Bröstcancer

Skriv ut (ca 18 sidor)
Halland

Mammografiundersökning

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Med mammografiundersökning upptäcks ofta bröstcancer så tidigt att den kan behandlas med framgång. Det är mycket viktigt att du kommer varje gång du kallas! Du får en kallelse  med tid till mammografi när det är dags för undersökning.

Boka om din tid?

Behöver du omboka din tid logga in här på 1177 Vårdguiden och välj en ny tid direkt. När du loggat in hittar du din mammografimottagning direkt på första sidan. Du kan också ställa en fråga om mammografi.

Loggar in gör du med e-legitimation (BankID eller Mobilt BankID) eller så beställer du ett lösenord som skickas hem till dig. Behöver du hjälp med inloggningen så ring supporten på 08-123 135 00, öppet alla dagar kl 6-22.

I Halland erbjuds alla kvinnor i åldrarna 40 - 74 år hälsoundersökning med mammografi med 18-24 månader mellanrum. Undersökningen görs i Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen efter prostatacancer. Det finns olika typer av bröstcancer. De flesta blir av med sjukdomen efter behandling om bröstcancern upptäcks tidigt. Det finns också behandlingar som kan göra att du får leva ett bra liv länge om bröstcancern upptäcks senare och har hunnit sprida sig.

Skriv ut

Symtom

Symtom

I början ger bröstcancer oftast inga symtom. Efter en tid kan du få ett eller flera symtom.

Knöl i bröstet eller armhålan

En knöl i bröstet eller armhålan kan vara bröstcancer. Det gäller särskilt om du är äldre och om knölen är ny och det har gått några veckor utan att den verkar vara på väg att försvinna. Knölar som försvinner efter en mensperiod är oftast ofarliga. Det går inte att avgöra med fingrarna om en knöl är en cancertumör.

Indragen bröstvårta

Bröstet kan se annorlunda ut än det brukar göra. Huden eller bröstvårtan kan bli indragen.

Ovanliga symtom

Att ha ont är ett ovanligt symtom på bröstcancer. Det är mycket vanligare att det beror på menscykeln. Veckan före mens kan brösten kännas svullna, spända och ömma. Sådana regelbundna förändringar är ofarliga och brukar finnas i båda brösten.

Ett sår som inte läker, eller en rodnad i huden utan att du har skadat dig är andra ovanliga symtom. Bröstet kan rodna, bli svullet och ömt om du till exempel ammar och får mjölkstockning.

Det är också ett ovanligt symtom att huden på någon del av bröstet blir tjockare med små gropar.

Vätska ur bröstvårtan är ett ovanligt symtom på bröstcancer. Vätskan kan vara blodig, brunaktig eller genomskinligt vattnig.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har bröstcancer. På vissa håll kan du söka specialiserad öppenvård utan att behöva remiss. Det kan vara till exempel på en bröstmottagning eller kirurgmottagningen på ett sjukhus.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du erbjuds en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har bröstcancer. Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva. Läkaren skriver en remiss och berättar för dig varför du bör utredas, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Läkaren känner på brösten och lymfkörtlar

En läkare känner igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan, vid nyckelbenen och på halsen. Läkaren kan be dig att svara på olika frågor, till exempel:

  • Hur är din menscykel?
  • Har du någon nära släkting som har haft bröstcancer eller äggstockscancer?
  • Använder du p-piller, eller får du någon annan hormonbehandling, till exempel på grund av klimakteriebesvär?

Det är även viktigt att berätta om tidigare hormonbehandlingar som är avslutade.

Mammografi

En fullständig mammografi kan göras av båda brösten. Det innebär att fler röntgenbilder tas än vid den hälsokontroll med mammografi som kallas screening och som kvinnor mellan 40 år och 74 år regelbundet kallas till.

Ultraljudsundersökning

Du undersöks med ultraljud om det finns en knöl eller om mammografibilderna visar på någon avvikelse. Du kan också bli undersökt med ultraljud om mammografibilderna är svåra att bedöma därför att du har tät körtelvävnad.

Cellprover och vävnadsprover

Ett prov från knölen kan undersökas i mikroskop för att se om det finns cancer. Ibland räcker det med celler från knölen, ibland behövs ett lite större vävnadsprov. Här kan du läsa mer om cellprov och vävnadsprov från bröstet.

