Ditt barn blir myndigt och räknas som vuxen från och med sin 18-årsdag. Du fortsätter att ha försörjningsplikt så länge den unga vuxna går i gymnasiet. I övrigt har du inte längre automatiskt rätt att ta beslut om ekonomi, boende eller vårdkontakter. Det får den unga vuxna själv ansvara för.

Men den unga vuxna kan behöva stöd. Det kan bero på något av det här:

• vilken eller vilka funktionsnedsättningar den unga vuxna har
• hur tillvaron påverkas av funktionsnedsättningen
• vad den unga vuxna vill.

Börja förbereda er inför vuxenlivet så tidigt som möjligt. Gör så här:

• Prata med barnet om vad det innebär att bli myndig.
• Uppmuntra barnet att träna på att själv ta de kontakter som behövs för att få stöd och hjälp, när det är möjligt.
• Berätta vad du kan hjälpa till med, om barnet vill ha ditt stöd efter 18-årsdagen.

Ta reda på vilka andra ekonomiska och praktiska stöd som barnet kan ha rätt till som ung vuxen. Du kan kontakta:

• kommunens biståndshandläggare som bedömer den unga vuxnas behov och informerar om olika stödinsatser.
• försäkringskassan, för att ansöka om ekonomiskt stöd och ersättningar som barnet kan ha rätt till som vuxen.
• barnets vårdkontakter, för intyg om funktionsnedsättningen och för att ordna med övergången till vuxensjukvården och vuxenhabiliteringen.

Intyget om funktionsnedsättningen behöver ni för att kunna ansöka om stödinsatser och ekonomiskt stöd.

Att vara företrädare betyder att du eller någon annan får hjälpa den unga vuxna med vissa saker, till exempel att:

• betala räkningar
• skriva på avtal
• kontakta myndigheter för att till exempel söka bidrag
• ta del av vårdinformation
• hämta ut receptbelagda mediciner.

Vem som får företräda den unga vuxna bestäms av kommunens överförmyndarnämnd. Nämnden följer reglerna i lagen som heter föräldrabalken.

Det finns olika sätt att företräda barnet.

Fullmakter och samtycken

En fullmakt är ett skriftligt intyg som visar att den unga vuxna förstår och godkänner att du eller någon annan är företrädare.

Inom vård och omsorg kan den unga vuxna i stället ge ett så kallat samtycke.

Det behövs olika fullmakter och samtycken för olika saker.

Kontakta verksamheten, till exempel banken eller en viss vårdmottagning. Då får ni veta hur ni ska göra och hur länge fullmakten eller samtycket gäller.

God man

En god man är en person som kan företräda den unga vuxna utan fullmakter. Det kan vara du eller någon annan.

Den gode mannen ska:

• vara en person som den unga vuxna godkänner
• vara över 18 år och inte själv ha en god man
• kunna prata och förstå svenska bra
• göra det som den unga vuxna bestämmer.

En god man kan också se till att den unga vuxna har det bra och trivs.

Kontakta kommunens överförmyndarnämnd för att få veta mer om att bli eller få en god man.

Förvaltare – när god man inte är tillräckligt

En förvaltare får man om det inte räcker med en god man. Förvaltaren ska ta hänsyn till vad den unge vuxne vill, när det är möjligt. Men det är förvaltaren som bestämmer vad som blir bäst. Den unga vuxna kan inte välja bort förvaltaren.

Kontakta kommunens överförmyndarnämnd för att få veta mer om att bli eller få en förvaltare.

Som ung vuxen kan man vilja flytta hemifrån. Det finns olika typer av stöd och hjälp, om den unga vuxna behöver det för att kunna bo själv.

Bostadsanpassning

För att kunna bo själv kan lägenheten behöva anpassas. Det går att få bidrag för det.

Läs mer om bostadsanpassning.

Stöd och struktur i vardagen

En arbetsterapeut kan göra scheman för att skapa rutiner i vardagen. Hen kan till exempel visa hur man planerar inköp eller skapar ordning i hemmet.

