GRAVIDITETSBESVÄR OCH SJUKDOMAR

Blödning under graviditet

Det är vanligt att få en blödning ur slidan, särskilt under första halvan av graviditeten. En blödning kan vara ett tecken på missfall, men ofta beror blödningen på något annat. Här kan du läsa mer om olika orsaker. Du får också vägledning när du bör söka vård och inte. Exempelvis bör du omgående söka vård om du blöder under andra halvan av graviditeten.

Det är vanligt att bli orolig om det kommer en blödning under graviditeten. Men en blödning behöver inte betyda att något är fel.

När och var ska jag söka vård?

Ibland kan det vara svårt att veta om du bör söka vård.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Hur bråttom det är att söka vård beror på hur mycket blod det kommer, hur länge du har varit gravid och hur du mår i övrigt. Ofta behöver du inte alls söka vård för mindre blödningar.

Här följer några råd:

Stockholms län

Här hittar du kontaktuppgifter till Stockholms läns:

Råd och stöd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Kraftig blödning

En kraftig blödning innebär att du blöder igenom en normal binda på en timme eller att det finns blodklumpar i blödningen.

Sök genast vård. Sök vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning om du är i första halvan av graviditeten. Sök vård på en förlossningsavdelning efter graviditetsvecka 22+0.

Om du får magsmärtor

Sök genast vård om du får en blödning och samtidigt har ont i ena sidan av magen eller långt ner i magen. Då ska du söka vård genast oavsett hur mycket du blöder och vilken graviditetsvecka du är i.

I första halvan av graviditeten söker du vård på en akutmottagning eller en gynekologisk mottagning. Efter graviditetsvecka 22+0 söker du vård på en förlossningsavdelning.

Om du blöder och samtidigt mår allmänt dåligt

Sök genast vård om du får en blödning och samtidigt har påverkat allmäntillstånd. Med påverkat allmäntillstånd menas att du känner dig sjuk eller annorlunda, till exempel att du känner dig mycket trött och matt. Då ska du söka vård genast oavsett hur mycket du blöder och vilken graviditetsvecka du är i.

I första halvan av graviditeten söker du vård på en akutmottagning. Efter graviditetsvecka 22+0 söker du vård på en förlossningsmottagning.

Blödning i andra halvan av graviditeten

Kontakta genast en förlossningsavdelning om du är gravid i vecka 22+0 eller senare. Kontakta vården även om blödningen är liten.

Blödning i vecka 12-22

Kontakta en barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning. Om det är natt kan du vänta tills det blir morgon.

Mindre blödning eller blodig flytning efter samlag första halvan av graviditeten

Kontakta en barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning. Det är vanligtvis inte bråttom. Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Upprepade småblödningar första halvan av graviditeten

Kontakta en barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning. Det är vanligtvis inte bråttom. Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Till första halvan av graviditeten räknas de första 20 graviditetsveckorna. 

Mensliknande blödning före vecka 12

Du behöver inte söka vård. Du kan avvakta om du blöder som en vanlig mens som sedan avtar. Blödningen kan vara tecken på ett tidigt missfall, men i så fall finns det inget som vården kan göra för att förhindra det.

Enstaka mindre blödningar eller brunfärgade flytningar före graviditetsvecka 12

Du behöver bara söka vård om du samtidigt får ont i ena sidan av magen eller långt ner i magen. I så fall ska du söka vård genast avsett hur mycket du blöder och vilken graviditetsvecka du är i. Kontakta en barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning.

Orsaker till att det blöder

Det kan bero på olika saker när det kommer blod ur slidan. Här kan du läsa om orsaker:

När ägget fäster

Det kan blöda lite när det befruktade ägget fäster i livmodern. Blödningen kallas implantationsblödning eller nidblödning.

Den kan komma någon gång mellan graviditetsvecka två och tre. Kanske vet du inte ens om att du är gravid. Blödningen brukar sluta av sig själv. Den brukar inte påverka graviditeten.

Blödning från livmoderslemhinnan

Ibland kan det komma blod från livmodern under de första tre månaderna av graviditeten. Blödningen brukar inte påverka graviditeten och den brukar gå över av sig själv. Blödningen beror på att kroppen inte riktigt har anpassat sig till graviditeten. Det brukar inte komma sådana blödningar när moderkakan och fostret tar mer plats i livmodern.

Blödning från livmodertappen

Livmodertappen är den nedre delen av livmodern, den går ner i slidan. Det finns mer blod än vanligt i livmodertappen under graviditeten. Det gör att livmodertappen lättare kan börja blöda. En sådan mindre blödning kan till exempel komma efter ett slidsamlag. Det brukar inte påverka graviditeten.