Undersökningar för att se om cancern har spridit sig

Du kan behöva undersökas mer om cancertumören är stor eller om det finns tecken på att cancern har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan. Undersökningarna kan visa om cancern har spridit sig även till andra delar av kroppen.

Det är vanligt att behöva bli undersökt med datortomografi. Du kan också behöva få levern undersökt med ultraljud. Även skelettet kan behöva undersökas. Det görs med magnetkamera eller med skelettskintigrafi.

Vid skelettskintigrafi får du en spruta in i blodet med en liten dos av ett radioaktivt spårämne. Spårämnet söker sig till områden i skelettet där någon typ av skada kan finnas, till exempel på grund av cancer. Det syns när du undersöks med en speciell kamera som kallas gammakamera. Det radioaktiva spårämnet försvinner snabbt ur kroppen.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

En grupp med olika specialister rådgör med varandra om vilken behandling som blir bäst för dig utifrån dina undersökningsresultat. Din läkare berättar för dig vilken behandling specialisterna rekommenderar.

Vilken behandling du kan få beror bland annat på vilken sorts bröstcancer du har, vilket stadium den är i och hur du mår för övrigt. I det här kapitlet kan du läsa mer om de olika behandlingarna.

Bröstet opereras

De flesta som får bröstcancer opereras. Ibland opereras en del av bröstet, andra gånger behöver hela bröstet tas bort.

Armhålan opereras också

De flesta som opereras för bröstcancer blir samtidigt opererade i armhålan. Där finns lymfkörtlar som behöver undersökas. Lymfkörtlarna tas bort om cancern har spridit sig dit. Det kallas axillarutrymning.

Här kan du läsa mer om bröstcanceroperation, axillarutrymning och hjälp mot de besvär som du kan få efter operationen.

Läkemedel mot bröstcancer

Du får behandling med läkemedel före operationen om cancertumören behöver krympas. Det kan göras med cytostatika som ibland kombineras med målriktade läkemedel. Ibland kan cancertumören krympas med läkemedel som påverkar dina hormoner.

Det är vanligare att få behandling med läkemedel efter operationen. Syftet är att få bort cancerceller som kan finnas kvar i kroppen trots en lyckad operation. Behandlingen kan minska risken för återfall och öka chansen att du ska bli av med sjukdomen.

Läkemedel med cytostatika

Cytostatika är en grupp läkemedel som kan hämma cancercellerna på olika sätt. Cytostatika får du i kurer. Det vanligaste är att få sex kurer med cytostatika med tre veckors uppehåll mellan kurerna.

Cytostatika ges oftast som dropp direkt in i blodet. Det är vanligt att få en kombination av olika cytostatika eftersom det brukar ge bättre effekt. Några vanliga läkemedel är de som innehåller epirubicin, doxorubicin, cyklofosfamid, 5-FU, docetaxel eller paklitaxel.

Behandlingen med cytostatika kan göra att du blir känslig för infektioner, mår illa eller får torra slemhinnor. En del får ont i kroppen eller domningar i fingrar och tår. Det finns bra läkemedel för att både förebygga och mildra de flesta biverkningarna.

Det är vanligt att håret faller av men det kommer nästan alltid tillbaka efter behandlingen. Du kan få en peruk som du provar ut innan behandlingen börjar.

Behandlingen kan också göra att du känner dig trött.

Läkemedel mot bröstcancer som påverkas av hormoner

Det är vanligt att hormonet östrogen får bröstcancern att växa. Det finns läkemedel som riktar sig mot hormonet östrogen på olika sätt:

  • Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tamoxifen blockerar effekten av det östrogen som du har i kroppen. Då hindras cancercellerna från att växa och föröka sig.
  • Läkemedel som till hör gruppen aromatashämmare hindrar den produktion av östrogen som du har i kroppsfettet även efter klimakteriet. Aromatshämmare har ingen effekt om du fortfarande har mens eftersom äggstockarna producerar östrogen då. Ibland går det att få läkemedel med goserelin om du fortfarande har mens men behöver aromatashämmare.
  • Läkemedel som innehåller goserelin stänger av östrogenproduktionen i äggstockarna. Det kan användas tillsammans med tamoxifen, eller ibland med aromatashämmare, om du är under 40 år.

