En kris är en reaktion på en viss förändring. Förändringen är så överväldigande att dina vanliga sätt att hantera svårigheter inte räcker till.

Oväntade händelser

Du kan hamna i kris av att något oväntat händer, till exempel:

• en olycka
• att du blir sjuk
• att någon i din närhet blir sjuk eller dör
• ett brott
• att förlora jobbet
• att bli lämnad.

Förändringar du kan förutse

Du kan hamna i kris av att mista en viss roll eller funktion, trots att du visste i förväg att det skulle hända. Några exempel är att

• bli äldre
• gå i pension
• ha barn som flyttar hemifrån
• skiljas, fast det var du som ville skiljas.

Långvariga motgångar

Personliga motgångar kan orsaka kris. Det kan vara saker som har pågått under en lång tid och som du inte har kunnat påverka. Här är några exempel:

• ekonomiska problem
• arbetslöshet
• ensamhet
• problem på jobbet eller i skolan
• besvär med hälsan.

Positiva förändringar

En förändring kan vara svår att anpassa sig till även om du har sett fram emot den. Du kan hamna i kris, till exempel av att:

• bli förälder
• flytta
• byta jobb.

En kris kan påverka dig på olika sätt. Här är några vanliga känslor:

• känslor av kaos eller overklighet
• oro, rädsla eller förtvivlan
• ensamhet och hjälplöshet
• tomhet eller meningslöshet
• irritation eller rastlöshet
• skuld eller skam.

Dina känslor kan växla snabbt. Du kan vara glad en stund och sedan plötsligt bli ledsen, uppgiven eller irriterad.

Krisen kan göra att du får ångest. Det kan kännas i kroppen, till exempel genom att du

• får ont i magen, huvudet eller någon annanstans i kroppen
• blir torr i munnen
• får hjärtklappning.

En kris kan påverka dina vanor, till exempel så här:

• Du får svårt att sova eller sover mer än du brukar.
• Du äter mer eller mindre än du brukar.

Du kan också ha svårt att koncentrera dig på dina vardagssysslor, på jobbet eller i skolan.

Alla reagerar olika

Olika personer reagerar olika starkt i en kris, även om händelsen eller situationen är likartad. Det beror på att vi alla har varit med om olika saker tidigare i livet. De erfarenheterna påverkar hur vi hanterar en kris.

En del vill prata mycket om krisen med andra. En del tystnar och undviker andra människor.

En del klarar själva att komma igenom krisen. Andra behöver mer stöd.

Andras reaktioner påverkar

Omgivningens reaktioner kan påverka dig på olika sätt.

Ofta är det skönt när omgivningen bekräftar det man känner. Det blir lättare att prata om det du upplever. Du kan få svårare att hantera krisen om andra inte förstår hur allvarligt du upplever att läget är.

Men ibland kan det kännas tvärtom. Oron förstärks av att andra också är oroliga. Det kan hjälpa att berätta för andra att du känner så.

Det kan vara svårt att tänka på något annat än krisen. Men försök att göra det då och då. Ha tålamod med dig själv. Det kanske går att tänka på något annat en liten stund i början, och sedan klarar du det allt längre stunder. Här får du fler råd.

Försök att hitta bra vanor och rutiner

Bra vanor och rutiner är viktigt för att må bättre. Försök att följa de här råden:

• Försök att sova tillräckligt.
• Ät så regelbundet du kan.
• Rör på dig, helst varje dag.
• Sänk kraven på dig själv och försök att undvika stress.
• Hitta lugn genom till exempel avslappning eller mindfulness.
• Gör något som du tycker om att göra.

Prata med någon

Alla i kris vill inte prata om det som har hänt. Det kan kännas svårt och jobbigt. Men för många är det viktigt att få berätta. Efteråt kan du känna dig lättad. Prata med någon du känner eller kontakta en stödlinje. 

Gör det lättare för andra att stötta dig

Även för andra i omgivningen kan det vara bra att du berättar hur det känns och vad du behöver. Då blir det lättare för dem att vara ett stöd för dig.  