Arbetsterapeuten kan också föreslå och förskriva hjälpmedel, till exempel för att göra listor och komma ihåg saker.

Kontakta en vårdcentral, eller vuxenhabiliteringen om den unga vuxna redan har en kontakt där.

En boendestödjare

En boendestödjare kan stötta och motivera den unga vuxna så att hen gör allt som behövs i ett hem.

Kontakta kommunen för att ansöka om boendestöd.

Andra typer av boende

Den unga vuxna kan ha rätt till ett anpassat boende. Hen kan få ett boende enligt SoL – socialstjänstlagen, eller LSS – lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade.

Kontakta kommunens biståndshandläggare.

Här är exempel på stöd och hjälp som om den unga vuxna kan få om hen kan arbeta eller praktisera:

• att hitta ett arbete
• ekonomiskt stöd, till exempel lönebidrag till arbetsgivaren
• en handledare som hjälper till på arbetsplatsen.
• hjälpmedel för att kunna utföra arbetet.

Kontakta arbetsförmedlingen.

Om den unga vuxna vill studera finns olika typer av stöd och anpassningar. Här är exempel på vad som kan anpassas:

• skolgången eller studietakten
• kurslitteraturen
• studiebidraget.

Den unga vuxna kan också ha rätt tiil studiehjälpmedel.

Kontakta:

• universitetets eller högskolans samordnare för stöd till studenter med funktionsnedsättningar
• försäkringskassan och CSN för ersättningar och bidrag.

Om den unga vuxna inte kan arbeta eller studera kan hen ha rätt till något av följande:

• daglig verksamhet enligt LSS
• sysselsättning enligt SoL.

Kontakta kommunens biståndshandläggare.

Att klara sin ekonomi kan handla om olika saker för att ha tillräckligt med pengar och få dem att räcka till.

Hjälp att använda pengarna på rätt sätt

Den unga vuxna kan få stöd om det behövs för att till exempel:

• avgöra hur mycket något kostar
• göra en budget och få översikt över sin ekonomi
• betala räkningar i tid
• undvika att handla på impuls.

Kontakta någon av följande:

• kommunens budget- och skuldrådgivning
• en arbetsterapeut på vårdcentralen eller habiliteringen.

Ni kan också ansöka om god man.

Ekonomiskt stöd

Om den unga vuxna inte har inkomst eller studiebidrag kan ni ansöka om ekonomiskt stöd.

Kontakta någon av dessa för att få veta mer:

• försäkringskassan
• arbetsförmedlingen
• socialtjänsten i din kommun.

Det går att få stöd även för en meningsfull fritid. Här är några exempel:

• En ledsagare kan hjälpa den unga vuxna att ta sig till olika aktiveter.
• En kontaktperson kan umgås och göra aktiviteter ihop med den unga vuxna.
• Anpassade fritidsaktiviteter kan finnas inom till exempel kultur och idrott. 

Kontakta kommunens biståndshandläggare.

Många tycker det är spännande att bli vuxen. Men det kan också vara överväldigande på olika sätt.

Det finns hjälp att få om den unga vuxna behöver mer psykiskt stöd än du eller någon annan i närheten kan ge. Stödet ser olika ut, i olika kommuner och regioner.

Välj region högst upp på den här sidan. Då få ni veta vilket stöd som finns där ni bor.

Du som närstående kan också ha rätt till olika stöd. Här är exempel:

• Omvårdnadsbidrag till och med juni det år som den unga vuxna fyller 19 år. Kontakta försäkringskassan.
• Avlösarservice. Det innebär att någon annan än du tillfälligt hjälper och stöttar den unga vuxna.
• Någon att prata med.

Kontakta:

• kommunens socialtjänst, anhörigkonsulent eller anhörigstödjare
• habiliteringen
• en stödgrupp om du vill träffa andra i en liknande situation som du.

Läs också: Råd och stöd på mejl, chatt och telefon vid psykisk ohälsa.