Det är vanligt att behöva behandlingen med antihormonella läkemedel i fem år, ibland tio år. Det är viktigt att följa behandlingen utan avbrott.

Läkemedlen kan göra att du får klimakterieliknande besvär även om du redan har varit i klimakteriet. Vanliga symtom är svettningar, vallningar och torra slemhinnor i underlivet. Du kan få ont i lederna om du får behandling med aromatashämmare.

Prata med din läkare om biverkningarna. Du kan få byta läkemedel eller få behandling som mildrar biverkningarna om du har besvär.

Målriktade läkemedel mot bröstcancer som är HER2-positiv

Målriktade läkemedel är läkemedel som påverkar någon särskild egenskap hos cancercellerna. HER2-positiv bröstcancer innehåller ett protein som kallas HER2. Proteinet gör att cancercellerna kan växa fortare. Tillväxten kan stoppas med hjälp av målriktade läkemedel. De innehåller antikroppar som blockerar proteinet.

En del behöver behandling både före och efter operationen, en del opereras först och får behandling sedan.

Du får antikropparna trastuzumab och pertuzumab tillsammans med cytostatika om behandlingen börjar före operationen. Efter operationen fortsätter behandlingen oftast med trastuzumab i ett år.

Du får trastuzumab om du behöver behandling enbart efter operationen. De första behandlingarna brukar kombineras med cytostatika.

Trastuzumab kan ges som dropp eller en injektion i underhuden. Pertuzumab ges som dropp direkt i blodet. Det vanligaste är att få behandling var tredje vecka.

Behandlingen kan påverka hjärtat hos en del personer. Det går att behandla och försvinner oftast efter behandlingen. Ditt hjärta undersöks flera gånger under tiden som behandlingen pågår.

Läkemedel som stärker skelettet

Behandling med läkemedel som tillhör gruppen bisfosonater kan stärka skelettet och minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka och påverka skelettet.

Du kan behöva behandlingen om du har passerat klimakteriet och risken är större att cancern kommer tillbaka. Risken är större, till exempel om cancern hade spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan. Behandlingen får du som dropp i blodet en gång i månaden.

Du behöver bli undersökt av en tandläkare innan behandlingen börjar. Det beror på att bisfosfonater kan orsaka käkskador om du har haft besvär med till exempel tandlossning.

Strålbehandling

Det är vanligt att få strålbehandling efter en operation, särskilt om bara en del av bröstet har tagits bort. Strålbehandling efter operationen minskar risken för att cancertumören ska komma tillbaka i bröstet.

Du kan också få strålbehandling om lymfkörtlarna innehöll cancerceller. Då får du strålbehandling både mot bröstet och de områden med lymfkörtlar som finns nära bröstet.

Strålbehandling får du oftast varje vardag i tre till sex veckor. Ibland är behandlingen längre, till exempel om det är svårt att avgöra om all cancer togs bort vid operationen eller om du är yngre än 50 år. Risken för återfall är högre om du är yngre än 50 år.

Strålbehandling kan bland annat göra huden irriterad och öm medan behandlingen pågår. Det är bra att smörja huden varje dag med oparfymerad hudkräm. Det strålade området kan också bli lite svullet.

Fäll ihop

Uppföljning efter behandlingen

Uppföljning efter behandlingen

Du får göra ett första återbesök två till tre veckor efter operationen för att kontrollera såret. Vilken uppföljning du behöver därefter beror på vilken slags cancertumör du hade och vilken annan typ av behandling du får.

Uppföljningarna organiseras på olika sätt i olika delar av landet. Ibland ansvarar en läkare på kirurgkliniken eller cancerkliniken för återbesöken, ibland en kontaktsjuksköterska. Cancerklinik är samma sak som onkologiklinik.

De flesta brukar bli kallade till ett återbesök ett år efter avslutad behandling. Brösten undersöks med mammografi. En läkare, kontaktsjuksköterskan eller annan särskilt utbildad sjuksköterska känner igenom båda brösten och undersöker om det finns svullna lymfkörtlar i armhålorna eller på halsen.

