Trång förhud
Att ha trång förhud innebär att inte kunna dra tillbaka förhuden över ollonet. Det är vanligt att barn inte kan dra tillbaka förhuden upp till tio års ålder. Oftast behövs ingen behandling eftersom förhuden brukar vidgas av sig själv med tiden. Om du eller ditt barn har besvär av trång förhud så finns det behandling som hjälper.
Den här texten riktar sig till barn och vuxna. Du som är tonåring kan läsa om trång förhud på UMO.se.
Symtom
Trång förhud är vanligt hos barn, men kan även uppstå hos tonåringar och vuxna. Det visar sig med olika symtom beroende på ålder.
Symtom hos barn
Barn har ofta trång förhud utan att få besvär av det. Att barnet har trång förhud kan märkas på olika sätt.
Det gör ont när förhuden dras tillbaka häftigt
Förhuden kan vara svår att dra tillbaka om den delvis sitter fast mot ollonet med så kallade sammanväxningar. När sammanväxningarna brister kan det göra ont.
Sammanväxningar betyder inte alltid att förhuden är trång. Oftast behövs ingen behandling eftersom de lossnar av sig själva med tiden.
Det bildas en trattliknande form
När den trånga förhuden dras tillbaka kan den inre förhuden tryckas fram en aning. Det brukar se ut som en slags tratt. Det behöver inte behandlas om barnet inte har besvär.
Det bildas en ballong när barnet kissar
Förhuden kan blåsas upp som en liten ballong. Det beror på att urinen först stannar kvar i utrymmet innanför förhuden. Förhuden spänns då ut, innan urinen rinner ut genom den trånga öppningen. Ibland kan det ge besvär, men oftast inte.
Symtom hos barn och vuxna
Det här är symtom som är vanliga hos både barn och vuxna:
- Det är svårt att tvätta ollonet och penisen under förhuden.
- Penisen blir röd och svullen. Det kan bero på en inflammation under förhuden, så kallad balanit.
- Det gör ont att dra tillbaka förhuden.
- Det kan vara svårt att kissa.
- Det gör ont att kissa.
- Det bildas sprickor som gör ont.
Fler symtom hos tonåringar och vuxna
Du som är tonåring eller vuxen kan även få följande symtom vid trång förhud:
- Det stramar och gör ont när du har erektion.
- Det gör ont att onanera och att ha samlag.
Symtomen kan också bero på andra problem med förhuden.
Hur kan jag minska risken för trång förhud?
Det är viktigt att inte dra tillbaka barnets förhud för tidigt, eftersom det kan göra att barnet får besvär och ärrbildning. Låt förhuden vara och dra inte tillbaka den innan det går lätt att göra. Prova inte ens att dra tillbaka den om det inte går mycket lätt. Det märks mycket väl när det är möjligt.
Viktigt med god hygien
Det är viktigt att hålla rent under förhuden så att det inte samlas urin och bakterier där. Det kan leda till en inflammation. Torka av förhuden och tvätta rent så gott det går när barnet har kissat. Dra försiktigt tillbaka den för att göra rent under om det går. Låt bli om det inte går.
Viktigt att dra tillbaka förhuden över ollonet
Lär ditt barn att alltid föra tillbaka förhuden över ollonet. Det är särskilt viktigt om förhuden är eller har varit trång. Annars riskerar den att fastna och ollonet kan svullna upp.
När barnet själv kan dra lite i förhuden
Barn kan själva töja öppningen genom att dra lite i förhuden, så länge det inte gör ont. Om det gör ont ska man inte dra i den eftersom det kan orsaka sprickor och ärr.
Förklara för barnet
Du kan prata med barnet om hur viktigt det är att försiktigt dra förhuden fram och tillbaka. Du kan till exempel uppmuntra barnet att leka med sin penis i badet, för att tvätta den.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om ett barn har ett eller flera av dessa symtom:
- Förhuden verkar inflammerad.
- Förhuden är fortfarande trång när barnet kommer i puberteten.
- Förhuden ser svullen och ärrig ut.
- Det är sprickor i förhuden.
- Du eller barnet har ont i penisen eller förhuden.
- Barnets urinstråle är så svag att det nästan inte går att kissa.
- Du får ont av att onanera och ha samlag.
Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om förhuden fastnar i ett tillbakadraget läge. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning
Ollonet kan svullna upp om förhuden fastnar då den är tillbakadragen. Ju längre tid förhuden sitter fast desto mer svullet blir det. Det blir då svårare att föra tillbaka förhuden över ollonet igen. Oftast kan läkaren föra tillbaka förhuden över ollonet igen men ibland krävs en operation.
