsamlag, analsamlag eller oralsex med någon som har en penis.
• Sätt en kondom på sexleksaker du för in i munnen, slidan eller ändtarmen om du använder dem tillsammans med någon.
• Dela inte sprutor med andra personer. 
• Få förebyggande behandling med läkemedel, så kallad PrEP.

Du som lever med en högre risk att få en hivinfektion kan få en förebyggande behandling som kallas PrEP.  Det är en förkortning av Pre-Expositions-Profylax.

Behandlingen innebär att du tar läkemedel som minskar risken att du blir smittad om du kommer i kontakt med viruset.

Det kan till exempel vara om du är man eller transperson och har sex med andra män och följande stämmer:

• Du har svårt att använda kondom.
• Du tar droger i samband med sex.
• Du reser till länder där hiv är vanligare och tror att du kommer att ha sex med en ny partner.

Att köpa och sälja sexuella tjänster utan kondom innebär också en ökad risk, och kan vara en anledning att ta PrEP.

Olika sätt att ta PrEP

PrEP tas i tablettform. Tabletten kan tas på olika sätt, beroende på hur ofta du utsätter dig för risk. Den kan tas regelbundet en gång dagligen för ett kontinuerligt skydd. Den kan även tas i kortare perioder då du vet att risken kommer att vara förhöjd.

Det är viktigt att förstå att tabletten inte fungerar som ett slags dagen efter-piller utan måste tas i förväg på rätt sätt för att ha säker skyddseffekt.

Hur gör jag för att få PrEP?

PrEP kan till exempel skrivas ut av en läkare på en mottagning för sexuell hälsa eller en infektionsmottagning på ett sjukhus. Det är olika beroende på var i landet man bor. 

Behandling med PrEP ger inte ett fullständigt skydd mot hiv och är inte en behandling mot hiv om du väl har fått hivviruset. Det skyddar inte mot andra könssjukdomar eller mot graviditet. För att få ett fullt skydd behöver du använda kondom.

Du behöver vara hiv-negativ för att få PrEP

Innan du börjar med behandlingen med PrEP blir du undersökt och får lämna prover. Det görs för att säkerställa följande:

• Du är hiv-negativ.
• Du har inga andra infektioner som behöver behandlas.
• Din kropp kommer att tåla behandlingen.
• Du behöver komma på regelbundna uppföljningar och tester för att få fortsätta behandling med PrEP. 

PrEP fungerar endast som skydd om du är hiv-negativ. Om du är hiv-positiv utan att veta om det och tar PrEP innebär det en risk att viruset utvecklar motståndskraft mot behandling. Det kan göra dig sjuk.

PrEP ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. I andra länder används även andra läkemedel mot hiv. Dessa är inte godkända i Sverige och ingår inte heller i högkostnadsskyddet för läkemedel.

Hiv överförs genom blod, sperma, slidsekret och bröstmjölk.

Risken för att överföra viruset är störst precis i början när någon har fått en hivinfektion och inte har fått behandling med läkemedel. Även om en person säger att hen inte har hiv kan du inte vara helt säker, eftersom hen kanske inte vet om det än. Använd därför alltid kondom om du har slidsamlag, analsamlag eller oralsex. 

Det är mycket mindre risk att viruset överförs vid oralsex än vid samlag. Den största risken vid oralsex finns om du får sperma med viruset i munnen. 

Hiv kan även överföras genom blod, till exempel om du delar sprutor med andra.

Hiv kan bara överföras till fostret under graviditeten om mamman har hiv och inte får behandling för det.

Blod och bröstmjölksdonationer testas alltid för hiv

Alla som ger blod som sedan används i sjukvården i Sverige testas för hiv. Du kan alltså inte få viruset genom en blodtransfusion. Även alla som donerar bröstmjölk testas.

Vid den vanligaste typen av hivtest får du lämna ett blodprov från ett blodkärl i armen. Det tar vanligen några dagar innan du får veta resultatet. 

På vissa mottagningar går det att lämna ett blodprov genom ett stick i fingret och få svar efter 20 minuter.

När du gör ett hivtest på en mottagning kan du få prata med en kurator eller sjuksköterska. 

När kan jag tidigast testa mig? 

Du kan lämna ett blodprov redan en till två veckor efter det tillfälle då du tror att du kan ha fått hiv.