Vid uppföljningarna kan du också få hjälp med eventuella biverkningar av behandlingen, till exempel lymfödem eller hudbesvär efter strålning.

Ibland fortsätter uppföljningarna under några år. De flesta behöver bara undersökas med mammografi varje år eller vartannat år. Det kan räcka att du deltar i screeningen med mammografi som du kallas till regelbundet om du är kvinna och 40-74 år.

Du får en särskild kallelse om du till exempel är yngre än 40 år eller äldre än 74 år eller om du är man.

Om du får nya symtom

Det är vanligare att du själv upptäcker om du får nya symtom, än att de upptäcks vid en uppföljning. Kontakta vården genast om en eller flera av följande saker stämmer:

  • Du har något symtom från bröstet, till exempel en knöl i bröstet eller kring bröstet.
  • Du har ont i till exempel skelettet sedan mer än två veckor.
  • Du har hosta som inte går över.
  • Du känner dig ovanligt trött.

Kontaktsjuksköterskan kan svara på frågor även mellan uppföljningarna och kan snabbt ordna ett besök så att du får bli undersökt. Kontakta en vårdcentral i stället om kontakten med kontaktsjuksköterskan har upphört därför att det har gått lång tid sedan operationen.

Bröstcancern kan komma tillbaka

Det kallas återfall om bröstcancern kommer tillbaka efter behandling. Återfall kan innebära olika saker. Cancern kan komma tillbaka i bröstet som du har kvar eller i lymfkörtlarna i armhålan.

Cancern kan också komma tillbaka som metastaser. Det är samma sak som dottertumörer och innebär att cancern har spridit sig till andra delar av kroppen, till exempel skelettet, levern eller lungorna.

Metastaser i andra delar av kroppen än brösten minskar chanserna att bli av med cancern, men det finns goda möjligheter att bromsa sjukdomen.

Många kan leva ett bra liv i flera år även om sjukdomen inte går att ta bort. Spridd bröstcancer kallas också kronisk bröstcancer.

Risken för återfall minskar med tiden

Risken för återfall beror på flera olika egenskaper hos bröstcancern. Här är några exempel:

Risken för återfall är mindre ju mindre cancertumören är.

Risken för återfall är mindre om lymfkörtlarna är fria från cancer.

Bröstcancer som är oberoende av hormoner: Det är mycket sällsynt med återfall efter fem år.

Bröstcancer som är beroende av hormoner: Risken för återfall kan finnas kvar även efter mer än tio år. Risken är liten om cancern bara fanns i bröstet utan att ha spridit sig till lymfkörtlarna. Risken för återfall minskar om du tar läkemedel som påverkar hormonerna.

Fäll ihop

Bröstcancer om du är gravid

Bröstcancer om du är gravid

Läkaren avgör i samråd med dig vilken behandling som blir bäst om du är gravid och får bröstcancer. Behandlingen beror på flera saker:

  • Hur allvarlig är cancertumören?
  • Vilka är riskerna för barnet?
  • Vad vill du?

Om du har en partner eller någon annan närstående är det bra om de också kan vara med i beslutet.

Undersökningar om du är gravid

Du kan undersökas med mammografi och ultraljud även om du är gravid eller ammar.

Du kan lämna cellprov eller vävnadsprov. Det kan finnas en risk att det börjar läcka mjölk från stället där sticket görs om du ammar.

Lungorna kan röntgas och levern kan undersökas med ultraljud för att se om cancern har spridit sig. Du kan också undersökas med magnetkamera fast du är gravid.

Behandlingar om du är gravid

Behandlingen beror på när i graviditeten bröstcancern upptäcks. Det går att bli opererad under alla delar av graviditeten. Efter 16:e graviditetsveckan går det att få cytostatikabehandling. Då är risken mycket liten för att fostret ska påverkas av behandlingen.

Behandlingar som behöver vänta till efter förlossningen är strålbehandling, antihormonell behandling och målriktad behandling.

Fäll ihop

Vad är bröstcancer?

Vad är bröstcancer?

  • Bröstcancer

    Bröstcancer bildas i mjölkkörtlarna eller i mjölkgångarna.

