Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
Smärtbehandlingar och rehabilitering

Kiropraktik och naprapati

Kiropraktik och naprapati används för att förebygga, behandla och rehabilitera besvär och smärtor som är kopplade till dina rörelser. Du som har ont i till exempel nacke, axlar och rygg kan få behandling med kiropraktik och naprapati. Behandlingen sker manuellt, alltså med händerna, men även genom rådgivning och träning.

En person ligger på en brits och blir behandlad av en kiropraktor.
Ofta inleder terapeuten behandlingen med händerna, men det ingår även rådgivning och träning.

Hur söker jag vård hos en kiropraktor eller naprapat?

Du kan kontakta en kiropraktor eller naprapat genom att själv ringa och beställa tid. Du kan också få en remiss från en läkare.

De flesta kiropraktorer och naprapater har privata mottagningar. Vissa har landstingsavtal och då kostar behandlingen en patientavgift. Det är också vanligt att sjukvårdsförsäkringar täcker kiropraktik och naprapati.

Förberedelser

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför ett besök hos en kiropraktor eller naprapat. Vid undersökningen och behandlingen får du ofta ta av dig kläder och därför kan det vara skönt att ha underkläder som du känner dig bekväm i.

Ibland kan du behöva träningskläder, men i så fall får du information om det i förväg.

Undersökning

Innan behandlingen börjar får du svara på frågor, till exempel om

  • dina nuvarande besvär
  • tidigare besvär
  • sjukdomar
  • arbete och fritidsaktiviteter
  • du tar läkemedel och i så fall vilka.

Sedan undersöker terapeuten, alltså kiropraktorn eller naprapaten, hur dina leder och muskler fungerar och hur ditt nervsystem fungerar.

Efter undersökningen ställer terapeuten en diagnos och avgör utifrån den hur du ska behandlas.  Ofta kan du få svar på vad det är som orsakat dina besvär. Det är viktigt att du förstår varför du har besvär. Då kan du också bli medveten om hur du kan undvika att få ont igen.

Om terapeuten misstänker att du har sjukdomar eller symtom som behöver utredas mer får du en remiss till en läkare.

Så går behandlingen till

En person sitter på en brits och blir behandlad av en kiropraktor.
Terapeuten utför de flesta ledmanipulationer med händerna men det finns också hjälpmedel för att göra behandlingen.

Den behandling du får är till för att minska smärtan och för att få dina muskler och leder att fungera så bra som möjligt.  Hur behandlingen ser ut beror på vilken typ av besvär du har. Ofta inleder terapeuten behandlingen med manuella tekniker, det vill säga behandling som utförs med händerna.

Du kan också få råd om fysisk aktivitet och rörelse. Då tar terapeuten fram ett träningsprogram som är anpassat för de besvär du har.

I vissa fall kan du få träning utskrivet på recept. Du får då förslag på träning som är lämplig vid just den diagnos du har, men du får själv vara med och välja aktivitet.

Manuella behandlingar

Vid manuell behandling får du ofta ligga på en speciell behandlingsbänk som kan höjas och sänkas.  Det finns olika typer av manuell behandling. Vilken behandling du får beror på vad som har kommit fram vid undersökningen och vilken diagnos som är ställd.

Ledmanipulation är den vanligaste metoden

Ledmanipulation innebär att terapeuten försiktigt för ut leden en liten bit. Därefter gör hen ett snabbt tryck. Ofta hörs ett litet knäppande ljud. Manipulation görs med så liten kraft och så liten rörelse som möjligt och ska inte göra ont.

Terapeuten utför de flesta ledmanipulationer med händerna men det finns också hjälpmedel för att göra behandlingen.

Ledmanipulation gör att leden fungerar som den ska igen. Det gör att du får mindre ont och att musklerna slappnar av så att du får lättare att röra dig.

Mobilisering

Vid mobilisering för terapeuten ut leden långsamt och försiktigt. I det läget får du ibland spänna emot med musklerna innan rörelsen tas ut ytterligare en bit. Skillnaden mot manipulation är att inget snabbt tryck används.  Mobilisering gör inte ont.

Mobilisering gör att musklerna slappnar av och smärtan minskar.

Muskeltöjning

Muskeltöjning syftar till att få muskler att slappna av vilket kan minska smärta och stelhet. Behandlingen går ut på att muskeln försiktigt sträcks ut och i det läget kan du få spänna emot med muskeln innan töjningen tas ut ytterligare. Det kan göra att du blir mindre stel och får mindre ont. Ofta är töjningar en del av ett helt träningsprogram.

Traktionsbehandling

Traktion betyder att terapeuten drar isär eller avlastar en led som gör ont eller är stel.  Metoden används vid vissa besvär för att ge smärtlindring och avspänning.

