FAKTA OM CANCER

Vanliga frågor om cancer

Hur vet jag om jag har cancer?

Det finns cirka 200 cancersjukdomar. Några har tidiga och tydliga symtom. Andra upptäcks inte förrän cancersjukdomen har hunnit utvecklas och sprida sig i kroppen. Kanske har du symtom som oftast inte har något med cancer att göra, men som kan ha det.

Kontakta en vårdcentral om du har fått nya symtom som inte går över och som du inte hittar någon förklaring till, till exempel:

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral direkt om du har något av de här symtomen:

  • en knöl någonstans på kroppen, till exempel en knöl i bröstet
  • blod i avföringen
  • blod i urinen
  • svårt att börja kissa och behov av att gå på toaletten oftare
  • blodiga upphostningar
  • svårt att svälja
  • blödningar från underlivet efter klimakteriet.

Symtomen kan bero på något annat än cancer men ta dem på allvar så att du kan få besked och eventuell behandling. 

Kontakta också en vårdcentral genast om du har fått blodbrist konstaterad, till exempel vid en hälsokontroll. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Kan jag skydda mig mot cancer?

Ingen kan säga exakt varför cancer uppstår. Det går alltså inte att helt skydda sig mot cancer, men det finns saker du kan göra för att minska risken för cancer. Här är några exempel:

Vissa cancersjukdomar kan upptäckas tidigt genom kontroller. Sådana kontroller heter screening.

Du blir kallad av sjukvården om du tillhör den del av befolkningen som erbjuds en viss screening. Exempel är mammografiscreening mot bröstcancer och cellprovtagning mot livmoderhalscancer som kvinnor i vissa åldrar blir kallade till. Delta varje gång du blir kallad. Chansen är större att bli av med cancern om den upptäcks tidigt.

Cellprovtagning är viktigt även om du har vaccinerat dig mot HPV-virus. Det finns flera former av HPV-virus som kan orsaka cellförändringar som kan ge livmoderhalscancer. Vaccinet skyddar mot de viktigaste formerna, men inte mot alla. 

Hur uppstår cancer?

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera. Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning. Till slut kan cancerceller bildas. Cancercellerna delar sig okontrollerat och dör inte när de ska.

Många cancersjukdomar innebär att cancercellerna bildar en cancertumör. Vid till exempel blodcancer bildas inga tumörer.

Cancer smittar inte. 

Du kan läsa mer i artikeln Vad är cancer?

Hur vanligt är cancer?

Var tredje person i Sverige kommer att få någon cancersjukdom. Cancer har blivit vanligare, framför allt eftersom vi blir allt äldre. 

Vem får cancer?

Alla kan få cancer. Barn kan också få cancer även om det är ovanligt. Varje år får fler än 60 000 personer i Sverige cancer. 300 av dem är barn.  

De flesta som får cancer är över 65 år. Det beror dels på att själva åldrandet påverkar cellerna, dels på att det tar lång tid för en cellförändring att utvecklas till cancer.

Är cancer ärftligt?

Fem till tio procent av alla med cancer har blivit sjuka på grund av ärftlighet. Det innebär att de har en särskild genförändring som de har ärvt från en av sina genetiska föräldrar.

Alla med en sådan genförändring blir inte sjuka, men risken är högre. 

Du kan få förebyggande behandling eller gå på täta kontroller om en utredning visar att du har en ärftligt ökad risk för cancer.

Kontakta en vårdcentral för att få remiss till en cancergenetisk mottagning om du har många nära, genetiska släktingar som har fått cancer. Du kan också kontakta en cancergenetisk mottagning själv. Cancergenetiska mottagningar finns vid universitetssjukhusen. Här kan du hitta vård.

Hur många blir av med cancern?

Fyra av fem barn som får cancer överlever. Flera cancerformer hos vuxna har också en god prognos, särskilt om cancern upptäcks tidigt. Chansen att bli av med en cancersjukdom ökar ju tidigare den upptäcks.

Det pågår mycket forskning och det kommer nya behandlingar. Det gör att allt fler människor som blir sjuka kan bli av med cancern eller leva ett bra liv länge även om cancern inte går att ta bort. 

När kan man säga att man är frisk?

Det finns alltid en risk att några cancerceller överlever behandlingen och att sjukdomen kommer tillbaka, ibland efter lång tid. Därför använder sjukvårdspersonalen ofta ordet färdigbehandlad i stället för frisk eller botad.

Risken för återfall minskar kraftigt efter fem till tio år, beroende på hur sjukdomen såg ut från början. Därför är det vanligt att efterkontroller behövs de första åren efter att behandlingen är klar.

Det är viktigt att du själv tar kontakt med vården om du får symtom mellan efterkontrollerna eller efter att efterkontrollerna har upphört.

Det kan ta tid innan du känner dig frisk, även om behandlingen har gått bra och sjukdomen är borta. Kroppen kan behöva återhämta sig och du kan känna dig sårbar efter vad du har varit med om. Så småningom känns det oftast bättre.

Eller också känner du dig frisk så snart behandlingen är klar, även om livet kanske inte blir exakt som det var före cancerbeskedet.

Vad händer om det inte går att bli frisk?

Ibland finns det ingen behandling som kan ta bort cancern. Då får man i stället vård som kan bromsa och lindra sjukdomen. Det kallas palliativ vård. Många som har en obotlig cancersjukdom kan leva ett bra liv länge med sådan vård.

Var kan jag få veta mer?

På Cancerfondens webbplats kan du läsa mer om vad forskningen vet om att förebygga cancer.

På Socialstyrelsens webbplats hittar du statistik om cancer i Sverige, till exempel hur många som får cancer och hur vanliga olika cancersjukdomar är.

Här på 1177.se kan du läsar om cancersjukdomar, undersökningar och behandlingar

Till toppen av sidan