Polyper kan orsaka blödning

En polyp är en utväxt från en slemhinna. Polyper på livmodertappen kan göra så att det kommer blod. Det är ganska vanligt. En polyp påverkar inte graviditeten. Ibland kan en läkare ta bort polypen för att man ska slippa blödningar senare under graviditeten.

Missfall

En tidig blödning kan vara ett tecken på ett missfall. Oftast inträffar missfall före graviditetsvecka 12. Missfall efter vecka 12 är inte lika vanligt. Vid missfall gör det ofta ont i magen eller i underlivet, ungefär som kraftig mensvärk. Blödningen brukar innehålla en del slem och tunn vätska och ibland blodklumpar. Följ råden ovan gällande söka vård.

Blödning från moderkakan

Det händer att moderkakan lossnar för tidigt. För tidig avlossning av moderkakan är ovanligt. Om det händer är det oftast mot slutet av graviditeten. Det kan vara mycket allvarligt. Det kan göra mycket ont i magen. Du kan också få sammandragningar. Det är viktigt att söka vård genast om du tror att moderkakan har lossnat.

Föreliggande moderkaka

Moderkakan kan täcka för hålet som barnet ska komma ut genom om den sitter för långt ner i livmodern. Det kallas för föreliggande moderkaka. Föreliggande moderkaka kan göra så att det blöder från slidan.

I början blir det ofta en mindre blödning. När livmodertappen öppnar sig mot slutet av graviditeten kan det bli kraftigare blödningar. Barnet behöver födas med kejsarsnitt om moderkakan ligger helt för eller strax bredvid öppningen där barnet ska komma ut.

Det syns på ultraljudsundersökningen om du har en föreliggande moderkaka. I så fall berättar barnmorskan eller läkaren vad som gäller.

Utomkvedshavandeskap

Vid ett utomkvedshavandeskap har det befruktade ägget fäst någonstans utanför livmodern, oftast i äggledaren. Det kan aldrig utvecklas till ett barn. Vid utomkvedshavandeskap brukar det göra mycket ont i magen. Ofta gör det ont långt nere i magen, på sidan av livmodern. Oftast kommer det en mindre blödning från slidan. Följ råden ovan gällande söka vård.

Infektion

Blödningar under graviditeten kan bero på en infektion i slidan eller livmodertappen. Oftast har man då också tidigare märkt av en missfärgad eller illaluktande flytning från slidan. Det brukar inte påverka graviditeten. Prata med en barnmorska om besvären inte går över.

Druvbörd

Druvbörd är ingen riktig graviditet. Det finns i stället en samling av vätskefyllda blåsor i livmodern. Det är ovanligt. Druvbörd brukar upptäckas vid rutinultraljudet. Vid druvbörd är blödningen ofta kraftig, som en mens eller mer. Druvbörd behandlas med skrapning. Druvbörd kan också kallas mola. Följ råden ovan gällande söka vård.

Cellförändringar

Livmoderhalscancer kan orsaka blödningar. Livmoderhalscancer är mycket ovanligt hos gravida.

Förlossningen startar

Det kan komma en mindre blödning när förlossningen startar. Det kallas för initialblödning. Blödningen kommer från ytliga blodkärl i slemhinnan i livmodern. Blodkärlen kan brista när livmodertappen öppnar sig.

Kontakta alltid en förlossningsavdelning om du blöder mot slutet av graviditeten.

Andra förklaringar till blödningar under graviditeten

Att få hemorrojder under graviditeten är vanligt. Det händer att det kan bli små sprickor i dessa och att de blöder. Vid hemorrojder kommer blodet från ändtarmsöppningen och inte från slidan.

Ibland finns det ingen förklaring

Ibland hittar läkaren eller barnmorskan ingen orsak till blödningen och blödningen slutar av sig själv.

Hur kan jag förebygga?

Det finns inget du själv kan göra för att förebygga en blödning. Blödningar under graviditeten beror inte på till exempel tunga lyft, stress eller träning.

Du som har en föreliggande moderkaka kan behöva undvika samlag under senare delen av graviditeten, för att minska risken att moderkakan ska lossna och blöda. Du får information av barnmorskan om du har föreliggande moderkaka och vad det i så fall innebär.

Undersökningar

För att få veta orsaken till blödningen är det vanligt att läkaren eller barnmorskan gör en gynekologisk undersökning. Det är också vanligt att kontrollera graviditeten med hjälp av en ultraljudsundersökning. Ibland kontrollerar barnmorskan även barnets hjärtljud.

Vanligt att bli orolig

När det kommer en blödning under graviditeten är det vanligt med många olika känslor. Du kanske känner oro, förvirring, förhoppning, eller inget speciellt. Det är vanligt med frågor och funderingar. En del oroar sig över att få ett missfall och tolkar blödningen som ett tecken på detta.

Du kan alltid kontakta en barnmorska om du har frågor.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Barn ska få information och vara delaktiga

Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen som de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sina vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Till toppen av sidan