MRSA står för Meticillinresistent Staphylococcus aureus. Det betyder gula stafylokocker som är resistenta mot meticillin.

Meticillin är en typ av antibiotika som brukar användas vid infektioner orsakade av stafylokocker. Att bakterierna är resistenta betyder att de är motståndskraftiga. Det innebär att de står emot behandling med många vanliga antibiotika. Därför finns det färre antibiotika att behandla MRSA-infektionen med.

MRSA-bakterier är inte mer smittsamma och ger inte svårare infektioner än vanliga gula stafylokocker. 

Du kan ha MRSA på kroppen utan att ha besvär. Det kallas för att du är bärare. Oftast finns bakterierna i näsan, i svalget eller på andra slemhinnor. 

Du kan också ha dem på huden, till exempel i ljumskar och armhålor. Bakterierna försvinner inte när du duschar eller tvättar händerna.

Bakterien brukar försvinna av sig själv med tiden om din hud är hel, det vill säga att du inte har några sår eller eksem på kroppen.

Kan orsaka infektioner

MRSA kan ibland orsaka infektioner på huden. Då kan du få följande symtom:

• Infektion i ett sår. Såret blir rött, svullnar upp och känns varmt. Det kan också komma vätska eller var från såret.
• Bölder. Svullnader på huden som gör ont och varar.
• Svinkoppor: Blåsor som spricker och bildar honungsfärgade, gula skorpor. Läs mer om Svinkoppor – Impetigo här

MRSA kan ibland orsaka allvarliga infektioner, men det är ovanligt. Det kan till exempel vara infektioner i en led eller i skelettet. Då får du ont inuti kroppen.

Ett annat exempel är sepsis, som också kallas för blodförgiftning.

De flesta som har MRSA behöver inte söka vård.

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har smittats av MRSA och har besvär. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du får lämna ett prov om läkaren tror att du har en infektion med MRSA. Provet tas med en odlingspinne från till exempel ett infekterat sår, slemhinnor eller skadad hud.

Om provet visar att du har MRSA kommer du att få lämna fler prover. Du får lämna proverna på en infektionsklinik. Där kommer du också få muntlig och skriftlig information om MRSA.

Du får lämna prover regelbundet tills proverna visar att du inte längre har MRSA.

Så länge du har MRSA behöver du berätta om det när du söker vård.

Om du har en hudsjukdom 

Du som har eksem eller en hudsjukdom som exempelvis psoriasis kan också behöva behandling av en hudläkare. 

En person som bara är bärare av MRSA smittar sällan andra.

Precis som med andra hudbakterier kan MRSA överföras genom direkt hudkontakt mellan människor. Risken att smitta andra ökar om du har en hudinfektion, vätskande sår eller om huden är skadad. Det kan till exempel gälla om du har psoriasis eller eksem.

Om MRSA-bakterierna sitter i näsan och svalget kan de överföras vid hosta, till exempel i samband med en förkylning. Bakterierna kan också fastna på olika ytor och föras vidare om någon sedan tar på den ytan.

MRSA är vanligare i länder utanför Norden.

Hur kan jag minska risken för smitta?

Så här kan du minska risken för att bli smittad, och att sprida smitta:

• Var noga med att tvätta händerna. Använd flytande tvål.
• Lägg om infekterade sår eller eksem med förband.

MRSA finns med i smittskyddslagen och räknas som en allmänfarlig sjukdom. Du som är bärare kommer därför att få instruktioner av vården som du måste följa. Du ska få instruktionerna både muntligt och skriftligt.

Personer i din familj eller närhet kommer att behöva lämna prov för att se om de bär på bakterien.

Barn utan symtom kan gå till förskola eller skola

Barn kan vara på förskola eller i skola även om de är bärare av MRSA.

Om ett barn får vätskande eller infekterade sår rekommenderas hen att stanna hemma. Barnet kan komma tillbaka till förskolan eller skolan när såren är torra och läkta, och hen mår bra igen.

Berätta för vården

Informera vårdpersonalen om du är bärare av MRSA i samband med besök i vården. Då bidrar du till att minska risken för att bakterierna sprids inom sjukvården.

Det gör också att du får rätt sorts antibiotika om du har en infektion.

Du som är bärare av MRSA utan symtom behöver inte någon behandling. De flesta lindriga infektioner som orsakas av MRSA läker av sig själv.

Ibland kan du behöva få behandling med någon typ av antibiotika.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.