Undersökningar
Läkaren undersöker förhuden och bedömer om det behövs någon behandling eller om förhuden kommer att töjas av sig själv.
Läkaren undersöker förhuden genom att försöka dra tillbaka den för att se hur det ser ut när den yttre och den inre förhuden möts. Barnet kan få försöka dra tillbaka förhuden själv.
Behandling
Behandlingen beror på vad som orsakar den trånga förhuden, och vilka besvär du eller barnet har.
Behandling med kortisonsalva
Du eller barnet kan få behandling med salva som innehåller kortison. Behandlingen är vanlig om förhuden inte alls kan dras tillbaka över ollonet och det orsakar problem. Behandlingen är också vanlig om det är en inflammation under förhuden.
Kortisonsalvan gör förhuden lite tunnare och mer töjbar. Salvan stryks på en till två gånger om dygnet i ungefär en till två månader. Kortisonet påverkar enbart området där salvan stryks på. Läkaren skriver ut salvan på recept.
Stryk på salvan och töj försiktigt
Dra tillbaka förhuden så långt det går och stryk på salva i ett tunt lager på den trånga ringen av förhud som spänner runt ollonet. Det är viktigt att du stryker ut salvan på rätt ställe. Fråga vårdpersonalen om du är osäker på hur du ska göra.
För att behandlingen ska fungera behöver du också försiktigt försöka töja förhuden varje dag. Gör det när du har strukit på salvan, vid dusch eller bad när huden är mjuk och efter att du har kissat. Dra försiktigt tillbaka förhuden över ollonet. Det ska inte göra ont eller bli små sprickor i förhuden.
Om det gäller ett barn kan du behöva hjälpa hen med behandlingen.
Behandling med operation
Oftast hjälper behandlingen med salva. Men om besvären inte försvinner helt så kan förhuden behöva opereras.
Ibland kan operation behövas på grund av att strängen vid ollonet är för kort. Det är vanligast hos tonåringar och vuxna. Symtomen kan vara att förhuden är svår att dra tillbaka, eller att det gör ont vid onani och samlag.
Du eller barnet kan få en remiss till en kirurg som beslutar om förhuden måste opereras.
Vad beror trång förhud på?
Det finns olika orsaker till trång förhud.
Trång förhud kan vara medfött
En liten öppning i förhuden kan vara något du föds med.
Förhuden dras tillbaka för tidigt
Om förhuden har dragits tillbaka för tidigt som barn kan det bildas små sprickor i öppningen. När sprickorna läker bildas ärr och då blir förhudens öppning hårdare och trängre.
Förhuden blir hård eller får ärr
Förhuden kan vara trång på grund av att den har blivit för hård. Det beror ofta på en inflammation som gjort att det har bildats ärr.
Det här är saker som kan leda till hård förhud:
- Vissa hudsjukdomar.
- Balanit, en inflammation som uppstår när det inte har gjorts rent under förhuden. Inflammation kan leda till att det bildas ärr.
- Sexuellt överförbara sjukdomar.
- Irritation vid onani eller samlag som med tiden bildar ärr.
Sammanväxningarna under förhuden har inte lossnat
Hos de flesta nyfödda är förhudens öppning liten och därför kan förhuden inte dras tillbaka. Ofta sitter den inre delen av förhuden fast mot ollonet med sammanväxningar.
Sammanväxningar lossnar oftast gradvis under uppväxten till exempel när barnet badar, duschar eller om man drar i förhuden. Sammanväxningarna kan också lossna om barnet får erektion. Oftast försvinner sammanväxningarna när barnet kommer i puberteten.
Ibland kan sammanväxningar delvis finnas kvar upp i tonåren. De behöver inte behandlas om de inte ger problem.
Påverka och delta i vården
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Barn ska få vara delaktiga i sin vård
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och du som vuxen förstår den information ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Ni ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge ni kan behöva vänta på vård.
Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.
Prata med barnet
Du bör prata med barnet ifall hen behöver få behandling mot besvären. Kontakta en barnsjuksköterska eller en barnmottagning om du vill ha hjälp att prata med barnet. Du kan också kontakta dem för att få svar på frågor.
När barnet är yngre än sex år kan du även fråga om råd på BVC.
Barn som kan och vill prata ensam med sjukvårdspersonal eller elevhälsan, kan göra det.