Vård och stöd för barn

Förbereda barn för besök i vården

Besök, undersökningar och behandlingar i vården brukar gå bättre om barnet och du är förberedda. Om du är rädd och orolig är det lätt att barnet känner likadant. Förbered först dig själv och sedan ditt barn. Här får du råd om hur du kan göra.

Ett barn och en vuxen leker sjukvård med en docka.
Att leka är ett sätt att förbereda sig.

Den här texten riktar sig till dig som är förälder eller på annat sätt ansvarig för ett barn.

Du kan förbereda dig genom att läsa, titta på filmer eller fråga vårdpersonalen. När du själv känner dig trygg kan du förbereda barnet.

En del av informationen i den här texten handlar om vad barn brukar förstå i olika åldrar, och tips utifrån åldern. Åldersuppdelningarna är inte exakta, du känner ditt barn bäst och vet hur hen är och hur hen reagerar.

På slutet finns länkar till olika filmer och bildspel för barn om undersökningar och behandlingar.

Varför ska du förbereda barnet för besök i vården?

Barn kan samarbeta mer om de får veta vad som ska hända i förväg. Det är till exempel bättre att barnet vet att en spruta kan göra ont än att det kommer som en överraskning.

Barn har också rätt att få information om och vara delaktiga i sin egen vård. Det innebär bland annat att barnet ska få information inför ett besök i vården så att hen förstår, och att hen ska få ställa frågor och uttrycka sin åsikt om hen vill.

Viktigt att förstå för att kunna vara förberedd

För att vara förberedd är det viktigt att förstå vad som ska hända. Det kan till exempel betyda att ni behöver en tolk, en text att läsa hemma eller annan anpassning för att ni verkligen ska kunna förstå och vara delaktiga.

Berätta i förskolan och skolan

Det är bra att berätta för personal i förskolan eller skolan om barnet har varit med om något jobbigt. Reaktioner kan komma mer eller mindre lång tid efteråt, till exempel genom att barnet frågar eller leker det som har hänt. För att kunna stötta barnet är det bra att personal vet om det barnet har varit med om.

Berätta också om barnet är orolig inför ett besök i vården.

Prata med barnet om vad som ska hända

Genom att prata med barnet får hen en chans att berätta vad hen känner. Du hjälper också barnet att känna sig trygg och kunna lita på dig och vårdpersonalen.

Försök ta reda på om barnet undrar över något.

Var så ärlig som möjligt när du berättar om vad som kommer att hända. Du ska varken underdriva eller överdriva. Anpassa det du berättar efter hur gammal barnet är, hur mycket hen förstår och hur mogen hen är.

Lova inte att en behandling eller undersökning inte gör ont. Berätta i stället att det finns sätt att minska eller ta bort smärtan.

Berätta lite i taget

Du kan berätta om vad som ska hända i små steg, från det minst obehagliga till det du tror är det allra svåraste för barnet. Det är viktigt att barnet förstår att det finns ett slut på det som ska hända.

Det är bra om både du och barnet kan vara med redan när behandlingen ska planeras med vårdpersonalen om barnet ska genomgå en längre behandling.

Ge lugn och trygghet

Det är oftast lättare att lugna barnet om du som vuxen känner dig trygg.

Är barnet orolig kan du lova att vara med under exempelvis undersökningen eller behandlingen. Är barnet sövd är du inte med under tiden, men fram till barnet somnar och från att hen vaknar.

Du kan säga till barnet att om hen vill kan du berätta att hen känner sig orolig, och be personalen att förklara precis vad som kommer att hända.

Vårdpersonalen ska ge stöd

Personalen berättar om hur undersökningen eller behandlingen ska gå till när ni väl är på plats.

Berätta för vårdpersonalen om du eller barnet är rädd eller orolig för något. Det är inte alltid personalen uppfattar hur du eller barnet känner er. För att kunna lugna och förklara behöver de veta det.

Du känner ditt barn bäst. Tala om för vårdpersonalen vad barnet behöver eller om hen vill bli undersökt på något särskilt sätt.

Vården ska vara anpassad till barnet

Vården som barn får på sjukhus är anpassad efter deras behov. Vårdpersonalen har särskild utbildning för att ta hand om barn. På de flesta sjukhus finns särskilda avdelningar där enbart barn får vård.

