Översättningar

Att skriva lätt svenska på 1177.se

Riktlinjerna bygger på allmänna råd om lättlästa texter på svenska och särskilda råd för att skriva för personer med annan språklig och kulturell bakgrund.

Vad menas med lätt svenska?

Lättläst svenska innebär att språket är anpassat för personer som har svårt att läsa av olika skäl. Läsaren har andra behov än den genomsnittlige läsaren, till exempel på grund av ovana att läsa eller en funktionsnedsättning. Det kan också vara personer som håller på att lära sig svenska.

En lättläst text behöver anpassas för den målgrupp som innehållet riktar sig till.

Varför behövs texter på lätt svenska på 1177?

Sveriges befolkning har förändrats. Under de senaste åren har många personer med en annan språklig och kulturell bakgrund kommit till Sverige. Många barn växer upp med föräldrar som inte pratar svenska och pratar därför ett annat språk hemma. De kanske går i skolor där de flesta elever också har andra språk som modersmål.

Med lättlästa texter blir informationen på 1177.se tillgänglig även för de personer som endast har grundläggande kunskaper i svenska.

Underlättar översättningen

En tydlig, lättläst text där ord förklaras underlättar också när översättningar ska göras till andra språk. Risken för att översättningen ska misstolkas eller missförstås blir mindre ju konkretare, enklare och tydligare källtexten är.

Genom att utgå från en text på lätt svenska minskar risken att innehållet förvanskas, och budskapet blir tillgängligt för fler.

Personer som behöver lättläst även av andra skäl

Inom målgruppen finns dessutom personer som behöver mer lättläst text av flera orsaker. Det är till exempel:

  • Barn och unga.
  • Personer som är läsovana.
  • Personer som har koncentrationssvårigheter.

Vem riktar sig de lättlästa texterna till?

Som ny i Sverige behöver man förståelse om hur svensk hälso- och sjukvård fungerar. Många behöver också mer kunskap om förebyggande hälsa, sjukdomar och egenvård.

Vi vet att utbildningsnivån är skiftande inom målgrupperna. Vi vet också att behovet av kunskap är stort när det gäller kroppens anatomi, hälsa och sjukvård. Vissa ämnen kan vara stigmatiserande och laddade, till exempel frågor som rör sexualitet och psykisk ohälsa. 

Eftersom kunskapen om olika hälsotillstånd inom vissa grupper är låg behöver vi utgå från symtom istället för diagnos. Vilken kunskap en person har är bland annat kopplad till hens utbildningsnivå och om hen kommer från stad eller landsbygd. Det är också kopplat till normer och synsätt på kropp och hälsa.

Begränsad hälsolitteracitet

Så många som 60 procent av de nyanlända med uppehållstillstånd av asylskäl har en begränsad så kallad hälsolitteracitet. Det kan beskrivas som förmågan att hitta, förstå, värdera och använda sig av information om hälso- och sjukvård.

Din hälsolitteracitet påverkas av:

  • vilket land du kommer ifrån
  • din utbildning
  • dina språkkunskaper
  • din hälsa
  • dina kunskaper
  • kulturella värderingar
  • ditt nätverk
  • tidigare erfarenheter av vården.

Hur skriver man lättläst svenska?

När du skriver lättläst behöver du börja med att tydliggöra vem du skriver för.

Både ämnen, texttyper och textgenrer kan vara nya för läsarna. Språkliga uttryck som är självklara om man har svenska som modersmål kanske är obegripliga för någon som inte har det.

Förenklat innehåll

Vi kan ibland behöva förenkla innehållet. Hur mycket vi behöver förenkla beror på vilka kunskaper målgruppen har om ämnet. Förenklingen behöver inte betyda att texten blir kortare, utan kan ibland handla om att skriva fler förklaringar. Det kan till exempel handla om att enkelt beskriva grundläggande saker som den som är uppvuxen i Sverige kanske tar för givet. Här är ett exempel:

”En kallelse är en personlig inbjudan till en undersökning. I kallelsen står ditt namn, och tid och plats för undersökningen.”