    Mer information
    Bröstcancer

    I brösten finns många mjölkkörtlar där modersmjölken bildas. Varje mjölkkörtel har en mjölkgång som leder ut i bröstvårtan. Bröstcancer bildas i mjölkkörtlarna eller i mjölkgångarna.

Bröstcancer är den näst vanligaste cancersjukdomen, efter prostatacancer. Drygt 8 000 personer får bröstcancer varje år. Det är ovanligt, men ibland kan man få cancer i båda brösten och därför är antalet diagnoser något fler än antalet personer som får bröstcancer.

Män kan också få bröstcancer men det är mycket ovanligt, ungefär 40 personer om året i hela Sverige.

Cancer i mjölkgångarna vanligast

Bröstcancer kan uppstå i olika delar av bröstet:

  • Duktal cancer är bröstcancer i mjölkgångarna som leder ut bröstmjölken genom bröstvårtan. Det är den vanligaste formen av bröstcancer.
  • Lobulär cancer är cancer i mjölkkörtlarna som bildar bröstmjölk.

Cancer kan också uppstå i bindväven och fettväven mellan mjölkkörtlarna. Det kallas sarkom. Även lymfkörtelcancer kan uppstå i bröstet. Båda sjukdomarna är mycket ovanliga i bröstet. De behandlas inte som bröstcancer.

Olika typer av bröstcancer

Det finns olika typer av bröstcancer. De behandlas olika. Det går nästan alltid att bli helt fri från alla typer av bröstcancer, om cancern upptäcks i ett tidigt stadium. Annars går det oftast att bromsa sjukdomen under lång tid.

Luminal cancer påverkas av hormoner

Luminal cancer är den vanligaste formen av bröstcancer. Åtta av tio bröstcancertumörer är luminala. Cancern är beroende av könshormoner för att växa, till exempel östrogen och progesteron. Luminal cancer delas in i luminal A och luminal B.

Luminal A utvecklas lite långsammare. Det är vanligt att behöva opereras och att få strålbehandling och hormonbehandling.

Luminal B utvecklas snabbare. Det är vanligt att behöva bli opererad och att få strålbehandling, cytostatikabehandling och antihormonell behandling.

HER2-positiv bröstcancer

Ungefär var åttonde bröstcancer är HER2-positiv. Cancercellerna har extra mycket av ett protein som heter HER2 och som gör att cancertumören kan växa fortare. Det är vanligt att behöva bli opererad och få strålbehandling. Du behöver också behandling med cytostatika och målriktad behandling med antikroppar.

Trippelnegativ bröstcancer

Ungefär var tionde bröstcancertumör är trippelnegativ. Det betyder att den växer oberoende av östrogen, progesteron eller HER2. Behandlingen består av cytostatika, strålbehandling och operation. Det kan vara bra att göra en utredning för att ta reda på om bröstcancern är ärftlig. Risken för det är större om du har trippelnegativ cancer.

Olika stadier av bröstcancer

Bröstcancer brukar delas in i olika stadier. Hur långt ett stadium är kan variera mycket även mellan olika personer som har samma typ av bröstcancer.

Förstadiet – cancer in situ

Den allra tidigaste formen av bröstcancer kallas cancer in situ. Då växer cancern fortfarande bara på den plats där den har uppstått. Det är ett förstadium till bröstcancer. De flesta har inga symtom men mammografi kan upptäcka cancer in situ.

Första stadiet – cancern växer i bröstet

Cancertumören kan växa igenom mjölkgångens eller mjölkkörtelns vägg ut i fettväven eller bindväven i bröstet. Då innebär det att cancern är invasiv. Ibland går det att känna en knöl men många bröstcancertumörer är bara någon centimeter även när de är invasiva. Då går de oftast inte att känna. Däremot kan de upptäckas med mammografi.

Andra stadiet – cancern kan ha spridit sig till lymfkörtlar

Cancertumören kan vara upp till fem centimeter. Den kan ha spridit sig längs lymfkärlen till lymfkörtlarna. Lymfkörtlarna finns bland annat i armhålan.

Tredje stadiet

Cancertumören är större än fem centimeter eller också har den växt in i huden eller bröstkorgen. Den kan också ha spridit sig till flera lymfkörtlar i armhålan.

