LEDER

Barnreumatisk ledsjukdom – JIA

Vid en reumatisk ledsjukdom har barnet en inflammation i en eller flera leder. Det gör att barnet får ont och har svårt att röra sig. Sjukdomen är ovanlig hos barn och dess orsak är oftast okänd.

Termen barnreumatisk ledsjukdom står för en grupp av sjukdomar som ger inflammation i en eller flera leder. Sjukdomsgruppen kallas även JIA, juvenil idiopatisk artrit. Sjukdomen kan innebära helt olika symtom och behandlingar för olika barn.

Behandlingens mål är att minska smärtan och inflammationen. Dessutom tränas barnets rörlighet och styrka med hjälp av fysioterapi och arbetsterapi. En del barn blir av med sjukdomen medan andra har den kvar i vuxen ålder.

Symtom

Barn med en reumatisk ledsjukdom kan få flera olika besvär:

  • Barnet kan få värk i lederna.
  • Barnet kan känna sig stelt, särskilt på morgonen eller efter att ha varit stilla en längre stund.
  • Barnet kan få svullna, ömma och ibland varma leder.
  • Barnet kan krypa eller gå annorlunda, eller ha svårt att använda händer och armar.
  • Barnet kan få en störd tillväxt i skelettet. 
  • Barnets beteende och välbefinnande påverkas.

Vissa former av sjukdomen påverkar inte bara lederna, utan kan också ge inflammation i hela kroppen med bland annat feber, hudutslag och aptitlöshet. Barnet kan verka allmänt sjukt, nedstämt eller irriterat.

Barn med reumatiska ledsjukdomar känner ofta av sin sjukdom i perioder. Ibland har de inga besvär alls.

En inflammerad led blir svullen, varm och gör ont

En led som är inflammerad blir svullen, varm och gör ont, särskilt om den belastas. Ibland blir den också vätskefylld. Barnet är inte lika rörligt som vanligt, och det kan till exempel vara omöjligt att helt böja eller sträcka leden.

De flesta av kroppens leder kan bli stela och ömma. Barnet kan känna sig stelt i nacken och få svårt att böja och vrida den om smådelarna mellan halskotorna är inflammerade.

Små barn kan börja krypa eller gå på ett annorlunda sätt än vanligt, eller ha svårt att använda händer och armar som tidigare. Hos en del små barn visar sig sjukdomen väldigt diffust till en början, utan tydliga ledbesvär.

När och var ska jag söka vård?

Om barnet har ont och svårt att röra sig kan ni kontakta en barnmottagning, en vårdcentral, barnavårdscentral eller elevhälsan. Detsamma gäller om barnet har andra tänkbara symtom på barnreumatisk ledsjukdom.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom. 

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler samt barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM).

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

 

Behandling

Behandlingen går ut på att dämpa smärtan och inflammationen med hjälp av läkemedel och träna rörlighet och styrka med hjälp av fysioterapi och arbetsterapi. Hur behandlingen utformas i detalj påverkas bland annat av barnets ålder och vilken form av sjukdomen barnet har.

Om barnet får problem med fötterna kan det hjälpa med inlägg och skor som ger bra stöd. Besvär med händerna kan lindras genom att använda stödjande bandage.

Barn med pågående inflammation kan få kortison insprutat i den inflammerade leden.

Var sker behandlingen?

På barn- och ungdomskliniker finns barnläkare med speciellt ansvar för reumatiska sjukdomar. Barnet och familjen får träffa många olika yrkesgrupper som samarbetar: läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, ortopeder, ögonläkare, tandläkare, kuratorer och psykologer. Ibland behövs även samarbete med handkirurg.

Målet med all behandling vid barnreumatisk ledsjukdom är att sjukdomen ska påverka det dagliga livet så lite som möjligt. Det är viktigt att minska smärtan och att hålla nere sjukdomen. Dessutom är det viktigt att bevara ledernas rörlighet och styrkan i musklerna.

Fysioterapi och arbetsterapi

Många barn med en reumatisk ledsjukdom träffar regelbundet en fysioterapeut som kontrollerar ledernas funktion och ger olika typer av behandlingar, råd och tips. Lederna kan belastas utan att skadas även när de är inflammerade, om det sker på rätt sätt. Därför får barnet ett individuellt utformat träningsprogram.

För många barn är annan slags behandling lindrande, till exempel massage och avslappning.

