Orsaken till migrän är inte helt känd, men forskning har visat att attacken startar i centrala nervsystemet i hjärnan. Till viss del är sjukdomen ärftlig.
Forskarna tror att det under migränattacken pågår ett komplicerat samspel mellan hjärnans nervceller, nerver och blodkärlssystemet.
En teori är att nervcellerna i centrala delar av hjärnan som hypothalamus, thalamus och hjärnstammen deltar i initieringen av anfallet medan hjärnbarken är påverkad vid auran. Det gäller speciellt nervcellerna i nackloben där syncentrum sitter. Det anses uppstå urladdningar i dessa nervceller som leder till såväl aurasymtom som smärta, illamående och överkänslighet för ljus, ljud och dofter.
En annan teori är att det finns ett migräncentrum i den del av hjärnan som kallas hjärnstammen. Enligt den teorin utgår signaler från migräncentrum som gör att den så kallade trigeminus-nerven aktiveras och sänder signaler dels till ett smärtcentrum i hjärnstammen och dels till andra strukturer som blodkärl. Det leder till svår smärta. Nervsignalerna anses också gå till andra delar av hjärnan, vilket orsakar illamående och överkänslighet för ljus och ljud.
Vanligare bland kvinnor
Nästan var femte kvinna och ungefär var tionde man har migrän. Många personer med migrän får drygt ett anfall per månad. Ibland, men det är ovanligt, kommer flera anfall varje månad. Sju av tio personer som får migrän har en nära anhörig som också har sjukdomen.
Migrän utan aura är betydligt vanligare än migrän med aura. Ungefär 20 procent har migrän med aura.
Efter 40-årsåldern brukar migränhuvudvärken minska och det blir vanligare med enbart föraningar utan någon huvudvärk.
Barn kan också få migrän, men det är ovanligare och anfallen är kortare. Barnmigrän försvinner hos hälften av barnen vid 14-15 års ålder.
Vad utlöser ett migränanfall?
Det som utlöser migrän varierar från person till person och kan också variera från gång till gång hos samma person.
Stress
Stress är den vanligaste orsaken till ett migränanfall. Ofta kommer anfallet först när du slappnar av, exempelvis på helgen efter en stressig arbetsvecka eller på första semesterdagen. Även kronisk stress kan leda till en påtaglig försämring av migränen.
Hormonförändringar
Hos kvinnor finns ett samband mellan migrän och hormonförändringar. Det är vanligt att sjukdomen visar sig redan under puberteten. Många får anfall av migrän i samband med menstruation. Besvären försvinner eller lindras vanligtvis under graviditet om du har migrän utan aura. Migrän med aura brukar däremot oftast försämras under graviditet. P-piller kan göra besvären värre, men i enstaka fall kan de lindra. Under klimakterieperioden kan besvären öka medan de efter klimakteriet ofta blir lindrigare eller försvinner.
Mat och dryck
Viss mat och dryck kan spela stor roll hos en del personer. Det kan till exempel vara choklad, mögelost och andra starka ostar, rödvin, citrusfrukter, starkt kryddad mat och sojaolja.
Fysisk ansträngning, sömnbrist, temperatur
Långvarig fysisk ansträngning kan också orsaka migrän. Om du vistas på hög höjd kan besvären öka. Du kan också få migrän av för lite eller för mycket sömn, hetta eller starkt solljus, höga ljud, starkt luktande parfym, eller svängningar i temperatur.
Risker i sällsynta fall
Migränanfall är nästan alltid ofarliga. Bara i mycket sällsynta fall kan blodtillförseln till hjärnan minska så kraftigt under aurafasen att en del av hjärnvävnaden hinner bli skadad. Det kallas migränutlöst hjärninfarkt, en variant av stroke, och kännetecknas av att aurasymtomen består under flera dagar. Om du får aurasymtom upp mot ett dygn eller migränsymtom i flera dagar ska du kontakta sjukvården för närmare undersökning. Risken för denna typ av migrän ökar om du samtidigt röker och använder p-piller.