Fjärde stadiet – cancern bildar metastaser i andra delar av kroppen

Cancercellerna växer in blodkärl så att sjukdomen sprider sig till andra delar av kroppen och bildar nya cancertumörer. Det kallas dottertumörer eller metastaser. Metastaser kan finnas i till exempel skelettet, lungorna eller levern.

Metastaser bildas oftast när cancertumören har funnits i bröstet i flera år och när den har vuxit och blivit flera centimeter stor. Men det kan också ta både kortare och längre tid för bröstcancer att sprida sig.

Du kan läsa mer om hur cancer utvecklas i texten Vad är cancer?

Bröstcancer kan upptäckas tidigt

Det är viktigt att du går när du blir kallad till screening med mammografi. Mammografi kan upptäcka de tidigaste formerna av bröstcancer som inte ger några symtom. Du får regelbundna kallelser till screening om du är kvinna och mellan 40 och 74 år.

Känn igenom brösten regelbundet. Det kan inte ersätta screening med mammografi men du kan lättare märka förändringar om du lär dig hur dina bröst brukar kännas.

Kontakta vården om du får något symtom, även om du nyligen har varit på screening med mammografi.

Fäll ihop

Vad beror bröstcancer på?

Vad beror bröstcancer på?

Det går aldrig att helt säkert säga varför en person har fått cancer. Däremot finns det saker som kan öka risken för att få bröstcancer. Många riskfaktorer kan du inte göra något åt, andra går att påverka.

Före 40 års ålder är bröstcancer ovanligt. Därefter ökar risken.

Hormonet östrogen påverkar

Mycket östrogen i kroppen under långa perioder ökar risken för bröstcancer. Att få mens tidigt och att komma in i klimakteriet sent innebär att östrogen påverkar kroppen extra länge.

Hormonbehandling under lång tid mot klimakteriebesvär ökar risken för bröstcancer. Risken för cancer är troligen mycket liten om du får hormonbehandling under kortare tid än fem år. Risken för bröstcancer ökar något om du använder p-piller under lång tid, till exempel längre än fem år. Risken minskar om du slutar med p-piller.

Här kan du läsa mer om läkemedel vid klimakteriebesvär.

Täta bröst – mycket bröstkörtelvävnad

Täta bröst ökar risken för bröstcancer. Det är inte klart varför det är så. Täta bröst innebär att du har mycket bröstkörtelvävnad. Du kan inte själv avgöra om du har täta bröst men det syns på mammografibilder.

Övervikt, alkohol och att inte röra på sig

Övervikt efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer.

Bröstcancer är en av de cancerformer som påverkas mest av alkohol. Risken ökar ju mer du dricker.

Att vara stilla mycket ökar troligen också risken, oavsett vad du väger.

Bröstcancer kan vara ärftlig

Mellan fem och tio procent av all bröstcancer är ärftlig. Ärftligheten finns i arvsanlagen. Det är inte säkert att du får bröstcancer även om du har ärvt anlagen. Det är vanligt att personer med ärftlig bröstcancer eller äggstockscancer insjuknar när de är 40 år eller yngre.

Det finns några kända bröstcancergener. Det är gener med ett fel som gör att bröstcancer kan uppstå. Men de kända bröstcancergenerna förklarar inte all ärftlig bröstcancer.

Risken kan utredas

Du kan få en remiss till en särskild mottagning som utreder ärftlig cancer om du har en eller flera nära genetiska släktingar som har haft bröstcancer eller äggstockscancer. Sådana mottagningar finns på flera ställen i landet. Med nära släktingar menas barn, föräldrar, syskon, farföräldrar, morföräldrar eller syskon till föräldrarna.

Det kan vara särskilt viktigt att få en utredning om du eller din släkting har fått sjukdomen i 40-årsåldern eller tidigare.

Särskilda kontroller om du har ärftligt anlag

Du kan få gå på särskilda kontroller om du har ett ärftligt anlag för bröstcancer eller nära genetiska släktingar som har bröstcancer eller äggstockscancer. Då undersöks brösten med bland annat mammografi och ultraljud.

Operation kan hindra att du får ärftlig cancer

Du kan få operera bort brösten för säkerhets skull om du har en ärftlig risk för bröstcancer. Du kan också operera bort äggstockarna. Du kan fortfarande få bröstcancer eller äggstockscancer trots en operation men risken är mycket liten.