Om reumatismen sitter i händerna, handlederna och fingrarna är det viktigt att barnet får gå till en arbetsterapeut för att få råd om träning av rörligheten i händerna och om hur smärtan kan lindras. Där kan barnet få prova ut stöd för handleden i form av mjukt eller hårt bandage.

En arbetsterapeut bedömer också hur miljön i barnets skola och hem ska anpassas efter barnets behov.

Behandling med läkemedel

Det finns inget läkemedel som gör att barnet blir helt friskt från sjukdomen. Däremot kan olika slags läkemedel dämpa inflammationen kraftigt och minska både besvären och skadorna på lederna. Barnet får ofta ta flera olika läkemedel. En del är till för att bromsa immunsystemets aktivitet, andra för att minska inflammationen och ytterligare några för att dämpa smärtan.

Det är viktigt att diskutera igenom hela läkemedelsbehandlingen med en läkare så att ni förstår vilken effekt de olika medicinerna har och hur de ska kombineras på bästa sätt.

Läkemedel som lindrar smärtan och dämpar inflammationen

Så kallade antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel, NSAID, är en grupp läkemedel som dämpar både smärtan och inflammationen i lederna. Läkemedlen minskar kroppens produktion av prostaglandiner som bildas vid inflammationer. En minskad mängd prostaglandiner i kroppen leder till mindre inflammation, mindre stelhet och mindre smärta.

NSAID tas regelbundet så länge inflammationen finns kvar. Den smärtlindrande effekten kommer nästan genast, men det kan dröja flera veckor innan inflammationen går ner. Barnet kan även få andra smärtlindrande läkemedel om värken inte går över.

Paracetamol är en annan substans som hjälper bra för att lindra smärta hos barn, men utan att minska inflammation. Det finns att köpa receptfritt och ingår till exempel i läkemedel som Alvedon och Panodil.

Kortison

Kortison är ett hormon som effektivt dämpar inflammationer. Barnet kan få kortisonsprutor direkt i inflammerade leder och senskidor om hen har en inflammation i lederna trots andra läkemedel. Det minskar snabbt symtomen.

Kortison kan ge biverkningar som psykisk påverkan, sömnstörning, svullnad och viktuppgång. En hög dos av kortisontabletter varje dag under en längre tid kan göra att barnet växer sämre än väntat och att skelettet urkalkas. Men när kortison ges direkt i en led är det ovanligt med sådana biverkningar.

Om kortison används på rätt sätt är det ett viktigt läkemedel som minskar risken för att sjukdomen ska ge skador på sikt.

Läkemedel som bromsar sjukdomens utveckling

Antireumatiska läkemedel används för att dämpa den reumatiska inflammationen och hindra att sjukdomen blir svårare, men det tar ofta lång tid innan läkemedlen verkar. Vanligen används metotrexat som finns i läkemedlen Methotrexat, Metoject och Metotab. Barnet får en låg dos en gång i veckan, vilket ger mycket få biverkningar.

I vissa andra situationer används sulfasalazin som finns till exempel i läkemedlet Salazopyrin. Det används även vid behandling av inflammatorisk tarmsjukdom.

Biologiska läkemedel

Biologiska preparat är en grupp antireumatiska läkemedel som liknar kroppens egna biologiska ämnen och används om andra läkemedel inte hjälper.

De flesta biologiska läkemedel påverkar funktionen av så kallade cytokiner, vilket är en stor grupp ämnen som reglerar inflammation i kroppen. Medicinerna tas som sprutor under huden eller fås som dropp med olika intervall och brukar ha god effekt på sjukdomen. Oftast kombineras de biologiska läkemedlen med metotrexat.

Vad beror barnreumatisk ledsjukdom på?

Det är inte helt känt vad som orsakar sjukdomen. Klart är att immunförsvaret, som bekämpar främmande organismer i kroppen, reagerar mot kroppens egna vävnader, och det blir en inflammation. Leden blir vätskefylld, svullen, öm och varm.

Leder finns på många ställen i kroppen där olika ben möts. Leden omges av en ledkapsel med ledhinna och innehåller ledvätska som smörjer leden. Ledernas funktion är att binda samman skelettet, men samtidigt göra det rörligt. När ledkapseln blir inflammerad påverkas rörligheten i leden på olika sätt.

Ärftlighet

Ärftlighet spelar en viss roll vid alla former av reumatisk ledsjukdom hos barn. Det handlar om vilken sorts immunsystem man har fått, och där spelar många olika gener in. Vissa typer av sjukdomen är mer tydligt ärftliga än andra.

Vad är barnreumatisk ledsjukdom?

