Lagar och bestämmelser

Att få vård enligt ett vårdförlopp

Vid vissa sjukdomar följer vården ett så kallat vårdförlopp. Det är ett dokument som anger när till exempel en viss undersökning eller behandling kan behövas. Vårdförloppet för en sjukdom är likadant, oavsett var du bor. Men det kan anpassas efter vad du behöver.

Syftet med vårdförloppen är att vården ska bli mer jämlik och ge så bra resultat som möjligt.

Vårdförlopp används vid olika cancersjukdomar och vid några andra sjukdomar.

Hur bestäms vårdförloppen?

Det är specialister inom de olika sjukdomarna som tar fram vårdförloppen. Specialisterna använder den senaste kunskapen.

Personer som har eller haft en viss sjukdom kan också bidra med sina erfarenheter för att ett vårdförlopp ska bli så bra som möjligt.

Vårdförlopp vid symtom på cancer

Vid vissa symtom som kan bero på cancer kan utredningen göras enligt ett så kallat standardiserat vårdförlopp. Det är för att det ska gå så snabbt som möjligt att få svar på om det är cancer.

Standardiserade vårdförlopp gäller för personer över 18 år.

Så bestäms om utredningen ska följa ett standardiserat vårdförlopp

Det står i vårdförloppet vilka besvär, provsvar eller omständigheter som krävs för att en utredning enligt vårdförloppet ska starta. Det kallas för en välgrundad misstanke.

Oftast är det en läkare där du får vård som avgör om det finns en välgrundad misstanke.

Så går det till i ett standardiserat vårdförlopp

I det standardiserade vårdförloppet står vilka undersökningar som kan behövas och i vilken ordning de ska göras.

Det finns tider avsatta för undersökningarna. Därför går det ofta fort att bli kallad om en utredning följer ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid för undersökning.

Du kan välja att avstå från en undersökning eller att bli undersökt vid ett senare tillfälle.

Om du har cancer

Om du har cancer får du besked om det vid ett besök hos den läkare som har ansvarat för utredningen. Då pratar ni också om din fortsatta vård. Vid besöket kan du få träffa kontaktsjuksköterskan som är ditt särskilda stöd. Om du har någon närstående får den personen också gärna vara med.

Läs mer om att få ett cancerbesked och hur du kan förbereda ditt läkarbesök.

Här hittar du mer råd och stöd vid cancer.

Om du inte har cancer

Du kan behöva vård även om utredningen visar att dina symtom inte beror på cancer. Läkaren eller kontaktsjuksköterskan ser till att du får de kontakter i vården du behöver för att få hjälp.

Mer om standardiserade vårdförlopp

Det standardiserade vårdförloppet varierar beroende på vilken cancersjukdom det gäller. Här kan du läsa mer om olika cancersjukdomar och se om utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp.

Vårdförlopp vid vissa sjukdomar

Vårdförlopp finns också för olika sjukdomar som inte är cancer. Några exempel är stroke, schizofreni och artros.

Vårdförloppet för en viss sjukdom ska göra att du får den hjälp som behövs vid rätt tidpunkt. Det ska till exempel inte ha någon betydelse var du bor, och du ska inte behöva vänta i onödan. 

Att få vård enligt ett vårdförlopp innebär också att alla som är delaktiga ska arbeta samordnat. Det kan handla om undersökningar, behandlingar, rehabilitering eller omsorg.

Vården och omsorgen anpassas efter dina behov och din livssituation, exempelvis om du har flera sjukdomar. Det gäller även om du får vård enligt ett vårdförlopp.  

Du kan få vård enligt ett vårdförlopp även om du har haft sjukdomen länge. 

Viktigt att du är med och påverkar

Du har rätt att vara delaktig i din vård. Det är viktigt att du deltar i vården så att den blir så bra som möjligt för dig. Vårdpersonalen ska se till att du förstår vad vården som du får innebär och vilka alternativ som finns.

Du kan ställa frågor eller be att få informationen nedskriven. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Planering ska ge överblick

Det ska finnas en planering där det står vad du och vården har kommit överens om. Det är din fasta vårdkontakt som ansvarar för att planeringen görs. Inom cancervården är det kontaktsjuksköterskan.

Av planeringen ska det vara tydligt för dig och alla som är delaktiga i din vård vad ni har kommit överens om. Planeringen ska svara på följande frågor:

  • Vad är syftet med vården?
  • Vilka behandlingar, undersökningar eller möten är planerade? När ska de ske?
  • Vad är vårdens ansvar?
  • Vad är ditt ansvar?
  • Hur ska vården följas upp?
  • Vem kan du kontakta om du behöver?

Det ska stå i din journal att det finns en planering.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig.

mer på 1177.se

Förbered ditt vårdbesök

Här får du tips och information om hur du kan förbereda dig inför ditt besök i vården.

Till toppen av sidan