UTSLAG OCH EKSEM

Nässelutslag

Nässelutslag visar sig som upphöjda kliande utslag, som är ljusröda eller har samma färg som huden. De kan variera i form, från små enstaka utslag till stora sammanhängande områden. Typiskt för nässelutslag är att de snabbt kan ändra både form och plats utan att lämna några märken efter sig när de försvinner.

Nässelutslag kallas också urtikaria.

Vad är nässelutslag?

Nässelutslag kan ha många olika orsaker, och delas in i följande tre typer:

  • Allergiska nässelutslag, som kan bero på allergi mot till exempel vissa födoämnen.
  • Icke-allergiska nässelutslag, som kan vara en reaktion på till exempel en infektion, bär eller läkemedel.
  • Fysikaliska nässelutslag, som kan orsakas av tryck, kyla eller kroppsansträngning. Det är dock mer ovanligt.

Det kan ofta vara svårt att hitta någon tydlig orsak till nässelutslag.

För det mesta försvinner utslagen av sig själv inom några dagar, men det är också vanligt att besvären kommer och går under den närmaste veckan. Det finns också nässelutslag som kan hålla på en längre tid, och de kallas kroniska.

Nässelutslag kan uppkomma en enda gång eller flera gånger. Det är vanligt att barn får utslag flera gånger.

Symtom

Nässelutslag brukar vara upphöjda och ljusröda eller ha samma färg som huden, och är ofta blekare i mitten.
Utslagen kan variera i storlek och form, från små enstaka centimeterstora utslag till stora sammanhängande områden.

Det första tecknet på nässelutslag brukar vara att det plötsligt börjar klia. Klådan kan vara intensiv och brännande. Många gånger kommer klådan innan utslagen syns.

Nässelutslagen är upphöjda och ljusröda eller har samma färg som huden, och är ofta blekare i mitten. De kan variera i storlek och form, från små enstaka centimeterstora utslag till stora sammanhängande områden. Typiskt för nässelutslag är att de är flyktiga, de kan snabbt ändra både form och plats. De lämnar inte några märken efter sig när de försvinner. Utslagen brukar sitta både på överkroppen och på armar och ben.

Vid en allvarlig reaktion kan läpparna, tungan och svalget svullna. Du kan få svårt att andas eller känna dig mycket sjuk.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral för att få hjälp att utreda orsaken om något av följande stämmer:

  • Nässelutslag kommer mer än en gång.
  • Utslagen försvinner inte inom en vecka.
  • Du misstänker att det är allergi.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

  • Du får plötsligt utslag som snabbt breder ut sig.
  • Klådan är mycket besvärande.
  • Du misstänker att du har ätit ett födoämne som du har svår allergi mot och börjar känna av en allergisk reaktion.

Ring 112 eller sök snabbt hjälp på akutmottagning eller närliggande vårdcentral om du får svårt att andas eller känner dig mycket sjuk. Detsamma gäller om du blir väldigt trött och slö eller får svårt att hålla dig vaken i anslutning till en möjlig allergisk reaktion. Andra symtom på början till en allvarlig reaktion kan vara följande: 

  • Läpparna eller tungan svullnar och domnar.
  • Svår klåda, som kan börja i hårbotten och sedan sprida sig till ansiktet, näsan, munnen, handflatorna och fotsulorna.
  • Hosta och astmasymtom.

Den som har känd allergi har ofta akutmediciner hemma. Dessa ska tas först, innan du åker till vården.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Vad kan jag göra själv?

Mot besvärande klåda kan du prova receptfria tabletter som innehåller ett så kallat antihistamin. Även barn kan ta antihistaminer i flytande form eller som tabletter, men det varierar från vilken ålder som de olika antihistaminerna kan användas. Ofta finns åldersgränser för läkemedlen angivna på förpackningen. Du kan fråga på ett apotek.

Pröva också att duscha svalt eller smörja utslagen med till exempel kylbalsam. Kylbalsam finns att köpa på apotek.

Du kan vara extra känslig för ämnen som kan irritera huden i någon vecka när du har haft nässelutslag. Under den tiden kan det vara bra att undvika att äta viss mat, till exempel skaldjur, tonfisk och jordgubbar. Du ska också vara extra försiktig med alkohol. Annars finns en risk för att få besvär igen.

