Symtomen vid urinvägsinfektion skiljer sig beroende på om du har feber eller inte.

Symtom vid urinvägsinfektion utan feber

Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

• Du behöver kissa ofta.
• Du kan känna att det svider när du kissar och en stund efteråt.
• Du kan ha ont i nedre delen av magen över urinblåsan.
• Du kan känna dig lite småfrusen. 
• Det kan ibland finnas lite blod i urinen.
• Du kan känna en tyngdkänsla i underlivet och det kan ömma när du sitter. Då kan prostatakörteln också blivit inflammerad.
• Äldre personer som har demens kan bli oroliga av sina symtom och verka förvirrade.

Symtom vid urinvägsinfektion med feber

Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

• Du känner dig oftast ordentligt sjuk.
• Du har feber och kan även ha frossa.
• Du kan må illa och kräkas.
• Du har ofta ont i magen, ryggen eller ena sidan som ibland kallas flanken.
• Du kan känna att det svider när du kissar och precis efteråt. 
• Äldre personer kan ibland bli förvirrade.

Du behöver alltid få behandling om du har urinvägsinfektion med feber.

Ibland har du inga symtom

Ibland kan det finnas bakterier i urinen utan att det ger några besvär. Det är vanligare ju äldre du blir.

Det finns saker du kan göra själv för att lindra dina besvär, till exempel följande:

• Du kan dricka mycket vatten. Ju mer vatten du dricker desto mer urin bildas och du kissar oftare. Bakterierna följer med urinen ut och får därför mindre tid på sig att föröka sig i urinblåsan. 
• Du kan ta smärtstillande läkemedel, som till exempel innehåller paracetamol eller ibuprofen.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du måste kissa oftare än vanligt och det svider.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande gäller för dig:

• Du har feber och urinvägsinfektion.
• Du misstänker att du har njurbäckeninflammation.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning . Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Det finns flera olika undersökningar som kan visa om du har urinvägsinfektion.

Du får lämna urinprov

Du får lämna ett urinprov. Provet kan visa om du har urinvägsinfektion eller inte. Helst ska det vara ett så kallat mittstråleprov.

Läkaren beställer också en urinodling på urinen om hen misstänker att du har urinvägsinfektion. Odlingen kan visa vilken bakterie som orsakar besvären och vilket läkemedel du kan behöva.

Om du är sexuellt aktiv kan du också få lämna urinprov för klamydia.

Du kan få lämna blodprov

Du kan få lämna ett blodprov om läkaren misstänker att du har njurbäckeninflammation. Det provet kallas för CRP-test eller snabbsänka eftersom det går snabbt att få svar på testet. Vid njurbäckeninflammation stiger CRP-värdet snabbt.

Ibland kan njurarna också undersökas med ultraljud eller röntgen, så kallad datortomografi.

Du kan få en undersökning av prostatan

Läkaren kan undersöka din prostata. Det gäller framför allt om du har feber eller har haft besvär att kissa en längre tid. Ibland kan prostatakörteln också vara inflammerad.  

Undersökningar om du får urinvägsinfektion ofta 

Ibland kommer urinvägsinfektion tillbaka flera gånger. Då kan läkaren göra fler undersökningar. Då kan läkaren se om det finns någon annan sjukdom som orsakar besvären och om du kan få behandling för den.

Här är några vanliga undersökningar om du får urinvägsinfektion ofta:

• Du kan bli undersökt med ultraljud för att se om det finns urin kvar i blåsan efter att du har kissat.
• Dina njurar kan behöva undersökas med röntgen, så kallad datortomografi.
• Du kan få göra en undersökning som kallas cystoskopi. Då får du lokalbedövning och läkaren undersöker urinröret, prostatan och urinblåsan med ett smalt instrument som förs upp i urinröret.

Du får behandling med antibiotika när du har urinvägsinfektion.

Läkaren skriver bara ut antibiotika när det verkligen behövs. Om du inte har symtom behöver du vanligtvis inte behandling med antibiotika.

Antibiotika kan sluta fungera om de används i onödan eller på fel sätt. Då blir det svårare för vården att behandla infektioner. Det kallas antibiotikaresistens.

Vid antibiotikaresistens kan du behöva ett läkemedel som är anpassat till just de bakterier som orsakar infektionen. Om det händer får du lämna ett urinprov som analyseras genom så kallad urinodling. Resultatet av urinodlingen visar vilka bakterier det gäller och vilken antibiotika du behöver.

Behandling om du har urinvägsinfektion med feber

Om du har urinvägsinfektion med feber får du behandling med antibiotika i två veckor. Ibland behövs behandling på sjukhus. Då får du antibiotika direkt i blodet.

Behandling med antibiotika gör att symtomen oftast försvinner inom ett par dygn. Men du kan känna dig tröttare än vanligt i några veckor. Du kan behöva ta febernedsättande läkemedel i några dagar. Det är också viktigt att dricka ordentligt.

Om symtomen inte försvinner ska du kontakta sjukvården igen.

Du kan få antibiotika om du har urinvägsinfektion ofta

Läkaren kan ibland skriva ut en låg dos antibiotika för behandling under en längre tid. Det gäller om du har urinvägsinfektioner som kommer tillbaka ofta. Behandlingstiden är då oftast sex månader.

Annan behandling om du ofta får besvär

Du kan prova att ta en kombination av tranbärsjuice, probiotika och metenamin. Metenamin är ett bakteriehämmande läkemedel anpassat för urinvägarna. Det vetenskapliga stödet för att behandlingen hjälper är svagt, men för vissa kan den minska risken att få urinvägsinfektion igen. Prata med din läkare för att se om behandlingen är aktuell för dig.

Urinvägsinfektion hos män beror på att bakterier kommer in i urinröret och urinblåsan. Bakterierna förökar sig snabbt om de kommer in i urinblåsan. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation. Det är inflammationen som gör att du får olika symtom.

Det finns flera sorters bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion. Vanligast är kolibakterier, som brukar finnas i tarmen.

Inte lika vanligt hos män

Du som är man har ett långt urinrör. Det gör det svårare för bakterierna att komma in i urinvägarna än hos kvinnor som har ett kort urinrör. Därför är urinvägsinfektion inte lika vanligt hos män.

Här följer exempel på saker du kan göra själv för att minska risken att få urinvägsinfektion.

Töm blåsan helt när du kissar

Ibland kan du ha svårt att tömma blåsan prostatakörteln är förstorad. Då kan en del urin och även bakterier bli kvar i urinblåsan efter det att man kissat klart. Det gör att bakterierna får större möjlighet att få fäste och sprida sig i urinvägarna. Försök därför att tömma blåsan helt när du kissar. Du kan till exempel resa dig upp en kort stund och sedan sätta dig ner igen och försöka kissa ut det sista.

Kissa efter sex

Ta som vana att kissa efter att du har haft sex. Då sköljs eventuella bakterier bort som kan finnas vid urinrörsmynningen.

Ibland kan urinvägsinfektion ge komplikationer, men det är ovanligt.

Njuren kan påverkas   

Urinvägsinfektion med feber kan ge komplikationer som kan skada njurens vävnad. Det gäller speciellt hos äldre personer.

Blodförgiftning

Ibland kan bakterierna sprida sig till blodet, men det är ovanligt. Då kan det bli blodförgiftning, som också kallas sepsis. Det är vanligare hos äldre. Du behöver få vård på sjukhus om du får blodförgiftning. Då får du behandling med läkemedel direkt i blodet.