Lek

Intervju med terapeuten: Vanliga frågor om barns lek

Inger Ekbom är socionom och psykoterapeut. Här svarar hon på några vanliga frågor om barns lek. Det handlar bland annat om dataspel och skärmar, lekar om död, och om när barn inte verkar ha kompisar.

Inger Ekbom

– Barn behöver få leka för att utvecklas och lära sig förstå sin omgivning, sig själva och andra. Leken är viktig för alla barn, säger Inger Ekbom.

– Att leka är att skapa något. När man är inne i en skapande process är det som om tiden upphör att existera. Att ha lite långtråkigt ibland hjälper barn att hitta leken.

Barn leker på olika vis. Vissa leker intensiva rollekar, andra leker mer inåtvänt i sin fantasi. 

– Vi vuxna måste förstå att det finns olika sätt att leka på. Leken är ett slags kreativt skapande som behöver lugn och ro för att ta fart.

Vad ska jag göra om mitt barn inte leker?

– När ett barn inte leker kan det vara en varningssignal. Då kan det handla om att barnet är stressad eller för trött. Det kanske händer för mycket kring barnet så att det inte finns tid att utveckla leken. Det kan vara svårt att hitta sin lek under en begränsad tid mellan olika aktiviteter. Många barn behöver lugn och ro för att kunna gå in i sin lek.

En annan förklaring till att ett barn inte leker som hen brukar kan vara att något pågår som oroar barnet och som barnet inte förstår. Det kan handla om att föräldrarna har bekymmer eller att en stor förändring är på gång. Det kan till exempel vara en flytt, separation eller att ett nytt syskon är på väg.

– Om du märker att ett barn inte har lust med något och det pågår under en längre tid, kan det vara något som inte är som det ska. Då måste du börja fundera på varför och ställa frågor. Eller fråga om råd. Viktigt är också att vara mycket tillsammans med barnet, så att du kan hjälpa hen förstå vad som känns svårt.

Hur pratar jag med mitt barn om kompisar?

– Föräldrar kan bli oroliga om barnet inte tycks ha några kompisar, säger Inger Ekbom.

En fråga du kan behöva ställa dig är om det är ett problem för barnet eller om det handlar om dina egna förväntningar. Just ditt barn kanske trivs bäst med att leka själv.

Om ni har flyttat eller bytt skola kan det ta tid att hitta nya kompisar. Då kan du som vuxen hjälpa till genom att bjuda hem någon kompis eller följa med till parken eller på något annat sätt ta initiativ. Om barnet vill det.

Det kan också vara så att barnet inte får någon bra kontakt med de kompisar som finns på förskolan eller i klassen. Då kan du tillsammans med barnet försöka hitta en aktivitet där hen kan träffa andra i samma ålder.

Inger Ekbom betonar att när du pratar med barnet om hur det går med kompisar är det viktigt att göra det på ett nära och respektfullt sätt.

– Barnet ska inte känna sig misslyckad för att hen inte har så många kompisar. Det handlar återigen om att skilja på sina egna förväntningar och vad som känns bra för barnet.

I vissa fall kan det handla om att barnet är utfryst eller mobbad. Då räcker det inte att vara lyhörd eller uppmuntra barnet. Då måste alla i barnets omgivning motarbeta mobbningen. Läs mer om mobbning här.

Vad gör jag om leken bara handlar om död och katastrofer?

– Om ett barn har varit med om något skrämmande eller sorgligt finns det som hänt ofta med i barnets lek. Det är inte konstigt, säger Inger Ekbom.

Men om ett barn som är i förskoleåldern under en längre tid bara leker lekar som handlar om död och katastrofer, då kan barnet behöva hjälp för att gå vidare. Eller om leken går ut på att barnet plågar leksakerna och har sönder dem.

– Om det fortsätter så utan att leken utvecklas, då kan det finnas anledning att börja fundera. Det kan vara något som barnet vill berätta, något som hen behöver hjälp med.

Vad gör jag om mitt barn leker med sin kropp?

Många barn leker lekar där de undersöker sin egen och varandras kroppar. Det hör till att barn är nyfikna. Men var går gränsen?

– Här beror det på hur leken ser ut, säger Inger Ekbom. Om barn leker på barns vis är det inget konstigt att det finns sexuella laddningar i leken, till exempel i doktorslekar. Men om det förekommer en massa uttryck och kroppsspråk som hör till vuxenvärlden kan barnet behöva hjälp. Detsamma gäller om något barn tvingar ett annat barn till något.

Grunden är att det inte är något konstigt att barn leker med och undersöker sina kroppar. Men det ska vara på ett barns sätt. Barn behöver så tidigt som möjligt bli medvetna om kroppens värde och få en känsla för vad som känns bra och rätt.

– Som förälder vet man inte allt vad ens äldre barn gör. Det man kan göra är att vara uppmärksam på signaler hos barnet om att något inte är bra, säger Inger Ekbom.

Om barnen själva behöver prata om sådana här saker men inte känner att de vill prata med föräldern, kan man tipsa barnet om vart de kan vända sig eller söka information. Du kan till exempel tipsa om Bris dit det går att ringa, mejla och chatta. Ett annat tips är att kontakta en ungdomsmottagning, läs mer på umo.se.

För att prata med barn om kroppen och vad som är okej och inte har Rädda Barnen tagit fram en handbok som heter ”Stopp! Min kropp!”I den finns tips och råd. Den går att ladda ner från Rädda barnens webbplats.

Hur ska man tänka om barn och skärmtid?

– Barn är olika och tiden tillsammans med skärmen kan både vara kreativ och passiv, till exempel genom att skapa något eller att vila genom att se en film. Att hitta en balans tillsammans med barnet i hur vardagen ska se ut och prata om det brukar hjälpa. Vad ska en “bra dag” innehålla? Ska det vara annorlunda på helgerna eller inte?

Ett tips är att fråga andra föräldrar med barn i samma ålder hur de gör och tänker om barnets skärmtid.

– En viktig uppgift för oss som vuxna är att vara intresserad av vad barnet gör och tittar på. Det är viktigt för att fånga upp frågor och känslor som väcks av det som händer på skärmen.

På statens medieråds webbplats finns information och råd.

Var kan jag få hjälp och stöd?

Kontakta någon av dessa för att få råd och stöd:

I en del kommuner eller stadsdelar finns också familjecentraler.

På vissa orter kan man också söka stöd och råd hos något som kallas första linjens psykiatri. Det är olika var dessa mottagningar finns och vad de kallas. Det kan till exempel kallas för barnhälsa eller ungdomshälsa.

Ring telefonnummer 1177 för att få veta var och hur du kan söka stöd.

Läs mer om barnets utveckling och lek

I texter om barnets utveckling i olika åldrar får du information bland annat om hur barn är tillsammans med andra, vad barn förstår och hur barn tänker.

Läs också om hur barnet utvecklas av leken och hur barnet leker i olika åldrar.

Till toppen av sidan