Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
När barn mår dåligt

Stress hos barn

Stress är en del av livet och barn brukar klara av stress under kortare perioder. När det är stressigt är det viktigt att barnet får koppla av och ta igen sig. För mycket stress kan ge besvär.

Den här texten riktar sig till dig som är vuxen.

Du som är barn kan läsa om stress på UMO.se

Stress kan bero på många olika saker

Stress är en naturlig reaktion i kroppen som uppstår när du reagerar på en fysisk eller psykisk ansträngning. Ofta går det som stressar över, eller du hittar sätt att hantera det.

Stress kan vara olika saker i olika åldrar. Det kan också variera hur barn påverkas och hur de reagerar. Till exempel beror stress hos en bebis vanligtvis på att hen inte får tillräcklig närhet och omvårdnad. Hos barn i tonåren är mer vanligt att känna stress på grund av krav i skolan eller krav på att vara på ett visst sätt.

Barn är mer utsatta vid stress

Precis som vuxna kan barn i alla åldrar känna sig stressade. Eftersom barn har mindre möjlighet än vuxna att styra över sin livssituation påverkas de mer av hur människor i omgivningen har det. De reagerar till exempel mycket på om vuxna omkring dem är stressade. Barn är därför på många sätt mer utsatta än vuxna. Om barn inte har tillräckligt stöd från vuxna kan de ha svårare att hantera sådant som stressar.

Barn påverkas av till exempel ekonomiska problem, skilsmässa, flytt och skolbyte. Också förändringar som kan verka vara positiva kan ibland leda till stressreaktioner.

Vuxna behöver hjälpa

Barn vet inte alltid vad de egna reaktionerna beror på. De är beroende av sin omgivning för att bli förstådda, och ibland även för att förstå sig själva. Barn behöver därför vuxna i sin närhet som kan förstå när barn inte mår bra.

Symtom på stress hos barn och unga

Det är vanligt att barn som är stressade får fysiska besvär. Det kan till exempel vara ett eller flera av dessa:

Barn kan också ha ett eller flera av dessa besvär:

  • Sova dåligt.
  • Visa starka känslor, till exempel vara arg eller ledsen.
  • Ha svårt att koncentrera sig i skolan.

Ju yngre barn är, desto mindre uttrycker de sig med ord. När barn blir äldre kan de bättre uttrycka vilka besvär de har. Då är det vanligt att de berättar att de har besvär med magen och ont i huvudet.

Det kan finnas många orsaker till att barnet får fysiska besvär. Därför kan barnet behöva undersökas av läkare för att utesluta att det beror på något annat, exempelvis en sjukdom.

Olika orsaker till stress hos barn och unga

Vad som orsaker stressen kan variera mycket mellan barn. Här nämns några saker som påverkar hur barn känner stress.

Läs gärna om barns utveckling i olika åldrar för att förstå de utvecklingsfaser som barn går igenom.

Behov av mat, sömn och närhet

För att barn ska må bra behöver det finnas en vuxen som förstår deras behov av mat, sömn och närhet. De allra yngsta barnen är helt beroende av sin omgivning och att få den omsorg de behöver.

Barn har ofta ett stort behov av att vara nära vuxna och få tid att umgås.

Att inte ha kontroll över sin tillvaro

Ett barn som inte hinner smälta intryck och bearbeta vad hen upplever kan bli stressad. Barn kan bli stressade över att inte veta vad som ska hända. De kan oroa sig för saker på förskolan, skolan och hemma. Redan att bara tänka på det kan utlösa stress och oro.

Kraven ökar när barnet blir äldre

Barndomen och ungdomstiden är perioder i livet då man utvecklas mycket, både fysiskt och psykiskt. När man växer och förändras kan livet ibland upplevas som mer påfrestande.

När barn börjar i förskola och skola har de har kontakt med fler människor och miljöer än tidigare, och de behöver förhålla sig till dessa. När barn börjar i skolan ska de hålla ordning på sig själva med tider och saker och lokaler. De får ofta också nya kompisar och de ska hitta sin roll i den större gruppen. Senare har de läxor och prov, och det är vanligt att de känner krav på att prestera bra. Det kan vara stressande att jobba för höga betyg eller att träna för mycket.

Barn som går i förskolan kan vara stressade till exempel av att det är stora barngrupper. Då kan det vara viktigt att få perioder av lugn och ro på förskolan, och hemma efter förskolan.

Kraven på att bli accepterad av människor runt omkring ökar också med åldern och kan vara en anledning till stress. Det kan även vara stressande att försöka leva upp till de ideal som finns i samhället.

Barn kan och vill ofta ta mer ansvar. Men risken att må dåligt ökar om kraven blir allt för stora eller otydliga från skolan, föräldrar, kompisar och sig själv.

Vänner och gemenskap

Det skapar stress om man har inte har en kompis eller är mobbad. Det är bland det svåraste en ung människa kan vara utsatt för.

Om barnet har dyslexi eller neuropsykiatrisk funktionsvariation

Om barnet har svårt att läsa eller skriva eller svårt att räkna kan hen behöva mycket stöd och hjälp för att inte bli stressad.