På många sjukhus finns lekterapi och även skolundervisning, om barnet behöver vara på sjukhuset en längre tid. Lekterapi är ett ställe där hen kan leka, umgås med andra eller bara vara. Där kan barnet också få hjälp att tillsammans med lekterapeuter och annan personal bli mindre rädd för olika saker som ska hända. Det kan till bland annat vara att få hjälp inför att barnet ska få sprutor eller inför undersökningar, till exempel röntgen och undersökning av tarmen.

Om barnet får vård ofta

Vården försöker se till att barnet träffar samma personal om det är möjligt. Prata med personalen om du eller ditt barn har svårt att träffa nya personer. Träffar barnet nya personer ska dessa ha fått information om barnet och hur hen vill ha det.

Barnet ska få vara med och planera den egna vården

Ett bra sätt för barnet att förbereda sig är att vara med i planeringen av den egna vården. Vårdpersonalen ska alltid lyssna på barnet och ta reda på vad hen tycker och vill. Du kan också uppmuntra barnet att ställa frågor till vårdpersonalen och att ha synpunkter på eventuella behandlingar och undersökningar. Det kan vara bra att skriva ner frågorna inför besöket.

Att leka gör det lättare för barnet

Ett bra sätt att förbereda barn för besök i vården är genom att leka.

Leken kan hjälpa barnet att lära sig saker och att förstå. Det är också ett sätt att leva sig in i och hitta sätt att hantera nya och kanske obehagliga situationer.

Det kan vara bra att leka med saker som påminner om sjukvården. Om ni inte har sådana sjukvårdsleksaker kanske ni kan rita eller hitta på något som liknar stetoskop, bandage eller plåster.

Leka före besöket

Du kan leka det som ska hända tillsammans med barnet. Ni kan exempelvis turas om att vara patient och doktor eller ha med dockor och mjukdjur i leken. Det kan kännas lättare för barnet att berätta att dockan är ledsen eller rädd, än att det är barnet själv som känner så.

Leka under besöket

För att vänja barnet vid den nya miljön kan det vara bra att barnet leker en stund i väntrummet eller lekrummet innan undersökningen eller behandlingen börjar.

För många barn blir undersökningen eller behandlingen lättare om du avleder barnets uppmärksamhet. Du kan till exempel använda en bok, en leksak, en mobiltelefon eller något annat som hen tycker är spännande. Vårdpersonalen ger dig stöd eller kan själva göra detta om du tycker att det är svårt.

Leka efter besöket

Det är vanligt att barn leker sådant som de har varit med om. Ni kan till exempel leka med en sjukvårdsväska för barn.

Ni kan också prata om det som har hänt. Ge barnet möjlighet att få prata om vad hen har varit med och hur hen tycker att det var.

Vad barn 0-3 år förstår och behöver

I den här åldern förstår barn ännu inte vad tid är eller hur saker och ting hänger samman. Det kan därför vara svårt för barnet att förbereda sig på sådant som ligger framåt i tiden och att förstå varför hen måste gå till vårdcentralen eller till sjukhuset.

Förbered dig själv genom att fråga personalen eller läsa på så att du känner dig lugn och kan göra så att barnet känner sig lugn och trygg.

Det är bra att förbereda barnet strax innan ni ska gå till mottagningen.

Även om ett barn som är yngre än ett år inte förstår själva orden kan du ändå prata med hen om vad som kommer att hända. När du gör så på ett lugnt sätt blir det tryggt både för barnet och för dig själv.

För barn som är äldre än cirka två år kan du också visa på exempelvis en docka hur en undersökning kan gå till. Låt barnet växla mellan att vara den som undersöker och den som blir undersökt.

Bäst att du som förälder är med

Det bästa för barnet är att ha en förälder med sig eftersom barn i den här åldern ofta är oroliga för att behöva skiljas från föräldrarna. Det är också bra att ta med barnets favoritsaker som kudde, napp, mjukdjur eller liknande.

Vad barn 3-6 år förstår och behöver

Nu har barn ofta lättare än tidigare att förstå information. Barnet har därför lättare att förbereda sig. Det är bra om du kan berätta kort och enkelt för barnet vad hen ska vara med om, gärna någon dag innan ni ska dit.

Barn i den här åldern har livlig fantasi och samtidigt svårt att skilja mellan vad de bara tänker och vad som är verkligt. De kan till exempel tänka att behandlingen eller undersökningen beror på något dumt de har gjort.

