Målgrupp

Smärtrehabiliteringsteamet tar emot vuxna personer i arbetsför ålder med långvarig smärta som inte beror på cancer. Vanligt är exempelvis smärta i nacke, axlar, skuldror, rygg, höft, säte eller spridd smärta. Du kan vara helt eller delvis sjukskriven, arbeta eller studera och ha risk för att bli sjukskriven. Kanske har du svårt att delta i aktiviteter i vardagen. Det är viktigt att du är inställd på att fortsätta eller återgå till arbete och är öppen för att förändra vanor och beteenden. Du som kommer till oss har ofta fått hjälp med olika behandlingsinsatser utan tydlig effekt. 

Rehabiliteringen kräver ett aktivt deltagande, därför är det nödvändigt att du inte har pågående alkohol- eller drogmissbruk eller annat uttalat skadligt bruk. Om du har akut fysiska eller psykiatriska besvär kan det på samma sätt vara ett hinder för att delta i alla delar i smärtrehabprogrammet. Programmet kräver full närvaro.

Arbetssätt

Innan ditt första besök skickas ett frågeformulär hem till dig som du ska fylla i och skicka tillbaka.

Ditt första besök är ett läkarbesök. Du får komma tillbaka för en utredning om du bedöms ha nytta av smärtrehabprogrammet. Du får då träffa några fler i teamet. Teamet undersöker dig och det som ger dig problem på grund av smärtan. Sedan görs en rehabiliteringsplan.

Vi utgår från att biologiska, psykologiska och sociala faktorer hänger ihop och påverkar varandra. Vi använder också en behandlingsmodell där vi tittar på hur dina beteenden och din livsstil kan påverka hur du mår. Du kan få hjälp med besvär som har med kroppen, ditt psykiska mående eller din arbetssituation att göra.

Tillsammans med teamet sätter du mål för rehabiliteringen utifrån vad som är viktigt för dig. Du får lära dig olika sätt att hantera smärtan och att leva ett meningsfullt liv. Under rehabiliteringen får du bara behandlingar där du själv är aktiv, du får inte till exempel massage, injektioner eller akupunktur.

Att delta i smärtehabprogrammet inleds alltid med en förberedande period. Förberedelserna kan vara exempelvis avspänning, träning och kartläggning för att kunna bestämma ditt behov av vad du behöver hjälp med under rehabiliteringen. Med förberedelserna kan du sedan få ut det bästa av rehabiliteringen.

Smärtrehabiliteringen kan pågå upp till tolv månader, från första till sista kontakt. Huvudinriktningen för rehabiliteringen är att planera och skapa förutsättningar för att komma ut i arbete eller studier, alternativt bibehålla eller öka arbetsgraden.

Teoretiska och praktiska moment

Smärtrehabprogrammet pågår under fem veckor, tre till fyra dagar per vecka. Det tillkommer även hemuppgifter. Programmet har fem till sju deltagare. Målet är att du ska klara av de krav som ställs i vardagen och arbetet på ett så bra sätt som möjligt.

All rehabilitering sker på vardagar och äger till största del rum på sjukhuset i Sandviken. Viss träning och rehabilitering kan ske utanför sjukhuset. Om du bor långt bort har du möjlighet att bo på ett hotell i närheten, boendet ingår i patientavgiften.

I början av rehabiliteringen får du beskriva vad som är viktigt för dig i livet. Utifrån det sätter du mål för både närmaste tiden och längre fram. Programmet innehåller både teori och praktiska övningar samt träning både enskilt och i grupp. Du har också enskilda samtal med olika personer i teamet.

Du får kunskap om hur du kan hantera smärta och stress. Det kan göra det lättare för dig att ta ansvar för din hälsa. I slutet av programmet följer vi upp hur det har gått med målen och formulerar nya mål om det behövs. Målen handlar ofta om balans i vardagen och om att kroppen ska fungera bättre.

I den sista delen av programmet fokuserar vi på det innehåll som kan ge störst effekt för din livskvalitet och din vardag.

Uppföljning sker dels genom telefonkontakt cirka en månad efter avslutat program, dels genom ett återbesök cirka tre månader efter avslutat program. Återbesöket innehåller individuella träffar och lektioner i grupp. Du får även utvärdera de mål du satt upp. 

