Matstrupscancer innebär att en cancertumör har bildats i matstrupen. Alla tumörer är inte cancer. Det finns också godartade tumörer som kan bildas i matstrupen.

I tidiga stadier av matstrupscancer har cancertumören inte spridit sig utanför matstrupen.

I senare stadier av sjukdomen kan cancertumören ha spridit sig och växt igenom matstrupens vägg. Då kan den ha bildat metastaser i andra delar av kroppen.

Läs mer om vad cancer är.

I början ger matstrupscancer inga eller mycket lindriga symtom. Det gör att sjukdomen är svår att upptäcka tidigt. Det här är några vanliga symtom:

• Det känns som att det är stopp i halsen när du ska svälja mat.
• Du minskar i vikt utan att veta varför.
• Du får ont när du sväljer.

Det finns flera andra sjukdomar och besvär som kan ge liknande symtom utan att det beror på cancer.

Kontakta en vårdcentral om du har något eller flera av symtomen och de inte går över, till exempel om du har svårare att svälja än du brukar. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Genom Min vårdplan har du möjlighet att vara delaktig i din vård. Du får svar på frågor som är viktiga för dig om din utredning, behandling, uppföljning eller rehabilitering.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren tror att du kan ha matstrupscancer.

Ett standardiserat vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar som kan behövas. Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp.

Du kan behöva bli undersökt på flera sätt

Hos läkaren får du berätta om dina besvär och hur länge du har haft dem. Läkaren undersöker dig på olika sätt. Läs mer om kroppsundersökning.

Det är vanligt att få lämna blodprover.

En undersökning med gastroskop kan visa om du har matstrupscancer. Då kan läkaren också ta vävnadsprov om det behövs.

Undersökningar om du har cancer

Du behöver undersökas mer om du har cancer. Det är för att ta reda på vilken behandling som blir bäst för dig.

En undersökning med datortomografi kan visa om cancern har spridit sig. Du kan också bli undersökt med PET-kamera.

Du kan behöva bli undersökt med spirometri och med ett arbetsprov för att läkaren till exempel ska ta reda på hur dina lungor fungerar när du anstränger dig.

Ibland kan du behöva bli undersökt med ultraljud genom matstrupen. Då kan läkaren se hur stor tumören är och om den har spridit sig utanför matstrupen, till exempel till lymfkörtlar som finns i närheten av matstrupen.

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Möjligheten att bli av med sjukdomen är större ju tidigare cancern upptäcks.

Du kan behöva bli opererad för att bli av med sjukdomen. Oftast behövs också behandling med cytostatika eller strålbehandling.

Ibland kan man få behandling med cytostatika och strålning i stället för en operation.

Förberedelser inför behandlingen

Det är bra att vara i så god kondition som möjligt före behandlingen. Var så fysiskt aktiv som du kan.

Det är även viktigt att du äter mat och har vanor som gör att du får i dig tillräckligt mycket näring. Prata med vårdpersonalen om du behöver råd och stöd med att komma igång med fysisk aktivitet och hur du får i dig tillräckligt mycket näring.

Det är viktigt att undvika tobak och alkohol under några veckor innan och efter behandlingen. Det är för att minska risken för komplikationer.

Du behöver förbereda dig på olika sätt innan behandlingen. Du kan till exempel behöva fasta några timmar och sluta ta vissa läkemedel ett tag innan. Vårdpersonalen ger dig information om hur du ska förbereda dig hemma innan behandlingen.

Operation

Ibland går cancertumören att operera bort. Det är när cancern upptäcks tidigt och inte spridit sig utanför matstrupen.

Läkaren kan behöva ta bort delar av matstrupen eller hela matstrupen. Delar av magsäcken kan också behöva tas bort. Det beror på var cancertumören finns.

Du sövs med narkos före operationen. Läkaren opererar dig genom titthålsteknik i bröstkorgen och magen. Ibland behöver läkaren operera genom ett längre snitt. Även lymfkörtlar nära magsäcken tas bort.

Om cancertumören upptäcks tidigt kan den ibland tas bort med hjälp av gastroskopi.

Efter operationen

De flesta behöver stanna på sjukhuset i åtta till tolv dagar. Hur länge du behöver stanna beror på hur du mår och hur snabbt du återhämtar dig.

Du behöver komma igång och röra på dig så snart som möjligt efter operationen. Det är för att du ska återhämta dig snabbare och för att minska risken för komplikationer.