Barn kan också känna att det är deras fel att de har blivit sjuka. Berätta i så fall för barnet att alla människor kan bli sjuka och att det inte är barnets fel. Du kan också visa bilder på eller berätta om andra barn som har varit med om samma sak.

Kan känna oro för kroppen

Barn mellan fyra och sex år är oftast inte lika oroliga som yngre barn för att skiljas från föräldrarna. Men föräldrarna är fortfarande de viktigaste personerna för att barnet ska känna sig trygg.

Barnet kan vara orolig för vad som ska hända med kroppen. Du kan förklara vilken eller vilka delar av kroppen som du tror kommer att beröras. Men låt bli att säga att någon kroppsdel inte kommer att beröras eftersom du inte säkert kan veta det.

Många barn kan också föreställa sig hur de ser ut inuti och därför kan du gärna visa med skisser, bilder och liknande. De kan också börja förstå att något kan gå sönder och att det går att laga det som är trasigt. Det kan du också behöva förklara med hjälp av vårdpersonalen.

Vad barn 6-12 år förstår och behöver

I den här åldern behöver barn ofta få information i god tid om vad som ska hända. Några dagar innan brukar vara lagom. Men du känner ditt barn bäst och vet vad hen behöver. Många barn är nyfikna och du får försöka förstå hur mycket information barnet verkar vilja ha.

Även barn i den här åldern kan leka det som ska hända. Ni kan också använda dockor och visa på. För äldre barn kan du använda bilder i stället för dockor.

Barn förstår skillnaden mellan nu och då, och att händelser har en början och ett slut. Berätta hur länge till exempel en undersökning ska pågå. Det kan vara lättare att stå ut med något obehagligt eller smärtsamt om barnet vet när det börjar och slutar.

En del barn tycker att det är deras fel att de är sjuka. Men de har ofta lättare än yngre barn att berätta vad de känner och att förstå varför de ska genomgå en behandling eller en undersökning.

Berätta vilken del av kroppen som ska undersökas eller behandlas

Barn kan vara rädda för att kanske inte ha kontroll över vad som kommer att hända med deras kropp. Berätta därför vilken del av kroppen som du tror ska undersökas. Men låt bli att säga att någon kroppsdel inte kommer att beröras eftersom du inte säkert kan veta det. Berätta att ni och vårdpersonalen kan prata om vad barnet vill och inte vill. 

Barn i den här åldern funderar ofta mycket på liv och död, Det är viktigt att ta det på allvar och att prata om det när hen tar upp det. Var uppmärksam på vad barnet känner och försök att få hen att förstå att det är vanligt att känna så.

Barnet har rätt att vara ensam med personalen

Barnet kanske vill berätta något för vårdpersonalen utan att du är med. Personalen kan också vilja prata ensam med barnet. Barnet bestämmer då om hen vill göra det.

Barnet kanske också hellre vill vara ensam med vårdpersonalen under exempelvis en undersökning.

Men det kan vara svårt för barnet att säga till om det. Hjälp till genom att fråga om hen vill vara ensam med exempelvis läkaren och sköterskan eller inte.

Tystnadsplikt

Barn har rätt till privatliv och vårdpersonalen har tystnadsplikt. Det betyder att alla uppgifter som finns om barnet och allt som händer i vården är hemliga för alla utom för dem som ansvarar för vården.

Tystnadsplikt betyder också att vårdnadshavare eller någon annan närstående inte alltid har rätt att få veta vad barnet har berättat för vårdpersonalen.

Prata med barnet om tystnadsplikt innan besöket.

Vad barn 13-18 år förstår och behöver

Barn i tonåren brukar kunna känna sig trygga utan att föräldrarna är med. Men det är bra om de känner igen personalen och miljön.

Hjälp till med informationen

I den här åldern är man bra på att föreställa sig olika saker, vilket gör det lättare att ta in olika slags information och ta ställning till den. Den unga kan ofta själv söka och hitta information på olika sätt. Men utgå inte från att hen förstår allt. Det är bra om du förklarar vissa saker som kan vara svåra att förstå.

Du kan använda bilder och filmer för att förklara till exempel hur kroppen fungerar. Tillsammans kan ni diskutera det som hen eller ni hittar.

Rätt att vara ensam med personalen

Var uppmärksam på när barnet vill vara själv med personalen och när hen behöver stöd av dig.

