Hjälp oss att bli bättre!

Delta i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att genomföra och svaren är anonyma.

Tack för att du deltar!

Du hittar undersökningen här.
Läkemedel utifrån diagnos

Antibiotika

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Infektioner kan också bero på virus eller svampar, men då fungerar inte antibiotika. Det finns flera olika typer av antibiotika.

Den här texten beskriver olika typer av antibiotika.

Vad är antibiotika?

I dagligt tal kallas antibiotika ofta för penicillin. Men penicillin är bara en av flera olika typer av antibiotika, även om det är den mest använda.

Påverkar olika typer av bakterier

Det finns många olika typer av bakterier. De flesta antibiotika påverkar bara en del av dessa bakterier, medan andra påverkar många. Antibiotika som påverkar många olika bakterier sägs ha ett brett spektrum. Antibiotika som endast påverkar ett fåtal bakterier har ett smalt spektrum.

Antibiotika med brett spektrum påverkar även de nyttiga bakterier som du normalt har i kroppen, till exempel i tarmen. Det är därför bättre att så ofta som möjligt använda antibiotika med smalt spektrum som enbart dödar de bakterier som orsakar sjukdomen.

Stockholms län

Blir jag fortare frisk med antibiotika?

Nej. Den tid det tar dig att bli helt frisk är i många fall lika lång med antibiotika som utan. När du tar antibiotika påverkar det din egen bakteriebalans så att du lättare kan få andra infektioner, exempelvis diarré. Att undvika onödig antibiotika ökar därför dina chanser att hålla dig långvarigt frisk.

Om du är nyfiken på om du verkligen behöver antibiotika kan du besöka www.antibiotikaellerinte.se. Där får du reda på när antibiotika gör nytta och när det faktiskt är helt verkningslöst, och bara bidrar till att skapa resistenta bakterier.

Mikrobiota

Antibiotika påverkar även de bakterier som finns i vår mikrobiota. Mikrobiotan är bakterier, virus och svamp som lever i och på vår kropp och har betydelse för vår hälsa.

På webbsidan www.dittinreapotek.se lär du dig bland annat vad mikrobiota är, vad den gör för nytta och hur du bäst tar hand om den.

Webbutbildningen är framtagen av Strama Stockholm

Resistenta bakterier överlever antibiotikabehandling

Överdriven användning av antibiotika har gjort att vissa bakterier har blivit motståndskraftiga mot en eller flera typer av antibiotika. Det kallas att bakterierna har blivit resistenta. Resistens är alltså en egenskap hos bakterierna. En människa som behandlas med antibiotika kan inte bli resistent.

Under många år utvecklades nya antibiotika som gjorde att de resistenta bakterierna kunde behandlas. Nu har många länder problem med bakterier som är motståndskraftiga mot nästan all antibiotika. Det utvecklas inte heller så många nya antibiotika.

I Sverige har vi hittills inte haft så stora problem med resistens, men resistenta bakterier finns även här. Ökad antibiotikaresistens kan göra att vissa infektioner kan bli svåra att behandla eller inte kan behandlas alls i framtiden.

Spridning av resistenta bakterier

Risken för spridning av resistenta bakterier är som störst i miljöer där det används mycket antibiotika och där det finns många sjuka. Det gäller framför allt på sjukhus men också till viss del på förskolor och äldreboenden.

Att smittas av en resistent bakterie är oftast ofarligt för en frisk person. Men för någon som är allvarligt sjuk eller har opererats kan det vara allvarligt att få en infektion som är svår att behandla.

På webbplatsen skyddaantibiotikan.se kan du läsa mer om resistens och hur du kan bidra till att bromsa spridningen av resistenta bakterier.

Antibiotikaresistens och resor

Resor spelar en betydande roll i spridningen av antibiotikaresistens. När människor reser till olika delar av världen kan de bära på eller bli infekterade av bakterier under resan. Har du vårdats på sjukhus eller fått antibiotika i utlandet är det viktigt att du berättar det för din läkare.

Tänk på det här för att undvika antibiotikaresistens när du reser:

  • Ta antibiotika endast om det skrivs ut på recept av en läkare och för behandling av en infektion som är orsakad av bakterier. Undvik att ta antibiotika för virusinfektioner som till exempel förkylning eller influensa.
  • Om du får antibiotika är det viktigt att du tar antibiotikakuren så länge som läkaren har ordinerat för att minska risken för utveckling av resistens.
  • Tvätta händerna ofta med tvål och vatten. Använd även handdesinfektionsmedel, särskilt före måltider och efter att du varit på allmänna platser som till exempel flygplaster och om du åkt kollektivtrafik. Det minskar risken för att sprida eller få infektioner.

Läs mer om antibiotikaresistens och resor i texten från 1177, Stockholms län.

Du behöver inte alltid antibiotika

Kroppen klarar av att bekämpa många infektioner själv, utan antibiotika. Därför är en viktig uppgift för läkaren att bedöma om en infektion behöver behandlas med antibiotika överhuvudtaget.