Det görs en noggrann utredning före ett beslut om en operation som kan hindra att du får bröstcancer eller äggstockscancer. Du får träffa olika specialistläkare och även en kurator eller en psykolog om du behöver.

Här kan du läsa mer om att leva med ärftlig risk för bröstcancer.

Graviditet och amning kan skydda mot bröstcancer

Att vara gravid minskar risken för bröstcancer. Risken minskar för varje graviditet. Mest tycks risken minska vid en tidig första graviditet, före 25 års ålder.

Amning minskar också risken för bröstcancer, men inte lika mycket som att vara gravid.

Du har lägre nivåer av östrogen i kroppen om du är gravid eller om du ammar. Graviditet och amning tycks också få bröstkörtelcellerna att mogna på ett sätt som gör att de blir mer motståndskraftiga mot att omvandlas till cancerceller.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av bröstcancer?

Hur påverkas livet av bröstcancer?

För de flesta som har haft bröstcancer finns det inga fysiska eller praktiska hinder för att fortsätta med livet som det var före sjukdomsbeskedet.

Det varierar från person till person hur mycket sjukskrivning som behövs, om du har rätt till det. De flesta som får cytostatikabehandling behöver vara helt sjukskrivna medan behandlingen pågår. En del som får strålbehandling kan arbeta deltid medan behandlingen pågår.

Det är vanligt att kunna återgå till vardagen när behandling med cytostatika eller strålbehandling är avslutad. Det gäller även om du behöver fortsätta med antihormonell behandling eller antikroppsbehandling. Du kan behöva öka arbetstiden lite i taget om du har varit sjukskriven. Här kan du läsa mer om sjukskrivning.

Ibland behöver behandlingen pågå länge

En del behandlingar behöver pågå under lång tid, till exempel behandling med antihormonella läkemedel. Behandlingen kan ge besvärliga biverkningar.

Du kan känna dig mer motiverad att följa behandlingen om du vet mer om hur den fungerar. Ett sätt är att ta hjälp av en patientförening. Där kan du få prata med någon som har fått samma behandling och som kan berätta vad den innebär.

Prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska om biverkningarna besvärar dig, det finns ofta bra möjligheter att lindra dem.

Patientpodden om bröstcancer: "När jag mådde så dåligt trodde jag att jag var den enda människan på hela jorden som mådde så."

Hjälp om du har ont

Ibland kan man ha ont, även en tid efter behandlingarna. Det finns olika hjälp och behandlingar att få, beroende på varför det gör ont. Att lära sig mer om varför det gör ont kan också lindra smärtan. Det är viktigt att mäta smärtan och effekten av den smärtlindring du får, så att du kan få så bra hjälp som möjligt. Det finns olika hjälpmedel för att mäta smärta.

Känslor och självbild kan påverkas

Du få kan få en protes, en delprotes eller en bröstrekonstruktion för att ersätta hela eller de delar av bröstet som har tagits bort.

Förlusten av en kroppsdel kan ändå skapa känslor av sorg. Du kan känna annorlunda inför din kropp. Det kan påverka självkänslan och sexualiteten. Det finns hjälp att få. Här kan du läsa mer om bröstrekonstruktion och om sexualiteten efter cancerbehandlingen.

Så kan du behålla orken

Du mår bättre, får mindre ont och orkar mer om du tar hand om dig. Rör på dig så mycket du orkar. Välj en fysisk aktivitet som du trivs med och känner att du klarar av.

Be läkaren om en remiss till en fysioterapeut om du behöver hjälp. Fysioterapeut kallas ibland sjukgymnast. Försök också att äta bra och att vila lagom. Undvik att vila länge åt gången. Vila hellre flera korta stunder.

Viktigt att du får återhämta dig

Livet kan kännas annorlunda även om allt har gått bra och du är tillbaka i vardagen. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Det är vanligt att det känns jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre, även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Det är viktigt att du får återhämta dig på det sätt som passar dig. Gör saker som du tycker om. Umgås med människor som känns bra för dig.

