LEDER

Ledvärk

Det är vanligt att ha ledvärk. Oftast går ledvärken över av sig själv. Ibland kan ledvärk orsakas av en allvarlig sjukdom. Du bör söka vård om en led plötsligt svullnar och du samtidigt har feber eller känner dig mycket sjuk.

Symtom

Lederna känns stela, ömma och ibland varma och svullna. Det kan göra ont när du rör dig.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har återkommande eller långvariga besvär med ledvärk. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer på dig:

  • Du får feber eller känner dig sjuk samtidigt som en led plötsligt svullnar.
  • Du får kraftig smärta, svullnad och rodnad i en större led, som knäleden, fotleden, axeln eller armbågen.
  • Ditt barn vill inte stödja på ett ben, eller vill inte röra på en arm eller ett ben. Då kan du även söka vård på en barnläkarmottagning.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Självtest - ont i lederna

Du kan också göra ett test för att se om du behöver söka vård för dina ledbesvär.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Undersökningar och utredningar

Det är viktigt att du beskriver dina symtom för läkaren. Förbered dig genom att tänka igenom följande frågor:

  • När och hur började ledvärken?
  • När gör det ont i lederna?
  • Har någon led varit svullen?
  • Känns lederna stela?
  • Finns det ledsjukdomar i släkten?

Läkaren gör sedan en kroppsundersökning, bland annat för att se om lederna är svullna.

Artros och överbelastning är de vanligaste orsakerna till att lederna svullnar. Är lederna inte svullna är det förmodligen ingen ledsjukdom.

Ibland behövs andra undersökningar om läkaren inte hittar orsaken till värken. Det kan till exempel vara blodprov, röntgen och ultraljud. Läkaren kan också behöva ta prov på ledvätskan om leden är svullen. Det görs genom att tappa ut ledvätska med en nål och känns ungefär som att ta ett blodprov.

När barn ska undersökas är det bra att både barnet och du är förberedd. Läs mer om att förbereda barn för besök i vården.

Vad kan ledvärk bero på?

Det finns många olika orsaker till att du kan få ledvärk.

Överbelastning

Rörelse är bra för lederna, men ibland kan lederna bli överbelastade. Har du artros är det lättare att överbelasta lederna. Även en frisk led kan göra ont och bli svullen om den blir kraftigt överbelastad.

Åldersförändringar

Ledbrosket blir med åldern mer stelt. Brosket i leden kan bli tunnare och du kan få bristningar i brosket. Det kan göra att du får ont i leden. Detta är en del av åldrandet. Lederna blir mer känsliga för belastning när du blir äldre.

Artros

En typ av åldersförändring i lederna är artros. Det är en sjukdom som innebär att brosket tunnas ut. Har du artros i en led kan du i perioder få svullnad och värk.

Infektioner

En vanlig orsak till ledvärk kan vara att du har en infektion. Det kan till exempel vara förkylning eller en annan infektion med feber. Vissa infektioner i tarmarna eller urinvägarna kan göra att du får svullna och värkande leder. Vissa virusinfektioner kan göra att det gör ont endast i lederna.

Ledvärk som orsakas av infektioner brukar gå över snabbt. Men värken kan dröja längre, ibland flera månader.

Ledgångsreumatism

Ledgångsreumatism är en inflammatorisk sjukdom som oftast börjar i små leder i händer och fötter. Lederna blir svullna, ömma och om inflammationen är kraftig kan lederna bli varma.

Gikt

Gikt är en vanlig ledsjukdom. Vid en giktattack kommer besvären plötsligt. En led, oftast vid stortån, blir snabbt väldigt öm och svullen. Smärtan ökar under några timmar och leden blir mycket känslig för beröring. Inflammationen brukar läka helt inom någon till några veckor.

Pseudogikt

Pseudogikt påminner om gikt då besvären kan komma ganska hastigt, ofta i en knäled som blir svullen. Du kan få besvär även i andra leder, men sällan i tårna.

Inflammatoriska systemsjukdomar

Det finns sjukdomar som har många likheter med ledgångsreumatism, till exempel SLE och systemisk skleros. Dessa sjukdomar brukar även ge besvär från andra delar av kroppen.

