BEHANDLINGAR VID PSYKISKA SJUKDOMAR OCH BESVÄR

ECT - elbehandling

Elbehandling kan hjälpa vid vissa psykiska sjukdomar. Behandlingen innebär att hjärnan får svaga pulser av elektrisk ström under några sekunder. Elbehandling ger stark och snabb effekt vid svåra symtom på depression. Det kan även vara ett alternativ för dig som inte har blivit hjälpt av annan antidepressiv behandling.

Elbehandling kallas också för elektrokonvulsiv behandling, ECT.

Förutom depression kan exempelvis följande psykiska sjukdomar behandlas med elbehandling:

Du ska få information före behandlingen

Du som ska få elbehandling kan ha många frågor om hur det fungerar och hur det går till. Att elbehandling förr i tiden kallades för elchock kan bidra till att skapa obehag inför behandlingen. Ordet kan verka skrämmande och är missvisande. Elbehandling innebär inte att du får några elchocker.

Det är viktigt att du får den information du behöver för att känna dig trygg innan behandlingen.

Prata med ansvarig läkare

Den läkare som beslutar om du behöver få elbehandling är psykiater, det vill säga en läkare som är specialist i psykiatri. Det är alltid bra att prata om fördelar och nackdelar med elbehandling med den psykiater som fattar beslutet.

När läkaren informerar dig om elbehandlingen får du frågor om vilka läkemedel du använder. Det beror på att vissa läkemedel kan påverka effekten av elbehandlingen. Läkaren berättar då vilka läkemedel du kan fortsätta att ta.

Bra att ha med sig någon som stöd

Det kan ibland vara svårt att ta till sig information. Det gäller särskilt när man inte mår psykiskt bra. Det kan därför vara bra att någon närstående är med som stöd, och att hen får samma information som du.

Du eller din närstående kan be att få skriftlig information, eller anteckna viktiga uppgifter som ni får under besöket. Här kan du läsa mer och få tips om hur du kan förbereda dig inför ett läkarbesök.

Vanliga förberedelser

Inför behandlingen blir du undersökt av läkare. Ibland är även en narkosläkare med, eftersom du kommer att bli sövd. Det innebär bland annat att du inte får äta, dricka eller röka innan behandlingen. Läs mer om vad det innebär att bli sövd i texten om narkos.

Du får även lämna blodprov och svara på några frågor för vårdens kvalitetsuppföljning. Ibland kontrolleras ditt hjärta med EKG.

Du får inte använda snus, tuggummi, glasögon eller löständer så länge behandlingen pågår. Vårdpersonalen hjälper dig med förberedelserna inför behandlingen. 

Så går elbehandling till

En del får elbehandling i samband med att de är inlagda på sjukhus. En del kommer till sjukhuset för elbehandling och åker hem igen efter några timmar.

I behandlingsrummet får du sladdar kopplade på bröstkorgen och på pannan. Det hjälper behandlaren att följa hjärtats och hjärnans aktivitet medan behandlingen pågår.

Du är sövd under behandlingen

Du får först andas in syrgas eftersom kroppen behöver lite extra syre under behandlingen. Sedan blir du sövd med ett narkosmedel som verkar snabbt.

Narkospersonal finns med hela tiden och kontrollerar hur hjärtat slår och hur du andas. Det är en läkare eller en sjuksköterska som ger själva elbehandlingen.

Muskelavslappnande läkemedel

När du har somnat får du läkemedel som gör att musklerna slappnar av. Du får alla läkemedel direkt i blodet genom en venkateter. Det är en tunn liten plastslang som förs in i ett blodkärl med hjälp av en nål. Venkatetern brukar sitta på handen eller i armvecket.

Du får ett så kallat bitskydd insatt i munnen när du har somnat. Bitskyddet förhindrar att du skadar tänderna eller biter dig i tungan under behandlingen.

Elbehandlingen framkallar en kort kramp

Under behandlingen skickas korta strömpulser genom hjärnan under några sekunder. Strömmen kommer från elektroder som behandlaren håller mot huvudet. Det leder till ett kontrollerat krampanfall, som är mildrat av de muskelavslappnande läkemedlen du fått.

Krampen brukar hålla i sig under femton till sextio sekunder. Du känner inte av någon kramp eftersom du är sövd under elbehandlingen.

Du vaknar ungefär fem till tio minuter efter behandlingen, när narkosmedlet har slutat att verka.

Vanligt med fem till tolv behandlingar

Du som börjar med en elbehandling får ofta två till tre behandlingar i veckan. En del kan behöva tätare behandlingar i början. Du börjar må bättre redan efter två till tre behandlingar.

Det behövs oftast fem till tolv behandlingar innan behandlingen ger full effekt. Du kan behöva fortsätta med läkemedel för att effekten ska vara kvar.

För en del personer fungerar det bättre att fortsätta med glesare elbehandlingar under en tid för att undvika att börja må sämre igen.

Hur känns det efter behandlingen?