Du får alltid lämna ytterligare ett blodprov för säkerhets skull om ditt test visar att du har fått en hivinfektion.

Ett svar som visar att du inte har hiv är helt säkert först efter sex till åtta veckor. Därför kan du behöva ta om provet då.

Det finns läkemedel som minskar mängden virus i kroppen till så låga nivåer att de inte går att mäta. Det förhindrar också att du får aids.

När ska du behandlas?

Behandlingen mot hiv börjar vanligtvis en till två veckor efter att ett prov har visat att du har fått viruset.

Viktigt att ta dina läkemedel regelbundet

Behandlingen är mycket effektiv om du tar dina läkemedel regelbundet utan några avbrott.

Mängden virus ökar i kroppen igen om du missar läkemedelsdoser eller slutar med behandlingen. Det kan göra att viruset blir motståndskraftigt mot behandlingen så att den inte fungerar.

Behandlingen hjälper även mot aids

Behandlingen är mycket effektiv även om hivinfektionen har utvecklats till aids. Behandlingen gör att immunförsvaret kan återhämta sig och bli starkt igen.

De allra flesta får inga biverkningar av behandlingen. En del får lättare biverkningar som till exempel illamående, diarré, mardrömmar och yrsel.

Biverkningarna är ofta värst i början av behandlingen och går ofta över efter några veckor. Du kan behöva byta läkemedel om de inte går över. 

Behandlingen kan påverkas av andra läkemedel

Vissa läkemedel påverkar andra läkemedel eller påverkas av dem om du använder läkemedlen samtidigt. Även receptfria läkemedel och naturläkemedel kan förändra effekten av din hivbehandllng. Därför bör du alltid rådfråga din läkare innan du påbörjar eller ändrar en medicinering.

Barn som lever med hiv i Sverige får behandling med läkemedel. De träffar läkare, sjuksköterska och kurator cirka fyra gånger om året.

Läkemedlen gör att barnen är lika starka och friska som barn utan hiv. Barn med hiv kan göra samma saker som andra barn kan. Det gäller till exempel att gå i skolan, leka och delta i sport och träning. Infektionen syns eller märks inte.

När du får hiv infekteras och förstörs vissa celler i blodet. Då blir immunförsvaret sämre. De här cellerna kallas CD4 eller T-hjälparceller och är en särskild typ av vita blodkroppar. De är viktiga för att immunförsvaret ska fungera.

Immunförsvaret blir svagare och du får aids om du inte får behandling mot hiv. 

Aids är ett samlingsnamn på olika typer av infektioner som du kan få om ditt immunförsvar har börjat fungera sämre. Det kan till exempel vara lunginflammation, tuberkulos, eller svampinfektioner i matstrupen.

Du måste berätta för den du ska ha sex med om du har hiv men inte behandlas för det. Det kallas för informationsplikt och är bestämt i smittskyddslagen. 

När du har haft en fungerande behandling mot hiv under cirka 6 – 12 månader och dina prover inte visar på något virus finns ingen risk för sexuellt överförbar hiv. Din ansvariga läkare kan i detta fall välja att ta bort förhållningsregler gällande informationsplikt och kondomkrav. Du behöver då inte berätta för en sexpartner att du har hiv. Du kan också själv bestämma om du vill använda kondom eller inte. 

Det är möjligt att både bli gravid eller göra någon gravid utan att barnet eller partnern får hiv om du behandlas med läkemedel mot hiv.

Risken för att virus förs över till barnet under graviditeten eller förlossningen är mycket liten om den som är gravid och har hiv använder läkemedel mot hiv.

Det går bra att föda vaginalt eller genom kejsarsnitt.

Efter förlossningen får barnet en behandling med läkemedel i ungefär två veckor. När barnet är mellan en och tre månader gammal tas prover för att säkert veta att hen inte har fått hiv.

Så kallade antikroppar mot hiv som förts över från mamman innan födseln finns ofta kvar i barnets blod i upp till två år. Men det betyder inte att barnet har hiv. Blodprover tas därför också tills barnet är ungefär två år eller tills antikropparna har försvunnit.

Individuella råd om amning

Barn ska generellt inte ammas av någon som har en hivinfektion, eftersom viruset kan överföras med bröstmjölken.

Amning kan ändå övervägas i samråd med läkare. Prata med din behandlande läkare och få råd om vad som gäller för just dig.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.