Barnreumatisk ledsjukdom är en grupp av sjukdomar som ger inflammation i en eller flera leder och gör att barnet får ont och svårt att röra sig. Orsaken är oftast okänd.

Det medicinska namnet är juvenil idiopatisk artrit, JIA. Juvenil betyder att barn får sjukdomen, artrit betyder ledinflammation, och idiopatisk betyder att sjukdomen inte har någon känd orsak.

Det finns olika former av barnreumatiska sjukdomar. En del ger inflammation i ett fåtal leder och kallas fåledssjukdom, oligoartrit. Om det istället är inflammation i fler än fyra leder kallas det mångledssjukdom, polyartrit. Dessa två former har flera olika undergrupper, och ibland överlappar former och undergrupper varandra. Det gör att diagnosen JIA kan innebära helt olika symtom och behandling för olika barn.

Det kan ta tid att få en diagnos, bland annat därför att andra orsaker till ledsjukdom först ska uteslutas. Dessutom känner barnet av sjukdomen i perioder och har ibland kanske inte några besvär alls.

Hela kroppen kan påverkas, och barnreumatisk ledsjukdom kan till exempel ge inflammation i lungsäckar, hjärtsäck, bukhinna och ögon.

Sjukdomen kan försvinna under uppväxten, men det är vanligt att den finns kvar i vuxen ålder.

Ovanlig sjukdom hos barn

I Sverige får knappt 200 barn om året diagnosen JIA. Sjukdomen kan ge olika besvär beroende på vilken variant barnet har, och det är svårt att generellt beskriva hur ett barn mår och behandlas. Det är vanligt att barnet har ont i en eller flera leder, och att barnet blir stelt i lederna. Barnet växlar vanligtvis mellan sjukperioder och perioder utan besvär.

Knappt 2000 barn och ungdomar i Sverige har JIA med varierande svårighetsgrad.

Många olika diagnoser

Eftersom det finns många olika former av sjukdomen hos barn kan det ta lång tid, ibland upp till ett halvår eller längre, innan läkaren kan ge en säker diagnos. Men diagnosen kan oftast ställas snabbt när barnet har en ledinflammation som kvarstår i mer än sex veckor.

Vissa former av sjukdomen ger lindriga besvär medan andra ger svåra. En del besvär försvinner under uppväxten medan andra blir kvar. Vissa former av sjukdomen ger också följdsjukdomar.

Eftersom barnreumatisk ledsjukdom hos barn är ett namn på olika former av en sjukdom stämmer inte alltid symtomen in på vad som beskrivs här.

Oligoartrit – ledinflammation med få inflammerade leder

Den vanligaste formen av oligoartrit uppstår mellan ett- och sexårsåldern. Den här formen finns hos fler flickor än pojkar.

Eftersom sjukdomen berör få leder är den en av de mildare formerna av barnreumatiska ledsjukdomar, och många blir helt friska före vuxen ålder.

Entesitrelaterad artrit – inflammation i senfästen, muskler och leder

Entesitrelaterad artrit, ERA, är ofta en fåledssjukdom. Den utvecklas vanligtvis efter tioårsåldern och fler pojkar än flickor får sjukdomen.

Ett barn som har entesitrelaterad artrit har både artrit, som innebär en inflammation i lederna, och entesit, som innebär en inflammation i sen- och muskelfästen. Barnet får ofta inflammation i stora leder, som till exempel höft- och bäckenleder.

Ibland får ett barn med den här formen av reumatism Bechterews sjukdom senare i livet.

Ledinflammation vid tarmsjukdom

Barn med en inflammatorisk tarmsjukdom, som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, kan också få inflammation i lederna. Ibland kan ledinflammationen komma före tarmsjukdomen.

Ofta är det bäckenlederna och höftlederna som inflammeras. Själva tarmsjukdomen behöver inte märkas på annat sätt än att barnet växer mindre än väntat eller ofta har ont i magen. Ledinflammation vid inflammatorisk tarmsjukdom betraktades tidigare som en egen form av reumatisk ledsjukdom hos barn.

Polyartrit – inflammation i leder

Barn kan få två former av mångledssjukdomar. Läkaren kan avgöra vilken form barnet har genom att ta ett blodprov och undersöka om barnet har en viss antikropp i blodet, så kallad anti-CCP.

Barn som inte har anti-CCP i blodet har större chans att bli friska i vuxen ålder än barn som har anti-CCP. Sjukdomen kan försvinna några år efter att den uppstått.