Att vakna upp efter elbehandlingen går oftast snabbt och utan några större besvär. Det är vanligt att känna sig lite trött och förvirrad en stund, men det brukar gå över efter några timmar.

Även om du bara har varit sövd under några få minuter är din reaktionsförmåga och uppmärksamhet påverkad av narkosen. Därför ska du till exempel inte köra bil samma dag som du har fått elbehandling. Du som blir sövd under en längre tid kan få fler biverkningar efter narkosen, som exempelvis illamående.

Du kan få stanna kvar en stund innan du lämnar avdelningen, så att sjukvårdspersonalen kan kontrollera din puls och ditt blodtryck efter behandlingen. Om du ska åka hem efter behandlingen är det bra om du kan bli hämtad av en närstående.

Vilka biverkningar kan behandlingen ge?

Det är vanligt att få huvudvärk eller träningsvärk efter behandlingen. Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel för att minska besvären.

Att man skadar tungan eller tänder under behandlingen är mycket ovanligt, eftersom bitskyddet skyddar bra.

Minnet kan påverkas

Under en pågående period med elbehandling påverkas ditt minne på olika sätt. Det vanligaste är att ditt närminne påverkas. Det innebär att du kan ha svårt att komma ihåg vad som hände före och efter behandlingstillfället. Det beror på att din hjärnas inlagring av nya minnen störs av elbehandlingen.

Hur mycket ditt minne påverkas av behandlingen påverkas av flera saker som bland annat dosering av strömstyrkan, din ålder och hur du mår psykiskt vid behandlingstillfället.

Exakt vad som orsakar minnesstörningar är svårt att veta, eftersom vissa svåra psykiska sjukdomstillstånd också påverkar minnet.

Efter avslutad behandling brukar ditt minne oftast återhämta sig inom två till fyra veckor. Det förekommer att även långtidsminnet påverkas, men det är ovanligt.

Upplevelse av behandlingen

Elbehandlingen upplevs olika från person till person. Många med svår depression tycker att elbehandlingen har hjälpt dem att snabbt må bättre och väljer behandlingen igen.

Det finns även de som inte tyckte om behandlingen, och inte vill vara med om den igen. Ibland för att behandlingen inte har hjälpt tillräckligt, eller att biverkningarna har varit för stora. Till exempel för att man har haft problem med minnet länge efteråt.

Hur fungerar elbehandlingen?

Det är inte helt klart exakt vad som gör att elbehandling fungerar. Det finns studier som visar att behandlingen påverkar viktiga ämnen i hjärnan. De kallas signalsubstanser. Det är de ämnen som behövs för att olika nervceller i hjärnan ska kunna kommunicera med varandra.

Studier visar även att elbehandling kan öka tillväxten av nervceller. Det kan ha stor betydelse eftersom en svår depression kan ha omvänd effekt, det vill säga att depressionen kan göra att nerver och synapser i hjärnan tillbakabildas.

En synaps är en koppling mellan två nervceller. Läs mer om hur nervsystemet fungerar här.

Påverka och delta i din vård

Att kunna påverka och delta i din vård är en rätt som regleras i patientlagen. För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger.

Fråga om du inte förstår

Ställ frågor om du inte förstår. När du har fått information om behandlingen kan du ge ditt samtycke eller på annat sätt uttrycka ett ja. Du kan också tacka nej till en behandling. Någon som inte ger sitt samtycke kan bara behandlas om hen får vård med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Fast vårdkontakt och tolk kan vara ett bra stöd

Du har rätt till en så kallad fast vårdkontakt om du träffar många olika personer i samband med din vård. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Det är också möjligt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Tolken kan ofta bokas av vårdcentralen eller mottagningen som behandlar dig. Det är bra att informera vården redan vid första kontakten om du behöver tolkning. Tolken har tystnadsplikt precis som alla andra som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det betyder att hen inte får lämna ut information om dig.

Om du inte är nöjd med vården

Om du är missnöjd med vården eller med personalens bemötande kan du klaga, oavsett om du är patient eller närstående. Dina synpunkter kan bidra till att vården blir bättre och säkrare. Läs mer om hur du gör i den här texten.

Lästips

Socialstyrelsen har tagit fram boken Min guide till säker vård, för att stärka patientens delaktighet i vården. Man kan ladda ner den som pdf, som e-bok eller lyssna på den som talbok. Den finns även i en lättläst version och på tio olika språk.

Kvalitetsregister

Det finns ett nationellt kvalitetsregister för elbehandling som läkare använder för att kunna följa upp och förbättra kvaliteten i behandlingen. Nästan alla patienter registreras.

Det är frivilligt att delta och du kan när som helst begära att dina uppgifter tas bort från registret. Uppgifterna i registret är sekretessbelagda. De får bara användas för att utvärdera elbehandling eller i samband med forskning. Din läkare kan ge dig information om kvalitetsregistret.

Du kan läsa mer på ect.registercentrum.se.

Till toppen av sidan