Ångest – starka känslor av oro

Ångest - andra språk - svenska lättlästInnehållet gäller Västerbotten

Ångest är oro eller rädsla som känns i kroppen. Det är obehagligt men inte farligt att ha ångest. Det finns flera saker du själv kan göra för att må bättre. Det finns även behandling som hjälper.

I den här texten kan du läsa om hur det känns att ha ångest. Du får också råd om vad du själv kan göra om du har ångest. Du får också veta när du ska söka vård.

Vad är ångest?

Det är vanligt med ångest. Ångest är kroppens sätt att reagera på någonting som skrämmer dig. Du kan inte styra hur din kropp reagerar då. Ibland kan det räcka med en tanke för att ångesten ska komma. Du kan också få ångest av vissa situationer, kanske för att de påminner om något som har skrämt dig tidigare.

Hur känns det att ha ångest?

Ångest kan upplevas olika för olika människor. Här är exempel på hur det kan kännas:

Du kan känna att hjärtat slår hårt eller fortare än vanligt.
Du kan få svårt att andas eller känna dig yr.
Det kan kännas som en klump i magen eller en tyngd över bröstet.
Det kan kännas som att du blir varm eller kall inuti.
Du kan bli torr i munnen, kissnödig eller dålig i magen.
Du kan känna stickningar eller domningar i händer eller fötter.
Du kan känna dig darrig, skakig eller svag i musklerna.

Ibland börjar ångesten svagt och blir sedan starkare. Ibland kommer ångesten snabbt, i en så kallad panikattack. Det kan vara obehagligt och skrämmande att ha ångest, men det är inte farligt. Oftast går ångesten över på några minuter.

En del har ångest som kommer tillbaka ofta, eller pågår länge. Lever du med ångest under lång tid kan det hända att du börjar undvika att göra saker som du tror kan ge dig ångest. Det hindrar dig från att leva det liv du egentligen vill, och det kan göra att ångesten blir värre.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om något av det här stämmer in på dig:

Du undviker ställen eller situationer eftersom du är rädd för att få ångest.
Du har haft återkommande panikattacker under minst en månad.
Du är väldigt rädd eller känner dig tvingad att göra vissa saker.
Du minskar din ångest med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv.

Här kan du hitta vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp med var du kan söka vård. De som svarar är sjuksköterskor. Du kan prata svenska eller engelska.

Om det är bråttom

Sök vård direkt på en akutmottagning om du mår mycket dåligt eller tänker att du inte vill leva.

Känner du någon som mår mycket dåligt eller har tankar på att ta sitt liv? Hjälp då personen att få kontakt med vården. Du kan ringa 112 om du tror att det är fara för personens liv.

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du kan göra direkt när du får ångest. Du kan försöka fokusera på något annat, till exempel ta en promenad, läsa en bok eller prata med någon. Du kan också göra avslappningsövningar eller något annat som får dig att bli lugn.

Det finns även saker du kan göra för att må bättre på längre sikt. Försök att äta bra, vila eller sova tillräckligt och att röra på dig.

Har du haft ångest tidigare och märkt att något särskilt hjälpte? Pröva då att göra samma sak igen. Det viktigaste är att du försöker leva ditt liv som du vill, samtidigt som du övar dig på att hantera ångesten.

Vilken behandling finns det?

Det finns olika behandlingar som kan fungera om du har ångest. Du kan bland annat få hjälp och råd för att sova bra, att äta bra, röra på dig och dricka mindre alkohol. Även små ändringar kan göra stor skillnad. Du kan också få prata med vårdpersonal som ger dig stöd. Det kallas psykoterapi. Om du har haft ångest under lång tid så finns det medicin som kan hjälpa.

Hur kan jag hjälpa någon annan?

Lyssna på den som mår dåligt. Berätta att det inte är farligt att ha ångest. Uppmuntra personen att lära sig mer om ångest och vad man kan göra för att må bättre. Du kan också försöka få den som mår dåligt att söka vård.

Bli inte besviken eller ledsen om personen inte verkar lyssna. Det viktigaste är att personen vet att du bryr dig om hen.

Du kan själv behöva hjälp för att orka stötta den som mår dåligt. Du kan också behöva prata med någon om din situation.