Barn som har en neuropsykiatrisk funktionsvariation kan ha lätt för att bli stressade, eller ha lätt att hamna i situationer som är stressande. Några exempel på funktionsvariationer är adhd, autism och Tourettes syndrom. Barnet har då oftast redan en kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Då brukar man där gå igenom vad som kan göras åt barnets stress.

Vad kan jag som vuxen göra?

Som vuxen kan du fundera över och tänka igenom detta:

  • Barnets situation vad gäller sömnmatrörelse och vila. Det är viktigt att få en balans mellan dessa.
  • Vilka krav barnet känner av och om de är rimliga i förhållande till åldern.
  • Vilket stöd från vuxna som barnet har.
  • Om barnet känner sig säker i sin tillvaro. Det kan till exempel handla om att hen vet hur vardagen är, hur det är hemma och vilka rutiner som gäller.

Säkerhet i tillvaron kan vara vad barnet kan förvänta sig ska hända under dagen, veckan och så vidare. Olika barn kan ha olika behov av att veta i förväg om vad som förväntas av hen, och till exempel vad andra i familjen ska göra. Det kan vara bra att prata med barnet om detta, så att hen inte behöver känna oro och stress i onödan.

Barnet behöver tid tillsammans med dig

Barn behöver tid tillsammans med dig och andra som står dem nära. Precis som vuxna behöver barn tid att leka, prata och bara vara tillsammans. Det är viktigt för barnets utveckling.

Hitta en balans för barnet

Precis som vuxna behöver barn också en balans mellan aktivitet och vila. Hur mycket aktiviteter som är lagom och hur mycket ansvar barnet kan ta hemma är väldigt olika från person till person. Det är viktigt att barnet får tillräckligt med återhämtning från förskola eller skola.

Fråga barnet

Det är viktigt för barnet att ha en vuxen att prata med för att problemen inte ska bli för stora. Det kan vara du själv eller någon annan som barnet litar på.

Fundera på barnets situation och på din situation. Fråga barnet vad hen tycker. Det kan gälla bland annat skolan, kompisar, familjen och fritiden.

Här följer några exempel på funderingar och frågor:

Hemma

Hur är det hemma? Händer något särskilt som påverkar barnet? Har barnet möjlighet att vara i fred? Behöver hen mer lugn och ro?

Fritiden

Är det roligt med aktiviteter? Är de för många? Är de för få? Är det roligt att träna? Tar det för mycket tid?

Är det för mycket ansvar hemma? Med hemmet och syskon?

Skolan

Hur är det i skolan? På lektionerna? På rasterna? Hur fungerar det med läxor?

Kompisar

Hur är det med kompisar? Känner barnet sig ensam? Är det svårt att säga nej till kompisar?

Utifrån vad ni kommer fram till kan du behöva ändra på saker i er tillvaro. Du kan också hjälpa barnet att ändra på sina rutiner. Du kan få stöd och hjälp från till exempel skolan. Läs mer i kapitel Söka hjälp och stöd.

Fundera på din egen stress som vuxen

Barnet känner när du eller någon i hens närhet är stressad eller orolig. Du kan prata med barnet och fråga hur hen tycker att det är.

Fundera på vad du kan göra för att minska din stress om du själv känner dig stressad.

En sak man kan göra är att göra mindre av sådant som tar tid ifrån att vara tillsammans, till exempel städning. Ni kanske kan städa tillsammans. Ett annat tips är att se till att ha vissa helgdagar fria från inbokade aktiviteter.

Söka hjälp och stöd

Det finns flera sätt att söka hjälp och stöd.

Stöd i skolan och förskolan

Hos barn som går i skolan är det vanligt att stress beror på något som har hänt i skolan eller med kompisar. Blir det för mycket stress kring läxor och prov kan du tillsammans med barnet prata med klassläraren eller mentorn för att försöka hitta en lösning.

Kontakta klassläraren eller elevhälsan på skolan om barnet känner sig ensam eller utanför. Detsamma gäller om du vet eller tror att barnet utsätts för kränkande behandling eller mobbning av en elev eller någon personal på skolan.

Om barnet går i förskolan kan du kontakta den som är ansvarig för verksamheten.

Andra sätt att söka hjälp

Du kan också kontakta något av följande ställen:

Du kan också kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Stöd på internet, telefon och mejl

Du kan ringa Bris stödtelefon för vuxna, telefonnummer 077-150 50 50.

Föreningen Mind har en föräldratelefon, telefonnummer 020-85 20 00, om du är orolig för barn och ungdomar i din närhet.

På Rädda barnens webbplats kan du få information och inspiration i ditt föräldraskap.

Barn kan själva söka hjälp

Här finns information för barn om stress, med bland annat länkar till olika chattforum och stödtelefonnummer.

Du kan berätta för ditt barn att hen själv kan söka hjälp på elevhälsan i skolan. Hen kan också själv kontakta en ungdomsmottagning, en vårdcentral eller bup.

Om du behöver stöd för dig själv

Kontakta en vårdcentral om du behöver stöd och hjälp för din egen situation och hur du själv mår.