Behandling

Vid allergiska nässelutslag brukar behandlingen bestå av både antihistamin och kortison i form av tabletter, och vid en svårare reaktion även en spruta med adrenalin. Du kanske har läkemedel hemma om du tidigare har haft allergiskt nässelutslag. Då följer du läkarens ordination om när läkemedlen ska användas.

Det inte lika brådskande om nässelutslagen inte är allergiska. Icke-allergiska nässelutslag och fysikaliska nässelutslag behandlas med antihistamin.

Undersökningar

Oftast är det sjukhistorien som är viktigast när läkaren ska ställa diagnosen nässelutslag. Sjukhistorien är det du berättar om hur utslagen har sett ut och varierat. Sjukhistorien är också betydelsefull för att bedöma vad som utlöst nässelutslaget.

Det ofta omöjligt att få reda på vad som utlöste utslagen om det inte är allergiska eller fysikaliska nässelutslag. Det finns inget test som kan visa det.

Vad beror nässelutslag på?

Nässelutslag beror på att ämnet histamin frisätts i huden. Histamin orsakar klåda.

Det finns tre typer av nässelutslag; allergiska, icke-allergiska och fysikaliska.

Allergiska nässelutslag

Vid allergiska nässelutslag handlar det nästan alltid om en allergisk reaktion på något som du har fått i dig. Det kan vara något födoämne, till exempel ägg, mjölk, jordnötter, nötter eller skaldjur. Då är det ofta ganska lätt att ana vad som utlöst nässelutslagen.

Jordnötter och nötter ger de flesta och svåraste reaktionerna i skolåldern. Mjölkallergi eller äggallergi börjar oftast tidigare, under första levnadsåret.

Allergiska nässelutslag kan även bero på allergi mot bistick, getingstick, något läkemedel eller någon kemikalie. 

Nässelutslag kan vara en del i en allvarlig allergisk reaktion som kallas anafylaxi eller allergisk chock, men det är ovanligt. Då får du symtom även från andra organ än huden.

Icke-allergiska nässelutslag

Det är vanligt med nässelutslag i anslutning till infektioner, ofta luftvägsinfektioner.

Viss mat och en del läkemedel kan ge upphov till nässelutslag utan att det handlar om en allergisk reaktion. Det kan till exempel vara jordgubbar, acetylsalicylsyra som finns i smärtstillande läkemedel eller bensoesyra som finns i vissa bär, till exempel lingon.

Oftast går det inte att hitta någon orsak till icke-allergiska nässelutslag. Det gäller också för nässelutslag som finns kvar dagligen under mer än två till tre månader, så kallad kronisk urtikaria. Denna typ av nässelutslag brukar vara stillsammare.

I sällsynta fall kan viss mat försämra besvären, men är inte orsak till dem.

Fysikaliska nässelutslag

En mer ovanlig typ av nässelutslag orsakas av fysikalisk påverkan som tryck, kyla, kroppsansträngning och ultraviolett ljus.

Vid så kallad tryckurtikaria kommer utslagen på det ställe som varit utsatt för tryck, till exempel under ett skärp. Då är det bra att undvika åtsittande plagg eller remmar.

Vid så kallad köldurtikaria kommer utslagen på hud som utsatts för kyla och vind, oftast ansiktet och händerna. Det beror inte alltid på att huden varit utsatt för sträng kyla, utan det är själva nedkylningen som orsakar utslagen. Ibland kommer utslagen först när du kommit in efter att ha varit ute.

Varför vissa personer får köldurtikaria är inte känt. Det är inte kopplat till andra allergier. Besvären kan hålla i sig i många år. Därför kan det vara bra att veta vad som ökar risken för köldurtikaria. En risk är att bada utomhus, eftersom kroppen då utsätts för nedkylning. Ju större skillnad på luft- och vattentemperatur, desto större risk. Nedkylningen kan också göra att blodtrycket sjunker. I vissa fall kan det leda till svimning. Barn som har köldurtikaria brukar få rådet att bada i grunt vatten och vänja kroppen gradvis vid den nya temperaturen.

Vid så kallad kolinerg urtikaria uppkommer små, starkt kliande nässelutslag i samband med fysisk ansträngning, då man svettas eller duschar varmt.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

 

Till toppen av sidan