Hen kanske vill berätta något för bara vårdpersonalen utan att du är med. Vårdpersonalen kan också vilja prata ensam med den unga, som då bestämmer om hen vill göra det.

Barn i den här åldern kanske också hellre vill vara ensamma med vårdpersonalen under exempelvis en undersökning.

Men det kan vara svårt för hen att säga till om det. Hjälp till genom att fråga om hen vill vara ensam med exempelvis läkaren och sköterskan eller inte. Ni kan också prata om det innan.

Tystnadsplikt

Unga har rätt till privatliv och vårdpersonalen har tystnadsplikt. Det betyder att alla uppgifter som finns om hen och allt som händer i vården är hemliga för alla utom för dem som ansvarar för vården.

Tystnadsplikt betyder också att vårdnadshavare eller någon annan närstående inte alltid har rätt att få veta vad barnet har berättat för vårdpersonalen.

Prata om tystnadsplikt innan besöket.

Rädsla hos den som är ung

Det är vanligt att tonåringar är mest oroliga och rädda för att tappa kontrollen och bete sig annorlunda, till exempel i samband med att bli sövd eller att få lugnande läkemedel.

En annan vanlig oro är att utseendet ska förändras till följd av sjukdomen eller någon behandling.

Om ni söker vård akut

När ni måste söka vård akut kan det kännas svårt att hinna förbereda barnet. Men om det inte är något livshotande kan du göra detta:

  • Ta med gosedjur, snuttefilt eller napp till yngre barn.
  • Ta med något att sysselsätta sig med, till exempel leksaker, böcker, tidningar, en surfplatta eller mobiltelefon.
  • Ta med något att äta och dricka.

Väntetiderna kan vara långa på akutmottagningar eller om ni ska vänta på svar eller undersökningar.

Bra om barnet känner att vuxna har kontroll

Du kan berätta ungefär vad du tror att barnet kommer att få vara med om, även om du inte vet exakt vad som kommer att hända.

Försök att vara lugn så att barnet känner sig trygg.

Barnet blir lugnare av att känna att du och vårdpersonalen har kontroll över situationen.

Under och efter en undersökning eller behandling

Barn reagerar på olika sätt när de är med om jobbiga situationer. De kan exempelvis gråta, skrika eller vara tysta. De kan också bli spända och svåra att få kontakt med. Allt detta är naturliga reaktioner och olika sätt att hantera jobbiga situationer. Säg till vårdpersonalen om barnet behöver extra stöd och du inte kan eller vet hur du ska ge det.

Var nära barnet om hen har varit med om något som var obehagligt.

Ge också barnet möjlighet att prata om det som har hänt, om hen vill.

Ta barnets rädsla på allvar

Ta barnets rädsla på allvar om hen har blivit skrämd efter en behandling eller undersökning. Förminska eller förstora den inte. Förklara att det är vanligt att känna sig rädd i nya situationer och att vara rädd för när det gör ont.

Sök hjälp inom vården om du ser att barnet fortsätter att vara rädd några veckor till månader efter behandlingen.

Mer information och filmer

Du och barnet kan förbereda er genom att titta på bilder och filmer om undersökningar och behandlingar. Titta tillsammans om barnet är yngre än cirka tolv år.

Bilder och filmer från sjukhus

Här finns länkar till olika sjukhus med bilder och filmer för att kunna förbereda barn för besök i vården:

De flesta sjukhus eller mottagningar skickar sådan information i förväg. Ni kan också fråga om de har mer information.

Låna böcker

Du kan låna passande böcker på ett bibliotek eller ett sjukhusbibliotek att läsa tillsammans med barnet.

Mer om barnets rättigheter i vården

Läs mer om barnets och dina rättigheter i vården.

Läs mer

Att vara rädd för nålstick

Det är vanligt att vara rädd för nålstick. Många tycker att det är obehagligt att ta sprutor och att lämna blodprov. Det finns flera saker du kan göra för att bättre klara av situationer med nålstick.

För barn: Om covid-19 och vaccination mot covid-19

Covid-19 är en sjukdom som sprids med ett coronavirus. Det är vanligt att bli sjuk som vid en förkylning. Alla barn som är äldre än 12 år kan vaccineras mot covid-19, en del yngre kan också få vaccin.

Barns och vårdnadshavares rättigheter i vården

Som vårdnadshavare ska du vara delaktig och ha inflytande över ditt barns vård. Men även barnet ska vara delaktigt i sin vård.

Till toppen av sidan