Innan undersökningen behöver barnet få kontrastmedel. Det är en vätska som gör att organen som röntgas syns tydligare på röntgenbilderna. Kontrastmedel tas inte upp i kroppen och är inte skadligt.

När barnet ligger på undersökningsbordet sprutas kontrastmedlet in i blodet genom en venkateter i armen eller på handen. Det är en liten tunn plastslang som förs in i ett blodkärl med hjälp av en nål som sedan tas bort. För att själva sticket inte ska kännas får barnet bedövningskräm eller bedövningsplåster som ska sitta på en och en halv timme före undersökningen.

Det är bra om barnet kissar före undersökningen så att hen inte bli kissnödig när den pågår.

Syskon bör inte följa med till undersökningen.

Vilken typ av röntgenteknik som används kan skilja sig mellan olika röntgenmottagningar. Undersökning med hjälp av datortomografi har blivit allt vanligare eftersom den tekniken visar mer detaljer än undersökning med röntgenteknik.

Undersökning med datortomografi

Barnet får lägga sig på ett undersökningsbord. Tjocka kläder och kläder med dragkedja kan vara i vägen för kameran, så de tas oftast av eller viks undan.

När barnet har fått kontrastmedel åker hen fram och tillbaka genom datortomografen, en stor kamera som är formad som en ring. Kameran brummar lite och tar bilder över hela magen. Njurar, urinledare och urinblåsan undersöks. 

På Akademiska sjukhusets webbplats kan du se ett bildspel om hur datortomografi går till. Titta gärna tillsammans med barnet som ska undersökas.

Undersökning med röntgenteknik

Barnet får ligga med bar överkropp på ett undersökningsbord. Röntgenkameran är ovanför hen. När barnet har fått kontrastmedel tas bilder med några minuters mellanrum över njurarna och nedre delen av magen.

Undersökningen tar högst en timme

Hela undersökningen tar mellan 30 och 60 minuter och gör inte ont. En del barn kan tycka att det är obehagligt när venkatetern förs in.

Du får vara med hela tiden

Som närstående får du vara med hela tiden. Du får låna ett skyddsförkläde för att undvika onödig röntgenstrålning. Tala om för vårdpersonalen om du är gravid.

Undersökningen kan visa njurarnas storlek, form och om de är skadade. Det går även att se om barnets urin som samlas i njurbäckenet rinner vidare ner i urinledarna som den ska.

Barn som har undersökts brukar må som vanligt efteråt. Det är bra om barnet dricker lite extra under dagen så att kontrastmedlet sköljs ur kroppen när hen kissar. 

Efter undersökningen analyserar en läkare bilderna. Hen skickar sedan svaret till den läkare som bestämde att barnet skulle undersökas. Ni får oftast svar inom en vecka, men ibland går det fortare än så.

En röntgenundersökning kan vara till stor nytta för att ställa diagnos och behandla olika skador och sjukdomar. Vid varje undersökning går röntgenstrålar genom kroppen, men stråldosen ska anpassas så att den blir så liten som möjligt. Personalen tar hänsyn till barnets ålder och skyddar ibland delar av kroppen som inte behöver utsättas för onödig strålning.

Nyttan av röntgenundersökningen ska alltid vara mycket större än den eventuella risken för skador, oavsett om barnet behöver röntgas någon enstaka gång eller många gånger. Därför behöver du inte oroa dig för strålningen.

Hur stor stråldos barnet får i sig beror på vilket organ som ska röntgas. Röntgen av tänder, en arm eller lungorna ger väldigt små stråldoser, medan till exempel datortomografi av huvudet ger lite mer stråldos.

Du som följer med vid undersökningen kan låna ett skyddsförkläde så att du inte utsätts för onödig strålning. Berätta för personalen om du är gravid.

Du kan söka vård för ditt barn på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

Du ska vara vara delaktig i ditt barns vård. Därför är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge barnet kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

Så kan du förbereda barnet för besök i vården

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.