GRAVIDITETSBESVÄR OCH SJUKDOMAR

RhD-negativ blodgrupp och graviditet

Du som har en blodgrupp som är RhD-negativ behöver gå på extra kontroller under graviditeten. Det finns risk för att fostret får blodbrist, om ni har olika blodgrupp. Det finns bra sätt att övervaka och behandla gravida och foster som har olika RhD-blodgrupper.

Det är om RhD-positivt blod från fostret kommer in i dig som är gravid som det kan bli problem. Då kan ditt RhD-negativa blod bilda antikroppar. Det kallas immunisering.

Symtom

RhD-immunisering ger oftast inga symtom.

Vid allvarlig immunisering kan du märka av minskade fosterrörelser.

RhD-negativt blod och graviditet

Blodet innehåller röda blodkroppar. Blodkropparna kan se olika ut och därför delas de in i blodgrupperna A, B, AB och 0 (noll).

Dessutom är blodgruppen antingen RhD-positiv eller RhD-negativ. Det är vanligast med RhD-positiv.

Du som är gravid kan ha en annan blodgrupp än fostret i magen. Du kan ha RhD-negativt blod och fostret kan ha RhD-positivt blod. Moderkakan sitter som ett skydd mellan era olika blodomlopp.

När ni har olika blodgrupp

Det kan läcka över RhD-positivt blod från fostret in i dig som är gravid. Då kan ditt RhD-negativa blod bilda antikroppar. Det kallas immunisering.

En immunisering påverkar inte dig som är gravid. Men dina antikroppar kan föras genom moderkakan in i fostrets blod. Antikropparna kan då förstöra fostrets röda blodkroppar. Det kan göra så att fostret får blodbrist.

Allvarlig immunisering är när du som är gravid har höga nivåer av antikroppar och fostret visar tecken på blodbrist.

Det spelar ingen roll för det nyfödda barnet om blodet blandas i samband med förlossningen. Det är bara i magen som det kan bli problem.

När och var ska jag söka vård?

Gå på regelbundna kontroller på barnmorskemottagningen. Du får gå på extra kontroller om du har RhD-negativ blodgrupp.

Undersökningar

Du får din blodgrupp testad när du blir inskriven på en barnmorskemottagning. Då får du reda på om du har RhD-negativt blod.

På en del barnmorskemottagningar kontrolleras även barnets blodgrupp i samma blodprov. 

Det finns bra sätt att övervaka och behandla gravida och foster som har olika RhD-blodgrupper.

Du har inga antikroppar

Om du som är gravid inte har utvecklat antikroppar får du en spruta med läkemedel i vecka 28. Läkemedlet kallas anti-D. Det är ett slags vaccin som förhindrar att du blir RhD-immuniserad.

Ibland finns det större risk att blodbanorna blandas. Då kan du som är gravid behöva ta fler sprutor med läkemedel. Det kan vara vid till exempel fostervattenprovvändningsförsök, förlossning eller om du får en blödning ur slidan.

Du har antikroppar

Du får inga sprutor om du har antikroppar. Då får du i stället lämna blodprov på specialistmödravården med jämna mellanrum. Där följer läkaren nivåerna av antikroppar. Stiger nivåerna så undersöker läkaren barnet med ultraljud. Om det finns tecken på blodbrist hos fostret tar läkaren ett blodprov från navelsträngen.

Det är oklart var barnet har för blodgrupp

Du får lämna blodprov på specialistmödravården om det är oklart vad barnet har för blodgrupp. Där kontrollerar läkaren om du får antikroppar. Stiger nivåerna så undersöker läkaren barnet med ultraljud. Läkaren tar ett blodprov från navelsträngen om det finns tecken på blodbrist hos fostret.

Behandling av barnet

Fostret kan få blodtransfusion inne i livmodern om blodvärdet är lågt.

Behandlingen börjar med ett ultraljud. Ultraljudsbilden hjälper läkaren att hitta ett bra ställe för transfusionen. Sedan för läkaren in en nål genom magen in i livmodern. Fostret får blodet genom navelsträngen.

Förlossning

Förlossningen brukar sättas igång kring vecka 38 om du har antikroppar. Efter förlossningen kan en del barn behöva ljusbehandling. Då får de ligga en stund under en sollampa. Ljusbehandlingen ska minska risken för att barnet får gulsot, vilket är vanligare när barnet har en annan blodgrupp än du som föder.

En del barn måste även byta blod. Då får barnet nytt blod genom blodtransfusion. Barnets blodvärde följs sedan upp under tiden på BB.

Det behövs inga särskilda åtgärder om du inte har antikroppar.

Missfall och abort

RhD-immunisering kan inträffa även vid missfall eller abort. Då kan du behöva en spruta med anti-D.

Gravid igen

Hur det blir vid en ny graviditet beror på olika saker. Om du har utvecklat antikroppar har nästa barn större risk att få blodbrist om ni har olika blodgrupp. Prata med en barnmorska om du har funderingar på hur det skulle bli.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Barn ska få information och vara delaktiga

Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen som de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sina vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Till toppen av sidan