Om barnet har anti-CCP i blodet är sjukdomen densamma som den som vuxna får, reumatoid artrit. Bland barn är den vanligast hos flickor i tonåren.

Ofta blir samma småleder symmetriskt inflammerade i båda händerna och båda fötterna.

Så småningom kan barnet få inflammation i alla leder. Halsryggradens leder kan tidigt bli inflammerade med risk för stelhet eller ibland instabilitet. Även käklederna brukar påverkas, vilket kan leda till förändringar i käkleden och till att underkäken inte växer som förväntat.

Om ledinflammationen blir svår kan den även finnas i större leder som till exempel höftlederna. En sådan inflammation kan påverka ledbrosket och ge skador i leden som gör att barnet får svårt att röra sig.

Ledinflammation kopplad till psoriasis

En form av barnreumatism hör ihop med psoriasis, även om hudsjukdomen ibland aldrig visar sig. Både små barn och ungdomar kan få denna sjukdom. Hudförändringarna kan komma senare i livet eller inte alls. Misstanken om att det är psoriasisartrit ökar om det finns nära släktingar med psoriasis.

Barn som får den här varianten av reumatism har ibland bara ett fåtal inflammerade leder, men det finns de som får en mycket aktiv form där många leder inflammeras.

Det finns också en särskild form av sjukdomen där lederna gör ont och är stela, trots att det inte går att hitta så mycket inflammation i lederna. Senskidorna, oftast de som finns i handflatan, kan bli inflammerade med minskad förmåga att sträcka och böja fingrar. Ibland kan ett helt finger eller en tå inflammeras i vävnaden utanför leden och bli svullet.

Systemisk barnreumatism

Systemisk barnreumatism innebär en sjukdom som berör hela kroppen. Sjukdomen är autoinflammatorisk utan att immunsystemet utvecklar antikroppar, vilket gör att sjukdomen skiljer sig helt från övriga reumatiska sjukdomar som är autoimmuna. Det gör också att behandlingen till viss del blir annorlunda.

Systemisk barnreumatism finns hos barn i alla åldrar. En variant av sjukdomen finns även hos vuxna.

Ett vanligt symtom är att barnet varje dag i flera veckor har febertoppar och ofta får rosaröda hudutslag på överkroppen, på ben och armar. Barnet kan känna sig hängigt och trött, ungefär som vid influensa.

Inflammationen finns oftare i andra hinnor än i ledhinnorna, och därför har barnet kanske bara lätt ledvärk. Istället kan barnet få inflammation i hjärtsäcken, lungsäcken eller bukhinnan.

Ungefär hälften av de barn som får systemisk barnreumatism blir helt friska inom något år. Hos den andra hälften övergår sjukdomen till en långvarig ledsjukdom, ofta med ganska svåra symtom som påverkar rörligheten. Brosk och leder kan förstöras.

När sjukdomen behandlas med kortison i hög dos under lång tid är det inte ovanligt att barnet växer sämre och får benskörhet. Behandling med biologiska läkemedel kan oftast göra behandlingstiden med kortison kort.

Undersökningar och utredningar

De flesta inflammationer beror inte på reumatism, utan kan exempelvis bero på en infektion eller en skada. Därför tar läkaren först reda på om barnet har någon annan orsak till inflammation i leden. Barnet kan också ha ledvärk utan inflammation. För att läkaren ska misstänka att barnet har en barnreumatisk ledsjukdom ska besvären ha funnits i minst sex veckor.

Specialistkontakt ofta nödvändig

Vanligtvis träffar ni först en allmänläkare på en vårdcentral, barnläkare eller skolläkare. Ni får en remiss till en barnklinik om läkaren misstänker en barnreumatisk ledsjukdom, eller inte helt kan avgöra vad besvären beror på.

Där görs en kroppsundersökning och en noggrann undersökning av barnets leder. Ibland görs också undersökning med röntgen, ultraljud eller magnetkamera.

Blodprover kan ge vägledning

Det finns inget blodprov som i sig visar att ett barn har reumatism. Men vissa prover i kombination med andra undersökningar kan ge vägledning:

  • Mätning av ANA, som är en särskild antikropp som finns i blodet hos cirka 40 procent av alla barn med oligoartrit.
  • Förhöjd CRP och sänka, som visar om det pågår en inflammation i kroppen.
  • Förhöjt antal blodplättar, trombocyter, är ofta ett tecken på en förhöjd aktivitet i immunsystemet, vilket kan bero på reumatisk sjukdom.
  • Blodvärdet, som mäts i Hb, är ofta sänkt om barnet har en sjukdom som ger inflammationer.
  • Mätning av anti-CCP-antikroppar, en antikropp som är vanlig vid kronisk ledgångsreumatism av vuxentyp.