Undvik alkohol, droger och spel om pengar

Det är aldrig en bra lösning att trösta sig genom att använda narkotika eller dricka alkohol. Även om det kan kännas bra i stunden kan du må sämre med tiden.

Det finns hjälp att få om du eller någon du känner har problem med narkotika eller alkohol. Undvik också spel om pengar när du inte mår bra.

Det går inte att säga hur länge du kommer att vara i kris. Det är olika för olika personer, och beror på vad som har orsakat krisen. Men förr eller senare går krisen över.

Kanske inser du efter en tid att du inte tänker lika mycket på det som har hänt längre.

Du kan behöva acceptera det som hänt för att kunna gå vidare i livet. Det innebär inte att du behöver tycka om det. Du kanske inte kommer att förstå varför eller hitta någon mening i det som har hänt, men du kan ändå fortsätta med ditt liv.

Det finns hjälp om du behöver mer stöd än vad du kan få från närstående, andra i omgivningen eller en stödlinje.

Kontakta en vårdcentral om du behöver mer hjälp, till exempel om en eller båda av följande saker stämmer:

• Minnena och känslorna från händelsen påverkar dig mycket trots att det har gått lång tid.
• Du har besvär som gör det svårt att fungera i vardagen.

Om det är bråttom

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har tankar eller planer på att ta ditt liv.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Livet blir troligtvis inte exakt som det var innan krisen. Många upplever att de får en annan syn på livet.

Något som du tyckte var viktigt innan krisen kan plötsligt kännas helt oviktigt. Andra saker kan kännas viktigare än förut. Kanske uppskattar du vardagen och livet mer efter krisen.

Om du har barn påverkas även hen om du är i kris. Barnet märker att något är annorlunda även om du försöker dölja det.

Många barn tror att det är deras fel om någon i deras närhet mår dåligt. Barn kan reagera på olika sätt. De kan bli till exempel:

• lugna och snälla
• trötta och passiva
• arga och bråkiga.

En del barn beter sig på ett sätt hemma och på ett annat sätt i skolan.

Så hjälper du barnet

Barnet behöver

• få veta vad som har hänt
• försäkras om att det inte är barnets fel
• förståelse och anpassningar i till exempel skolan och förskolan
• få fortsätta med vardagens rutiner så mycket som möjligt, till exempel läxläsning och fritidsaktiviteter.

Be en närstående om hjälp om du själv inte orkar ge stöd till barnet eller informera andra i barnets vardag.

Läs mer: Att vara förälder och ha psykisk ohälsa

Du som är närstående kan uppleva att personen i kris beter sig märkligt. Men hen kan också verka som vanligt och dölja sina känslor.

Det kan ta tid innan personen i kris klarar att ta emot ditt stöd. Så här kan du se till att det lyckas:

• Fråga hur det är och var inte rädd för att störa.
• Vänta inte på att personen i kris ska ta kontakt. Ta kontakt själv, och gärna flera gånger. Försök igen om du tidigare har blivit avvisad.
• Ge konkreta förslag på när ni ska umgås.

Så här kan du stötta personen i kris:

• Lyssna och försök att avstå från att ge goda råd. Du måste inte ha en lösning på den situation som personen är i.
• Prata om vardagliga saker eller var tysta tillsammans, om personen hellre verkar vilja det.
• Hjälp till med något praktiskt som att laga mat, städa eller gå och handla.
• Föreslå att ni gör någonting tillsammans.
• Erbjud dig att hjälpa till med att söka vård eller samtalsstöd.

Om personen i kris har barn – hjälp barnet.

Du kan själv behöva stöd

Du som närstående kan själv behöva hjälp för att orka vara ett bra stöd. Genom närståendeföreningar eller genom en vårdcentral kan du som närstående få hjälp och stöd.

Barn, unga och vuxna som har förlorat eller kommer att förlora en närstående kan kontakta den ideella organisationen Randiga Huset. Där kan man bland annat gå i samtalsgrupper för att bearbeta sorgen.  Du kan läsa mer i texten om sorg hos barn och unga.