En del infektioner ska behandlas, till exempel om det är en allvarlig infektion eller om det finns risk för följdsjukdomar. Därför ska du inte tveka att ta antibiotika om läkaren bedömt att du behöver det.

Rätt typ av antibiotika

Det viktigaste när läkaren väljer antibiotika är att det har effekt mot just den bakterie som orsakar din infektion. I första hand väljer läkaren antibiotika med smalt spektrum. Men du kan behöva antibiotika med brett spektrum om du är mycket sjuk eller om det inte är helt klart vilka bakterier som orsakar infektionen. Du kan till och med behöva flera olika antibiotika samtidigt.

Läkaren måste också ta hänsyn till var infektionen sitter. Till exempel passerar inte alla antibiotika till hjärnan och kan därför inte användas för att behandla hjärnhinneinflammation.

Vilket antibiotika du får beror också på om du har någon sjukdom som gör att du tål vissa antibiotika sämre än andra. Det kan också vara att du får behandling med andra läkemedel som kan påverka effekten av vissa antibiotika. Din ålder och risken för biverkningar kan också påverka valet.

Viktigt att ta hela kuren

När du har börjat ta antibiotika tar det ett tag innan alla bakterier har försvunnit. Men ofta brukar du känna dig bättre efter några dagar. 

Det är viktigt att du tar antibiotika så länge som läkaren har ordinerat, även om du känner dig bra tidigare. Om du slutar för tidigt kan några bakterier överleva och börja föröka sig. Infektionen kan då komma tillbaka.

Varför blir jag inte alltid frisk av antibiotika?

Den vanligaste orsaken till att du inte blir bra trots att du har tagit antibiotika är att infektionen inte beror på bakterier, utan på virus.

Det finns också andra orsaker till att du inte blir bra:

  • Du har fått fel sorts antibiotika.
  • Du har fått för låg dos.
  • Du har behandlats för kort tid.

Behandling vid graviditet och amning

Prata med en läkare om du behöver ta antibiotika när du är gravid eller när du ammar.

Penicilliner

Penicilliner är den typ av antibiotika som används mest. I gruppen ingår flera olika verksamma ämnen. Den vanligaste är penicillin V, som också kallas fenoximetylpenicillin. Penicillin V har ett smalt spektrum, vilket innebär att det har effekt på ett fåtal typer av bakterier. Penicillin V används i första hand vid till exempel halsfluss, bihåleinflammation, öroninflammation, lunginflammation och borrelia.

Ett annat penicillin är amoxicillin. Till skillnad från penicillin V verkar amoxicillin på flera olika typer av bakterier. Amoxicillin används vid mer komplicerad öroninflammation eller nedre luftvägsinfektioner. I vissa läkemedel kombineras amoxicillin med klavulansyra, som skyddar amoxicillin från att förstöras av vissa bakterier.

Flukloxacillin är ett annat penicillin som ofta används vid infektioner i huden. Pivmecillinam är ett penicillin som ofta används vid urinvägsinfektion.

Om du är allergisk

Använd inte penicilliner om du vet om att du är allergisk mot dessa läkemedel eller mot antibiotika som kallas cefalosporiner.

Biverkningar

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring.

Penicilliner kan göra att du mår illa och kräks.

Det kan hända att du får hudutslag när du behandlas för en infektion. Denna typ av utslag är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkning av läkemedlet. Men om du får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska du avbryta behandlingen och ta kontakt med läkare. Samma sak gäller om du får långvarig eller kraftig diarré.

Exempel på penicilliner som du tar genom munnen

Läkemedel som innehåller följande:

  • amoxicillin
  • fenoximetylpenicillin
  • amoxicillin och klavulansyra
  • flukloxacillin
  • pivmecillinam.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Cefalosporiner

Cefalosporiner är så kallade bredspektrumantibiotika. Det betyder att de har effekt på många olika bakterier. Cefalosporiner är närbesläktade med penicilliner.

I gruppen cefalosporiner finns många olika verksamma ämnen. Vilka bakterier som påverkas skiljer sig åt något mellan de olika cefalosporinerna. Du kan till exempel få cefalosporiner om du har urinvägsinfektion, återkommande halsfluss och ibland även andra luftvägsinfektioner.

Om du är allergisk

Använd inte cefalosporiner om du vet om att du är allergisk mot dessa läkemedel eller mot penicilliner.

Biverkningar

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring. Minskad mängd nyttiga bakterier i underlivet kan orsaka svampinfektion.

Cefalosporiner kan göra att du mår illa och kräks.

Det kan hända att du får hudutslag när du behandlas för en infektion. Denna typ av utslag är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkning av läkemedlet. Men om du får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska du avbryta behandlingen och ta kontakt med läkare. Samma sak gäller om du får långvarig eller kraftig diarré.

