Pityriasis rosea – medaljongsjuka
Medaljongsjuka ger utslag på kroppen och är vanligast hos skolbarn och unga vuxna. Sjukdomen går över av sig själv, även om det ibland kan ta lite tid. Medaljongsjuka smittar inte.
Sjukdomen heter också pityriasis rosea och kallas ibland för fjällros.
Symtom
Du får först endast ett utslag på kroppen. Det utslaget kallas för en primärmedaljong. Oftast sitter utslaget någonstans på magen eller ryggen. Utslaget har en oval form och är några centimeter långt.
Efter några dagar börjar det ofta komma fler utslag. Dessa utslag kommer i närheten av primärmedaljongen, men är mindre i storlek. De kan också sprida sig ut längs med överarmarna och låren. Det är ovanligt att få utslag i ansiktet.
Utslagen är ofta röda eller rosa och fjällar. Det röda eller rosa syns mindre på mörk hud. Ibland kan utslagen klia.
När och var ska jag söka vård?
Du behöver inte söka vård eftersom medaljongsjuka går över av sig själv.
Kontakta en vårdcentral om utslagen kliar mycket eller om du är osäker på om utslagen är medaljongsjuka. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Behandling
Det finns ingen behandling mot medaljongsjuka. Sjukdomen läker av sig själv, även om det kan ta tid. Utslagen kan finnas kvar i upp till ett halvår, men det är ovanligt.
Om det kliar
Kortison kan hjälpa om utslagen kliar. Du kan först prova en receptfri kortisonkräm, men om det inte hjälper kan en läkare skriva ut en starkare kortisonkräm. Den kan också göra så att utslagen bleknar fortare.
Klådan kan bli värre om huden är torr. Därför är det bra att vara sparsam med tvål och vatten och att smörja med mjukgörande kräm.
Vad beror medaljongsjuka på?
Medaljongsjuka beror troligtvis på ett virus.
Sjukdomen smittar inte mellan människor. Det är ovanligt att få medaljongsjuka fler än en gång.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du kan ha rätt till tolk
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du ska få information om hjälpmedel
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