Film: Så kändes det efter cancerbehandlingen

Fäll ihop

Fertilitet och graviditet efter bröstcancer

Fertilitet och graviditet efter bröstcancer

Vissa behandlingar kan försämra fertiliteten, oavsett ditt kön. Det kan ändå gå att få till en graviditet.

Viktigt med preventivmedel om du inte vill bli gravid

Använd preventivmedel om du har haft bröstcancer och vill undvika en graviditet. Prata med din läkare om du behöver preventivmedel som innehåller hormoner.

Du kan vara fertil även om en eller flera av följande saker stämmer:

  • Du har fått behandling med cytostatika.
  • Du får behandling med tamoxifen.
  • Du har oregelbunden mens eller ingen mens.

Bevara möjligheten att bli gravid

Det kan gå att spara ägg eller embryon före cancerbehandlingen så att du kan bli gravid efteråt. Förberedelserna som behövs kan innebära att cancerbehandlingen fördröjs lite.

Din cancerläkare och en gynekolog träffar dig och din eventuella partner så att ni kan prata om vilka möjligheter och risker med fertilitetsbevarande behandling som gäller för dig.

Du erbjuds att frysa in sperma om du är man.

Här kan du läsa mer om fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Graviditet efter bröstcancer

De hormoner som behövs för att bli gravid är samtidigt en risk vid bröstcancer. Men risken för återfall verkar vara låg om du blir gravid efter att du har behandlats för bröstcancer. Det visar de forskningsresultat som finns.

Du kan få gå i specialistmödravård om du blir gravid efter att du har haft bröstcancer.

Prata med din läkare om du vill bli gravid och har haft bröstcancer.

Cancerbehandlingen kan påverka både fertiliteten och fostret

Cytostatika försämrar fertiliteten. Men ofta är det bara tillfälligt. De första tre till tolv månaderna efter behandlingen kan det vara svårt att få till en graviditet. En del som får cytostatikabehandling kommer i klimakteriet i förtid.

Tamoxifen kan skada fostret. Därför behöver du göra ett uppehåll i behandlingen redan två till tre månader innan du försöker att bli gravid. Du kan börja med tamoxifen igen när barnet är fött och när du inte ammar.

Strålbehandling påverkar inte fertiliteten.

Amning efter bröstcancer

Det går att amma även om en del av bröstet har opererats bort. Strålbehandling kan göra att det kommer mindre med mjölk, men bara i det behandlade bröstet.

Fäll ihop

Att få ett sjukdomsbesked

Att få ett sjukdomsbesked

Halland

Vad händer nu?

När det finns misstanke om cancer eller när man drabbats av en cancersjukdom är det tryggt och viktigt att veta vad som sker just nu och vad som är nästa steg.

Region Halland har tagit fram bilder som beskriver vad som händer i din kontakt med vården och vem som har ansvar för vad. Här hittar du vård- och behandlingsprocessen för bröstcancer.

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Det är vanlgt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan få hjälp på flera håll

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor. Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden.

Patientföreningar finns i hela Sverige för personer med bröstcancer. Där kan du få tala med någon som har varit i en liknande situation som du.

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd vid cancer.

Det är vanligt att det känns lättare när behandlingen väl har börjat och du vet vad som ska hända.

Barn behöver veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad du kan säga om du själv vill berätta för barnet. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur gamla de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Här kan du läsa mer om att få ett cancerbesked.

Fäll ihop

Var med och påverka din vård

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta om din behandling.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig. 

Gör en vårdplan

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska innehålla information som är viktig för dig, till exempel kontaktuppgifter och hur du får den rehabilitering som du behöver. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Fäll ihop

Att vara närstående

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Människor i din närhet kan vara ett stöd. Det blir ofta lättare för andra att hjälpa dig om du berättar hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan få avlastning om du hjälper till med att ta hand om eller att stötta den som är sjuk. Du kan också få stöd, till exempel i form av samtal eller hjälp med praktiska saker.

Här finns fler råd och stöd till dig som är närstående.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 18 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-04-09
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Johan Ahlgren, cancerläkare, Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Halland
Skribent:
Åsa Johnsson, kommunikatör Region Halland
Skribent och redaktör:
Charlotte Tavelin, kommunikatör, Region Halland
Manusunderlag:
Jeanette Törnqvist, hälso- och sjukvårdsutvecklare Region Halland