Berätta för läkaren om du använder något läkemedel. Du kan behöva göra uppehåll med vissa läkemedel i samband med operationen.

Planera för hur du kommer hem

Se till att någon kan hämta dig, eller prata med kliniken där du ska opereras om hur du kan komma hem. Du ska inte köra bil från sjukhuset. Du kan ha rätt till sjukresa.

Du som ska opereras behöver undvika att röka och dricka alkohol en tid före och efter operationen. Det är för att minska risken för komplikationer, och för att du ska återhämta dig fortare.

Levnadsvanor i samband med operation

När ett barn ska opereras

När ett barn ska opereras kan både du som vuxen och barnet ha frågor. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på barnets ålder.

Läs mer om att förbereda barn inför besök i vården.

Här kan du läsa om förberedelser när ett barn ska opereras. 

Under operationen är du sövd och ligger på rygg på operationsbordet.

Shunten består av en tunn plastslang som kopplas ihop med en ventil. Ventilen gör att lagom mycket vätska leds bort från hjärnan. Shunten leds antingen från hjärnan till magen eller från hjärnan till hjärtat. Hela systemet ligger under huden och syns inte.
 
Kirurgen gör små snitt under operationen:

• Ett litet snitt i huvudet för att föra in slangen i hjärnan. Där borrar kirurgen ett litet hål i skallbenet. 

• Ett litet snitt bakom örat för att sätta in ventilen under huden. 

• Ett litet snitt på magen för att föra in slangen. 

• Ett litet snitt på halsen kan ibland behövas när slangen ska ledas ned mot magen. 

Operationssåren sys ihop med stygn eller så används en slags metallklamrar, så kallade agraffer.

Operationen tar ungefär en timme.

Efter operationen kan du ha ont och må illa. De flesta kan dricka och äta ganska snart efter att de har vaknat. Det är bra om du kommer upp och går eller står så snart som möjligt efter operationen. Det minskar risken för komplikationer. Personalen hjälper dig om det behövs. Om du har fått en urinkateter kan den tas bort så snart du kan stå upp igen. 

Vanligtvis får man vara kvar på sjukhuset två till tre dagar efter operationen.  
Barn som har opererats brukar behöva stanna kvar en vecka på sjukhuset.

Efter operationen är det viktigt att du börjar röra på dig så snart du kan. Undvik att lyfta tungt den första månaden efter operationen.

Ont efter operationen 

Stygnen eller metallklamrarna kan tas bort efter sju till tio dagar. Du får hjälp på en vårdcentral.

Det är vanligt att ha ont och förändrad känsel i såren ett tag efter operationen. Det kan särskilt gälla såret på magen, men det är olika för olika personer. Läs mer om operationssår.

Läs mer om att ha ont efter en operation. 

Du får komma på återbesök

Du får komma på återbesök till mottagningen efter tre till fyra månader. 

Du kan behöva vara sjukskriven efter operationen. De flesta barn som opererats kan vara på förskola eller i skolan som vanligt när såren har läkt. Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.

En komplikation är någonting oväntat och negativt som kan hända i samband med en behandling.

Efter alla operationer kan man få en infektion eller en blödning. Det är ovanligt efter en shuntoperation.

Man kan få besvär med shunten. Det är ganska vanligt. Det kan till exempel bli stopp i shunten så att du behöver bli opererad igen. Eller så leder shunten bort för mycket vätska så att vårdpersonalen behöver justera ventilen. Det går att justera ventilen utan operation.

Kontakta kliniken där du opererades om du får ett eller flera av följande symtom:

• Ett operationssår blir rött, ömt, svullet eller blöder. 

• Du får huvudvärk som känns annorlunda än vid tidigare tillfälle. 

• Du får tillbaka symtom du hade innan du fick shunten. 

Sök vård på en akutmottagning om du får något av symtomen snabbt under en dag.  

Ring 112 om du blir svagare i en arm eller ett ben. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Symtom på stopp i shunten hos barn

Sök vård på en akutmottagning om ett barn med shunt får ett eller flera av följande symtom:

• Barnet blir mycket trött.

• Fontanellen blir spänd och buktar hos barn under 2 år. Fontanellen är huden högst upp på huvudet.

• Barnet kräks. 

Symtomen kan vara ett tecken på att det har blivit ett stopp i shunten.

Det vanligaste är att behöva ha shunt resten av livet.

Man kan leva i stort sett som vanligt med en inopererad shunt. Det finns inga särskilda hinder för till exempel fysiska aktiviteter. Var extra försiktig så att du inte råkar skära dig. Shuntslangen ligger nära huden.

Du kan behöva byta shunten efter ett tag. Barn kan behöva byta flera gånger i och med att de växer.

Berätta om shunten

Det är viktigt att andra i din närhet vet att du eller barnet har en shunt. Då kan de hjälpa till med att kontakta vården om shunten slutar fungera. Berätta för jobbet och skolan om shunten.

Berätta att du har en shunt när du besöker vården. En del undersökningar och behandlingar kan behöva anpassas.

Det finns ett nationellt kvalitetsregister för att utvärdera och förbättra vården för alla över 18 år som har opererats för hydrocefalus. På registrets webbplats kan du ta del av statistik. Du kan till exempel se hur lång väntetid det är för att få en operation, och hur många som mår bättre efter behandlingen.

Ingen personlig information visas i registret. 

Läs mer om det nationella kvalitetsregistret för hydrocefalus – NKH. 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.  

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.