Du får börja med att äta lite grann och så småningom allt mer. Du kan ha en liten plastslang som sticker ut genom magen efter operationen. Genom slangen kan du få extra näring direkt i tunntarmen om du behöver. Slangen brukar kunna kan tas bort efter cirka två månader.

Innan du lämnar sjukhuset får du information om hur operationen ska följas upp. Du får veta vem du kan kontakta om du har frågor före det första återbesöket. Du får ett recept på smärtstillande läkemedel som du kan ta om du behöver. Det är också vanligt att få prata med en dietist för att få råd om mat.

Behandling med cytostatika och strålning

En del som opereras behöver också behandling med cytostatika eller behandling med strålning.

Före operationen kan cytostatika eller strålning krympa cancertumören så att den blir lättare att operera bort.

Efter operationen kan cytostatika ta bort cancerceller som har blivit kvar.

Ibland kan man få behandling med cytostatika och strålning i stället för en operation.

Ibland går det inte att operera, till exempel på grund av något av det här:

• Cancern har spridit sig till andra delar av kroppen.
• Du har någon annan sjukdom som gör att du inte mår tillräckligt bra för att bli opererad.

Du får annan behandling för att må så bra som möjligt om det inte går att operera. Det kan vara behandling med cytostatika eller strålning för att bromsa sjukdomen och lindra symtomen så du till exempel får lättare att äta.

Ibland gör cancertumören att det blir svårt för maten att passera genom matstrupen. Då kan du få en stent insatt där det är trång. En stent är ett litet rör av metallnät. Det sätts på plats med hjälp av gastroskopi.

Cancern och behandlingen av sjukdomen kommer att påverka ditt liv på något sätt. Hur stora förändringarna blir för dig beror på vilken behandling du behöver, om du har andra sjukdomar och hur du mår i övrigt. Vad du känner och hur du mår kan förändras med tiden.

Många behöver någon form av rehabilitering. Det kan handla om allt från medicinsk hjälp till stöd för att du ska må bra psykiskt och socialt.

Det är bra om du tillsammans med vårdpersonalen så tidigt som möjligt funderar över dina behov.

Här kan du läsa mer om rehabilitering vid cancer.

Dina behov följs upp

Du som har opererats mot cancern får komma på uppföljning några veckor efter operationen. Det är för att ta reda på hur du mår och för att få veta hur om du behöver mer behandling. Hur många uppföljningar som behövs beror på hur mycket stöd du behöver i din återhämtning.

Att äta efter behandling mot matstrupscancer

De flesta kan äta vanlig mat redan när de lämnar sjukhuset efter behandling mot matstrupscancer, men du kan behöva anpassa hur du äter. Du behöver äta mindre portioner och äta oftare.

Ibland är det svårt att få i sig tillräckligt med näring. Det kan bero på minskad matlust eller att maten smakar annorlunda. Du kan behöva få extra näring så att du inte minskar i vikt.

En dietist kan ge dig råd om hur du kan anpassa din mat och dryck så att den blir lättare för dig att svälja. Du får också råd om hur du kan få i dig tillräckligt med mat och näring.

Läs mer om mat vid cancer och hur du kan få hjälp om du behöver.

Vanligt att känna sig trött

Det är vanligt att känna sig mycket trött. Tröttheten kan ha olika orsaker. Berätta för vårdpersonalen så att du kan få hjälp. Se till att närstående också får veta så att de förstår och kan stötta.

Fysisk aktivitet kan göra att du känner dig mindre trött. Flera korta vilopauser brukar vara bättre än en enstaka, längre vilopaus. Mer om trötthet vid sjukdom.

Sjukskrivning

De flesta behöver vara sjukskrivna i flera månader efter behandling mot matstrupscancer, men det kan variera. Det beror på hur snabbt du återhämtar dig och vilket jobb du har. Här kan du läsa mer om sjukskrivning.

Undvik graviditet om du får behandling mot cancer, oavsett ditt kön. En del behandlingar kan vara skadlig för ett foster.

Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad.

Mer om fertilitet efter en cancerbehandling.

Prata med läkaren om du vill amma under behandlingen.

Det går oftast inte att säga varför någon får cancer. Men det finns saker som man vet ökar risken för att få matstrupscancer, till exempel följande:

• att ha långvariga besvär med halsbränna – magsaftsreflux
• att röka
• att dricka mycket alkohol.

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan få stöd på flera håll

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Palema är en patientförening för bland andra personer med matstrupscancer, och för närstående.

Här hittar du kontaktuppgifter och fler sätt att få råd och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga.

Mer om att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Mer information om att vara närstående vid cancer.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du kan be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan även prata med sjukhusets kurator.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.