Exempel cefalosporiner som du tar genom munnen

Läkemedel som innehåller följande:

  • cefadroxil.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Tetracykliner

Tetracykliner verkar på ett stort antal olika bakterier. Tetracykliner används bland annat vid vissa typer av lunginflammation, underlivsinfektioner eller bihåleinflammation när vanligt penicillin inte har hjälpt, eller om du är allergisk mot vanligt penicillin. Vissa tetracykliner kan även användas för att behandla akne.

Ej till barn under åtta år

Tetracykliner bör inte ges till barn under åtta år eftersom det verksamma ämnet tas upp av det växande skelettet och kan missfärga tandemaljen.

Undvik att sola

Det finns risk för hudreaktioner om du utsätts för starkt solljus när du tar tetracykliner. Därför bör du oftast undvika sol och solarier under hela kuren och två till fem dagar efter att du har avslutat kuren.

Biverkningar

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring. Minskad mängd nyttiga bakterier i underlivet kan orsaka svampinfektion.

Tetracykliner kan göra att du mår illa och kräks.

Det kan hända att du får hudutslag när du behandlas för en infektion. Denna typ av utslag är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkning av läkemedlet. Men om du får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska du avbryta behandlingen och ta kontakt med läkare. Samma sak gäller om du får långvarig eller kraftig diarré.

Exempel på tetracykliner

Läkemedel som innehåller följande:

  • doxycyklin
  • tetracyklin
  • lymecyklin.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Makrolider

Makrolider påverkar i stort sett samma bakterier som penicilliner men har också effekt mot infektioner orsakade av bakterien mykoplasma, till exempel lunginflammation. Ibland används makrolider i stället för penicillin vid penicillinallergi.

Biverkningar

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring.

Makrolider kan göra att du mår illa, kräks och får ont i magen.

Det kan hända att du får hudutslag när du behandlas för en infektion. Denna typ av utslag är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkning av läkemedlet. Men om du får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska du avbryta behandlingen och ta kontakt med läkare. Samma sak gäller om du får långvarig eller kraftig diarré.

Exempel på makrolider som du tar genom munnen

Läkemedel som innehåller följande:

  • azitromycin
  • erytromycin
  • klaritromycin
  • roxitromycin.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Kinoloner

Kinoloner är så kallade bredspektrumantibiotika, vilket betyder att de verkar på många olika typer av bakterier.

Kinoloner används vid svårare urinvägsinfektion, gonorré, prostatainfektion och tarminfektion. De kan även användas vid vissa luftvägsinfektioner, förebyggande mot hjärnhinneinflammation och vid blodförgiftning, så kallad sepsis.

Ej till barn och ungdomar

Barn och ungdomar brukar inte få kinoloner annat än i undantagsfall. Det beror på att läkemedlen kan orsaka ledbesvär.

Biverkningar

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring. Minskad mängd nyttiga bakterier i underlivet kan orsaka svampinfektion.

Kinoloner kan göra att du mår illa och kräks.

Det kan hända att du får hudutslag när du behandlas för en infektion. Denna typ av utslag är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkning av läkemedlet. Men om du får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska du avbryta behandlingen och ta kontakt med läkare. Samma sak gäller om du får långvarig eller kraftig diarré.

Exempel på kinoloner

Läkemedel som innehåller följande:

  • ciprofloxacin
  • levofloxacin
  • moxifloxacin.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Trimetoprim och sulfonamider

Du kan få enbart trimetoprim eller trimetoprim i kombination med sulfonamider. Sulfonamider kallas ibland för sulfa.

Trimetoprim används vid okomplicerad urinvägsinfektion.

Trimetorim och sulfonamider i kombination används framför allt vid svårare urinvägsinfektioner, men kan också i vissa fall användas vid luftvägsinfektioner.

Biverkningar

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring. Minskad mängd nyttiga bakterier i underlivet kan orsaka svampinfektion.

Läkemedlen kan göra att du mår illa och kräks.

Du kan få lindriga hudreaktioner. Om du får hudutslag, klåda eller hög feber ska du omedelbart avbryta behandlingen och kontakta sjukvården eftersom du kan få svåra andningsbesvär. Även vid långvarig eller kraftig diarré bör du kontakta sjukvården.

Exempel på läkemedel

Läkemedel som innehåller följande:

  • trimetoprim
  • trimetoprim och sulfametoxazol som är en sulfonamid.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Andra antibiotika

Det finns ytterligare antibiotika som används ibland. Det här är några exempel:

  • Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet klindamycin. Läkemedlet kan användas vid till exempel halsfluss, infektioner i huden och slidan och vid akne.
  • Läkemedel som innehåller nitrofurantoin. Läkemedlet används vid urinvägsinfektion.
  • Läkemedel som innehåller metronidazol. Läkemedlet kan användas vid till exempel infektioner i tarmen och underlivet.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Mer på andra webbplatser

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl här via en e-tjänst.

Till toppen av sidan