Använd vardagliga och enkla ord

Vanliga ord ökar chansen för att många känner till dem. Ibland är det bättre att använda ett svårare ord med latinskt ursprung. Skriv till exempel "cirka" i stället för "ungefär", "diskutera" i stället för "samtala".

Förklara även kulturspecifika ord. Alla har inte samma relation till exempelvis "vaccination", "kallelse" eller "elevhälsan". Ta aldrig förståelsen för given.

Förklara och exemplifiera svåra ord

Förklara och exemplifiera svåra och ovanliga ord. Ge ledtrådar, till exempel ”sjukdomen klamydia”.

Natur och Kulturs svenska ordbok översätter till exempel ”mod” med ”när man gör något fast man vet att det är farligt”.

Undvik alltför många korta formord

Se upp med ord som starkt påminner om andra ord. Undvik små korta formord som liknar varandra grafiskt och inte har någon självständig betydelse. Låt inte för många förekomma tillsammans.

Enkla korta meningar

Använd enkel meningsbyggnad med rak ordföljd. Meningar ska helst inte vara längre än 25 ord, men rytmen och sambanden är viktigare.  Här är fler tips:

  • Använd aktiva verb och uteslut inte hjälpverben "har" och "hade".
  • Säg en sak per mening. 
  • Undvik bildspråk.
  • Försök att undvika bisatser helt och hållet.
  • Använd inte inskjutna förklaringar.

Undvik synonymer och ord med flera betydelser

Som modersmålstalare kan det vara svårt att upptäcka ord som låter likadant, men som betyder olika saker. För en läsare som har svårt att förstå sammanhanget i stort, kan det vara svårt att förstå till exempel om ordet ”sticka” betyder att ge sig iväg, en vass tagg eller att tillverka något av garn. Eller om ”sedan” anger en tidsrelation eller en bilmodell.

Använd samma ord för samma sak genom hela texten. Synonymer kan förvirra läsaren att tro att det handlar om olika saker när det egentligen handlar om en och samma sak.  

Skriv det viktigaste först

Det är bra att inleda texten med att berätta för läsaren om vad som ska komma, och ge hen så mycket förståelse som möjligt. Gå från det allmänna till det mer specifika.

Gör gärna korta sammanfattningar av innehållet i texten.

Använd tydliga, informativa rubriker.

Ju mer information vi kan ha i mellanrubrikerna, desto bättre är det för den som har svårt att läsa stora textmängder.

Punktlistor bör ha högst sju led

Presentera punktlistor så att läsaren vet vad de handlar om. Varje led ska vara fristående från inledningen, så att läsaren inte behöver ha premisser i arbetsminnet.

Var tydlig med vem som gör vad

Om det är sjuksköterskan som tar blodprovet så skriv det. Gör inga passiva konstruktioner som exempelvis ”provet tas” på vårdcentralen.

Ta endast med det läsaren behöver veta

Diskutera huvudbudskap. Vad vill vi att läsaren ska få ut av texten? Ta bort överflödig information. 

Summering

Allmänt om texter på lättläst svenska:

  • Enkelt innehåll
    Ge ledtrådar, förklara eller beskriv svåra ord eller begrepp.
  • Enkla meningar
    Säg EN sak per mening. Undvik bisatser. Aldrig inskjutna förklaringar. Helst högst 25 ord men rytm och samband är viktigare.
  • Enkla ord
    Använd ord som är vanliga. Se upp med ord som starkt påminner om andra ord. Undvik små korta formord som liknar varandra grafiskt och inte har någon självständig betydelse. Låt inte för många förekomma tillsammans.
  • Maxlängd 500-700 ord
  • Undvik synonymer
    Använd samma ord för samma sak. Undvik även homonymer och alltför många korta formord.
  • Enkel form
    Tydlig struktur, informativa rubriker och mellanrubriker

Den här texten är en bearbetning av Youmos riktlinjer för lättläst svenska, anpassad till 1177.se. Beskrivningen av målgrupperna utgår ifrån behovs- och målgruppsanalysen som KAPI gjort på uppdrag av redaktionen för 1177.se.

Till toppen av sidan