Varig ledinfektion - septisk artrit

En infektion med bakterier kan sätta sig i en eller flera leder, ofta i höftleden eller knäleden. Symtomen brukar komma snabbt och det är vanligt med feber. Du ska genast söka vård om du får en varig ledinfektion.

Bakterierna sprids till leden genom blodet. Den vanligaste orsaken är att du har stafylokocker. Men även andra bakterier kan orsaka varig ledinfektion, till exempel streptokocker.

Ledvärk vid andra sjukdomar

En del sjukdomar ger ofta ledvärk. Några exempel är psoriasisdepressiondiabeteshypotyreos, tarmsjukdomarna Crohns sjukdomulcerös kolit samt Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom (EDS). Ibland kan dessa sjukdomar börja med ledvärk.

Leder och väder

Många gånger kan ledvärk bli bättre av varmt väder. Även kyla kan lindra smärta.

Vad kan jag göra själv?

Du kan förebygga ledvärk genom att röra dig regelbundet. Rörelse och träning är bra för de allra flesta ledsjukdomar. Det gäller både vid artros och vid ledgångsreumatism. Personer som tränar regelbundet har mindre ont i lederna. Rörelse och träning stärker musklerna och lederna och motverkar dessutom övervikt. En viktminskning på några kilo kan hjälpa mycket, framför allt när det gäller värk i höfter, knän och fotleder.

Varmare klimat kan lindra värken

För de flesta minskar ledvärken i sol och värme. Regionen kan ibland bevilja bidrag till resor om du har en reumatisk sjukdom. Bidraget gäller för organiserade behandlingsresor till vissa anläggningar.

Om du känner nedstämdhet, oro och stress

Hur du mår påverkar hur du upplever värken och reagerar på den. Ledvärk kan till exempel bli svårare att hantera om du är nedstämd, orolig, har svårt att sova och upplever mycket stress.

Tänk igenom vilka delar i din vardag som du mår bra av och vilka delar som du mår sämre av och vad som till exempel gör dig stressad. Kanske går det att förändra något så att du mår bättre.

Det är också vanligt att värken känns mindre när du gör en aktivitet som du tycker är rolig.

Behandling

Vilken behandling som läkaren föreslår beror på vad det är som orsakar ledvärken. Ibland går det inte att hitta någon orsak till att du har ledvärk. Då brukar smärtan behandlas med läkemedel. Fysisk aktivitet och egna rörelseövningar är bra för de flesta ledsjukdomar. Du kan få hjälp av en fysioterapeut.

När ledvärken beror på en infektion

Ibland kan ledvärken bero på en infektion som orsakats av virus eller bakterier. Vid bakterieinfektioner behandlas själva infektionen. Om du har en varig ledinfektion spolar läkaren igenom leden och du får antibiotika.

Virusinfektioner läker oftast av sig själv. Ledvärken kan behandlas med inflammationshämmande läkemedel.

Läkemedel mot smärta och inflammation

Du kan använda receptfria läkemedel som innehåller paracetamol om du har tillfällig ledvärk. 

En inflammation i lederna kan oftast behandlas med inflammationshämmande läkemedel som samtidigt är smärtstillande. Dessa läkemedel kallas NSAID. De NSAID som rekommenderas i första hand är de som innehåller ibumetin eller naproxen.

Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig. 

Du bör inte använda NSAID om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår.

Det finns också receptbelagda läkemedel mot smärta. Prata med din läkare.

Du som har en inflammation i en led kan även få behandling med kortison som sprutas direkt i leden. Kortison är ett hormon som finns naturligt i kroppen och som dämpar inflammationer. När kortisonet sprutas in i leden verkar det mest där och inte i övriga kroppen.

Fysioterapi

Behandling hos en fysioterapeut kan minska besvären. Egen träning tillsammans med fysioterapi och läkemedel som minskar inflammation kan vara bra vid vissa sjukdomar. Några exempel är ledgångsreumatism och inflammatoriska systemsjukdomar såsom SLE.

Operation

Ibland kan du behöva opereras, till exempel om du har kraftig artros. Det gäller framför allt för artros i höftleder och knäleder.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Läs mer på 1177.se

Till toppen av sidan