Sörmland

Hjälp och stöd i Sörmland

Små barn

Föräldrar till barn upp till sju år kan vända sig till sin lokala barnavårdcentral.

Barn och unga

Barn i skolåldern kan vända sig till Elevhälsan. Mer information om hur du kommer i kontakt med Elevhälsan finner du genom din skola, eller genom att klicka på din kommun nedan.

Barn och unga upp till 18 år kan också vända sig till sin lokala barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, BUP. Ungdomar från 13 år upp till 20 år (tjejer) eller 23 år (killar) kan vända sig till sin lokala ungdomsmottagning.

Vuxna

Vuxna kan vända sig till sin vårdcentral.

Hjälp och stöd från din kommun

Läs mer om vilket stöd just din kommun erbjuder här:

EskilstunaFlenGnestaKatrineholmNyköpingOxelösundSträngnäsTrosaVingåker

Telefonjourer och patient- och anhörigföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns många patient- och anhörigföreningar som du kan ta kontakt med för att få rådgivning, både för barn, unga och vuxna.

Snorkel

Här finner du en lista med fler patient- och anhörigföreningar som kan ge dig råd och stöd vid olika typer av besvär. Det finns också en lista över telefonjourer som du kan ringa för att få rådgivning.

Barn ska vara delaktiga

Det är viktigt att barn får vara delaktiga i sin vård. Ska du söka vård för ditt barn är det viktigt att tänka på att hen får vara delaktig.

Om barnet så gammal att hen förstår, bör du prata med hen innan du kontaktar till exempel lärare eller annan personal i skolan. Då kan barnet välja om hen vill vara med.

Om barnet behöver vård

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma om sin vård. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och du som vuxen förstår informationen ni får av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få tolkhjälp om någon av er till exmepel har en hörselnedsättning.

Vad är stress?

Stress innebär att kroppen reagerar på en fysisk eller psykisk ansträngning. Det kan vara något svårt och jobbigt, men även något som känns roligt och verkar bra.

När vi blir stressade skickar hjärnan ut signaler i kroppen. De gör att hjärtat börjar slå fortare, andningen blir snabbare och musklerna blir spända. Det som händer i kroppen ska hjälpa till att göra det som behövs. Det här är bra om man måste göra något snabbt. Den här reaktionen gör också att man kan få mer gjort när man är pressad eller har lite tid.

Stress är många olika saker

Stress kan till exempel bero på följande:

  • För mycket att göra och för lite tid.
  • För höga krav, från dig själv eller andra. Några exempel är att hinna prestera i skolan, träffa kompisar och ha fritidsaktiviteter.
  • För mycket tid med exempelvis sociala medier eller med att spela dataspel.
  • Yttre omständigheter, såsom buller och kyla.
  • Att ha ont.
  • Press, förväntningar eller idéer på hur man ska vara eller vad man ska göra.
  • Att inte kunna påverka sitt liv eller ha en osäker framtid.

Här är fler anledningar till att känna stress:

Man känna stress utan att veta vad det beror på.

Olika reaktioner på stress

Olika personer kan uppleva samma situation eller händelse på olika sätt. Samma person kan också känna sig olika mycket stressad av liknande händelser vid olika tillfällen. Det kan bero på hur man mår och vad man har varit med om tidigare.

Har man varit väldigt stressad förut kan man bli känsligare, och lättare stressad.

Efter stress behövs vila

Det är okej att ha det stressigt ett tag. Men efter att ha varit stressad behöver kroppen koppla av och ta igen sig, genom vila eller att man gör något kul.

Stressen kan bli skadlig om man inte får tid att återhämta sig utan känner sig stressad ofta eller hela tiden under en lång tid.

Stress påverkar sömnen

Ett viktigt sätt att förebygga stress är att se till att man får sover tillräckligt. Sömnen behövs för att hjärnan ska återhämta sig. Läs om barn och sömn, och hur du kan göra.

Mer på 1177.se

Barns sömn

Information och råd om barns sömn i olika åldrar, till exempel hur mycket de behöver sova och hur du får till rutiner. Läs också om olika sömnbesvär, som till exempel mardrömmar och nattskräck.

Mat och dryck för barn

Tips och råd om bra mat och dryck för barn, hur mycket barn behöver dricka, hur du lagar smakportioner och hur du ökar barnets matlust.

Tips för att få barn att röra sig

Barn och unga behöver röra sig för att må bra. Det är viktigt för bland annat kroppen, hjärnan och sömnen. Här får du tips och råd om hur du kan göra för att få barn att röra sig mer i vardagen.

Barnets utveckling

Läs om hur barnet utvecklas, från 0 till 18 år. Få info om vad barn förstår i olika åldrar och vad som är bra för utvecklingen.

Råd och stöd på mejl, chatt och telefon

Många föreningar och organisationer erbjuder råd och stöd på nätet och telefon. Det kostar ingenting och du behöver inte berätta vem du är, om du inte vill.

När barn mår dåligt

Här får du tips och råd om vad du kan göra om ditt barn exempelvis blir mobbad, mår psykiskt dåligt, går igenom en sorg eller far illa på något sätt.

Till toppen av sidan