Transkutan elektrisk nervstimulering, tens

Vid elektrisk nervstimulering, tens, får du elektroder fastsatta på huden över eller i närheten av det område där du har ont. Svaga elektriska impulser stimulerar känselnerver vilket blockerar smärtimpulser från området.

Triggerpunktsbehandling

Triggerpunktsbehandling innebär att terapeuten trycker på ömma punkter i en muskel. De ömma punkterna kallas triggerpunkter. Detta kan lindra smärtan och få muskeln att slappna av.

Massage

Ibland kan terapeuten massera muskler, senor och bindväv. Behandlingen kan leda till minskad smärta och ökad cirkulation. Många känner välbehag och psykisk avslappning vid massage vilket också ger positiva effekter. När musklerna mjukas upp släpper värk och spänningar. Det kan göra att musklerna fungerar bättre.

Behandling med träning

När du har ont blir musklerna ibland svaga, spända och stela. Ibland tappar musklerna sin stabiliserande funktion och behöver tränas på rätt sätt för att fungera så bra som möjligt igen.

Individuella träningsprogram

Ofta får du hjälp av terapeuten med att skapa ett individuellt anpassat träningsprogram. Det kan bestå av övningar som förbättrar rörligheten och stabiliteten i din kropp. Det kan också ingå styrkeövningar av olika slag.

Du får hjälp med att hitta rätt nivå på träningen och att utföra övningarna på rätt sätt. Om du upplever att du får mer ont av att träna är det viktigt att säga till så att terapeuten kan anpassa programmet om det behövs.

Konditionsträning kan minska smärtan

Konditionen är mycket viktig, framför allt om du har smärta som sitter i länge. Promenader och andra typer av konditionsträning kan göra att du får mindre ont och att du får bättre kondition. Du kan även få hjälp med att öka din motivation och skapa nya vanor som innebär att du rör dig mer.

Träning som ger kontroll över muskler och leder

Stabiliseringsträning, eller koordinationsträning, innebär att du lär dig att hitta och använda de muskler som kontrollerar en viss led. Till exempel kan du lära dig att hitta ryggens leder, eller de muskler som kontrollerar axelleden.

Motorkontroll är ett annat sätt att arbeta med att få kontroll på musklerna. Terapeuten undersöker vad som inte fungerar i en rörelse. Sedan får du ett program för inlärning av rätt rörelsemönster. Du får alltså lära dig att göra rätt rörelser vid rätt tillfälle. 

Smärtan kan minska genom att nervsystem, muskler och leder fungerar bättre. På sikt kan du även självständigt träna stabilitet med olika redskap, hemma eller på gym. Det går också bra att träna stabilisering i bassäng, med hjälp av vattengymnastik.

Avslappningsövningar och stresshantering

Smärta kan också förstärkas av stress, oro och ångest. Till exempel kan en dålig arbetsmiljö också orsaka smärta i nacke och axlar. Därför kan det ingå i behandlingen att se till hur du mår psykiskt och hur du upplever din omgivning. Då kan metoder som till exempel kroppskännedom, stresshantering och olika avslappningsövningar hjälpa.

Råd och hjälp för att hantera smärta

Du kan också få råd om vad du kan göra själv för att hantera smärtan och hur du på bästa sätt kan använda din kropp trots att du har ont. Om du till exempel har musarm eller nackbesvär kan du få råd om hur du ska sitta, gå eller ändra din hållning för att få mindre ont. Du kan också få hjälp att prova ut olika hjälpmedel som till exempel ett särskilt tangentbord eller en ergonomisk mus.

Antalet behandlingar är olika

Hur många behandlingar som behövs beror på vilken typ av besvär du får behandling för, hur länge du har haft besvär, hur du mår, hur gammal du är och hur noga du följer din behandlingsplan. Det vanligaste är att du får tre till fem behandlingar inom två till tre veckor, och sedan gör ett uppehåll.

Även om du känner en förbättring efter ett par behandlingar kan det ta längre tid att arbeta med orsaken till besvären. För att få bästa resultat av behandling med träning, behöver du lära dig och följa det träningsprogram som du har fått under behandlingen. Det är också viktigt att du följer de ergonomiska råden, till exempel hur du sitter när du arbetar. Du kan behöva göra ett återbesök om besvären kommer tillbaka efter en tid.

Så mår du efteråt

Efter en behandling har de flesta mindre ont och känner sig mer rörliga och mindre stela. En del kan bli trötta eller må lite illa. Du kan också få lite ont, ungefär som av träningsvärk, men det brukar gå över på några timmar.

Manuella behandlingar brukar inte göra ont men vissa tycker att det känns lite obehagligt när det knäpper i lederna. Om du redan har mycket ont kan du känna visst obehag eftersom smärtnivån redan är hög.

Varför görs behandlingen?