Ett år efter att programmet har avslutats får du hem formulär som du ska fylla i och skicka tillbaka till smärtrehabiliteringen. Om du vill kan du få dina svar återkopplade muntligt. Det är värdefullt att du fyller i formulären vid alla tre tillfällen. Det gör det lättare att förstå vilken effekt rehabiliteringen har haft för dig.

Om du behöver särskilt anpassad rehabilitering kan du få ett individuellt upplägg för din smärtrehabilitering. Längden och innehåll kan variera. 

Det finns information från smärtrehabiliteringsteamet för dig som är närstående.

Information till närstående – barn och vuxna 

Tips till närstående

Avslappning – Avslappning för hela kroppen

Sömn – Sömn är viktig för din hälsa 

Hälsa och livsstil – Liv och hälsa 

Fysisk aktivitet och träning – Fysisk aktivitet 

Medveten närvaro – Gratis mindfulnessövningar att lyssna på eller ladda ner – Mindfullnessportalen

Mindfulness

Läs mer om långvarig smärta

Filmer om smärta

Att förstå smärtan – och vad man ska göra på 10 minuter (Välj antingen svenska eller andra språk)

Kurs om smärta

Kostnadsfri kurs om smärtförståelse – Retrain Pain Foundation

Smärta

Att leva med smärta – ACT som livsstrategi – Rikard Wicksell (2014)

Släpp taget om smärtan – Joanne Dahl & Tobias Lundgren (2008)

Hjärnkoll på smärta – Martin Ingvar & Gunilla Eldh (2012)

Depression

Ta makten över depressionen: Förändra dina vanor – förbättra ditt liv – Christopher Martell & Michael Addis (2007)

Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi: Ett effektivt självhjälps-program – Gerhard Andersson m fl (2007)

Sluta grubbla börja leva – Steven Hayes (2007)

Ångest

Ingen panik – fri från panik- och ångest-attacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi – Per Carlbring & Åsa Hanell (2007)

Social fobi – effektiv hjälp med KBT – Tomas Furmark et al (2008)

Trauma – Kroppen håller räkningen, Bessel van der Kolk (2021)

Oro

Sluta älta och grubbla – Olle Wadström (2007)

Sluta grubbla börja leva – Steven Hayes (2007)

Att leva ett liv – inte vinna ett krig. Om acceptans – Anna Kåver (2007)

Vem är det som bestämmer i ditt liv? Om medveten närvaro – Åsa Nilsonne (2005)

Sömn

Sov bättre med kognitiv beteendeterapi – Marie Söderström (2007)

Sov bättre – Steven James Linton (2005) 

Relationer

Tillsammans: Om medkänsla och bekräftelse – Anna Kåver & Åsa Nilsonne (2007)

De handikappades riksförbund, DHR

08-685 80 00 
info@dhr.se 
dhr.se

Ehlers-Danlos syndrom riksförbund Sverige, EDS

info@ehlers-danlos.se
ehlers-danlos.se

Fibromyalgiförbundet

070-866 11 30
info@fibromyalgi.se 
fibromyalgi.se

Neuroförbundet

070-866 11 30
info@neuro.se 
neuro.se

Huvudvärksförbundet

08-12 07 97 60
kansliet@huvudvarksforbundet.se
huvudvarksforbundet.se

RLSförbundet

08-21 96 20
info@rslforbundet.se
rlsforbundet.se

Reumatikerförbundet

08-50 58 05 00
info@reumatiker.se
reumatikerforbundet.org

Riksförbundet Balans (depression och bipolär sjukdom) 

info@balansriks.se 
balansriks.se 

Riksförbundet för Social och Mental hälsa

08-12 00 80 40
lena.andersson@rsmh.se
rsmh.se

Personskadeförbundet RTP

08-629 27 80
info@rtp.se
rtp.se 

Svenska ångestsyndromsällskapet

070-865 76 65
rikskansli@angest.se
angest.se

Här hittar du e-tjänster och kontaktuppgifter till smärtrehabiliteringsteamet. 

Pain Rehabilitation