Komplikationer och följdsjukdomar

Alla former av sjukdomen kan påverka käkleden och göra så att underkäken inte växer som den ska. Därför får de flesta barn med en reumatisk ledsjukdom gå på kontroller hos tandläkare. Om käkleden påverkas kan barnet få en bettskena. Munhygien och tandhälsa kan också bli sämre.

Barn med vissa typer av reumatism har en kraftigt förhöjd risk för inflammation i ögats iris, regnbågshinnan. Den ger oftast inga besvär och kan vara svår att upptäcka för både barnet, föräldrarna och läkaren. Därför är det viktigt att barnet går på regelbundna ögonkontroller under många år, ända upp i puberteten, även om ledsjukdomen har försvunnit.

Ortopedi och kirurgi

En ortopedtekniker anpassar skor och utformar skoinlägg om lederna i fötterna påverkas. En ortoped kan hjälpa till om barnet får problem i tillväxten med krökta leder eller skillnad i benlängd.

Barnet kan ibland bli stelopererat om fötterna är mycket påverkade och hen har mycket ont, men det är ovanligt.

Barn med mycket ont i händerna kan ibland behöva hjälp av en handkirurg.

Att få ett sjukdomsbesked

En kurator ger stöd till både barn och föräldrar. Det kan vara en stor omvälvning när ett barn får en sjukdomsdiagnos, särskilt om den leder till stora förändringar i livet.

Kuratorn hjälper också till med ansökningar om omvårdnadsbidrag, bostadsanpassning och andra stödåtgärder som samhället kan erbjuda om barnet får behov av det.

Både barn och föräldrar kan få träffa en psykolog om barnet behöver psykologisk hjälp.

Hur påverkas livet av barnreumatism?

Många barn har kvar sjukdomen i lindrig grad. Ett fåtal barn blir svårt sjuka och behöver behandling hela livet.

En del barn blir friska under uppväxten och får aldrig tillbaka sjukdomen. Många kan ha fått lindriga skador som påverkar hur långa de blir som vuxna, eller som gör att de får någon nedsatt funktion, till exempel att en led blir stel och inte kan böjas och sträckas ut.

I skolan

Det är viktigt att alla som träffar barnet har förståelse för sjukdomen, eftersom sjukdomen ofta inte syns utanpå. Det är också viktigt att barnet får känna sig som andra barn, och inte överbeskyddas.

De flesta barn kan delta i skolans vanliga idrott, men ibland behövs anpassade aktiviteter på grund av barnets besvär.

En del barn kan periodvis behöva skolskjuts. Ansvaret för skolskjuts i grundskolan ligger hos skolan och kräver läkarintyg.

Barnreumaregistret

Barn med reumatisk sjukdom erbjuds att vara med i Svenska Barnreumaregistret som är ett nationellt kvalitetsregister. Syftet med registret är att skaffa bättre information om hur läkemedlen fungerar för alla som har reumatism i Sverige. Registret ger också en bra översikt av sjukdomsaktivitet, hälsa, livskvalitet och effekter av behandlingar som patient och vårdgivare gemensamt kan använda sig av.

Andra barnreumatiska sjukdomar

När ett barn har en barnreumatisk ledsjukdom blir lederna alltid inflammerade. Men vanligare orsaker till inflammation är olika infektioner som i de flesta fall går över av sig själva. Vanliga orsaker till ledbesvär och ledinflammationer är tarminfektioner, virusinfektioner och borreliainfektioner.

I puberteten har många ungdomar ont i knäna. Detta kan ibland bero på en inflammation i senfästet nedanför knäskålen, Schlatters sjukdom. Yngre barn kan ha växtvärk i underbenen.

Barnet kan också ha ledvärk utan att det finns någon inflammation och då handlar det inte heller om reumatism. Det finns även olika ortopediska problem med ledbesvär som inte ger inflammation i lederna.

Barnreumatism

Ibland används begreppet barnreumatism. Detta begrepp omfattar, förutom reumatiska ledsjukdomar hos barn, flera andra sjukdomar och tillstånd. Det finns till exempel inflammatoriska sjukdomar som ger symtom i hela kroppen och ibland, men inte alltid, i lederna. Dessa är till exempel:

  • SLE
  • dermatomyosit
  • sklerodermi
  • vaskuliter.
Till toppen av sidan