Den vanligaste orsaken till att söka hjälp hos en kiropraktor eller naprapat är att du har ont och att du har försämrad förmåga att röra dig. Smärtan kan sitta i ryggen, nacken eller andra områden som höfter, knän och fotleder.

Här är några vanliga besvär som du kan få behandling mot:

  • spänningar och värk i nacken och axlarna
  • stela och spända muskler
  • nackspärr
  • ont i ryggen som orsakas av att muskler och leder inte fungerar som de ska.

Du kan också få behandling vid andra besvär, som idrottsskador, migrän, yrsel, domningar och smärtor i armar och ben, musarm och tennisarmbåge.

Det kan också vara så att du behöver bygga upp musklerna igen efter en tids sjukdom, en skada eller en operation, dels för att musklerna ska fungera som vanligt igen och dels för att förebygga att du får ont.

Biverkningar eller komplikationer

Kiropraktik och naprapati fungerar nästan alltid bra, men om du har någon allvarlig skada eller sjukdom är det viktigt att berätta det för terapeuten. Då får du information om vilka olika typer av behandlingar som passar eller inte passar för dig. Om du har en hjärt-kärlsjukdom kan till exempel vissa behandlingar i halsryggen vara olämpliga.

Vid vissa sjukdomstillstånd som till exempel cancer tar terapeuten ofta kontakt med den ansvarige läkaren innan hen inleder behandlingen.

Det är viktigt att du vänder dig till en legitimerad terapeut som kan avgöra vilken typ av behandling som är lämplig.

Behandling av barn och gravida

Barn som har problem med värk från muskler och leder kan också få behandling. Behandlingen sker i samråd med föräldrar och kiropraktorn eller naprapaten anpassar den efter barnets behov och förutsättningar.

Det går bra att få behandling även om du är gravid. Terapeuten anpassar behandlingen efter de förutsättningar som finns. Till exempel kan det vara svårt att ligga på mage när du är gravid, då kan du istället få ligga på sidan under behandlingen.

Kiropraktorer och naprapater behandlar samma typer av besvär

Kiropraktorer och naprapater har ett liknande sätt att undersöka och behandla. Även fysioterapeuter med examen i ortopedisk manuell terapi, OMT, kan erbjuda samma typ av behandling. 

Både naprapater och kiropraktorer ägnar tid åt muskler och bindväv såväl som åt leder och metoden ledmanipulation. Ingen av de båda grupperna är ensam om någon behandlingsteknik. Du får alltså behandling för samma typer av besvär hos naprapaten som hos kiropraktorn.

Mer på 1177.se

Så fungerar skelett och leder

Skelettet håller oss upprätta, skyddar våra inre organ och är fäste för musklerna. Skelettets ben hålls ihop med leder. I lederna kan benen röra sig mot varandra. Det gör att hela kroppen kan röra sig.

Så fungerar muskler och senor

Muskler och senor gör att vi kan röra på oss och att viktiga organ i kroppen kan fungera. Musklerna ger stöd till skelettet och skyddar inre organ. I musklerna bildas också värme som hjälper till att hålla kroppstemperaturen på en lagom nivå.

Så fungerar nervsystemet

Nervsystemets uppgift är att ta emot och att förmedla signaler från och till kroppens olika sinnen och kroppsdelar. Det gör att kroppens olika delar kan samarbeta.

Fysioterapi vid besvär i nacke, axlar och rygg

Du som har ont i ryggen, axlarna och nacken kan få behandling med fysioterapi. Då kan du få hjälp med dina besvär, ofta med hjälp av rörelse och träning i olika former. Du kan också få hjälp med att förändra dina levnadsvanor.

Ont i ryggen

Att ha ont i ryggen är mycket vanligt. Värken finns oftast i nedre delen av ryggen, som brukar kallas ländryggen. En del får också ont i bröstryggen. För det mesta går värken över av sig själv, men ibland kan du behöva behandling.

Ryggbesvär hos barn

Det är ovanligt att barn har ont i ryggen. Men hos barn i puberteten är det vanligare. Det är för att barnet då ofta växer mycket på längden. Ryggbesvär hos barn är oftast lindriga och går över av sig själv. Ibland kan barnet behöva fysioterapi. Vid svårare besvär kan barnet behöva behandling med korsett eller operation, men det är ovanligt.

Ont i nacke och axlar

Det är vanligt att ha ont i axlarna och nacken. Oftast går värken över av sig själv och är inte ett tecken på någon sjukdom. Du kan till exempel ha blivit stel i musklerna efter att ha suttit länge eller arbetat i en jobbig ställning. Ibland kan värken också bero på stress eller problem med ett muskelfäste.

Långvarig smärta

När du har ont länge kan smärtan hindra dig från att röra på dig och leva som du vill. Då behöver du få behandling. Det finns också mycket du kan göra själv för att må så bra som möjligt.

Till toppen av sidan