Region Västmanland ställer in alla planerade operationer vid sjukhusen i Västerås och Köping. Personal på sjukhusen informerar berörda patienter om återbud via telefon.

Har du frågor kring din planerade operation? Kontakta då din mottagning eller klinik. Du hittar kontaktinformationen på din kallelse.  

Det är uteblivna leveranser av kritiska sjukvårdsartiklar som orsakat läget i Region Västmanland.


MUSKLER

Fibromyalgi

Fibromyalgi innebär långvarig smärta eller värk i musklerna på flera ställen i kroppen. Vid fibromyalgi har du också en ökad smärtkänslighet. Det finns behandling som kan lindra besvären så att du kan leva ett bra liv trots sjukdomen.

Symtom

Fibromyalgi kännetecknas av detta:

  • Du har ont i kroppen under en lång period.
  • Du har ökad känslighet för smärta. Det betyder att du kan få ont av sådant som inte gör ont hos friska personer.
  • Du har stela muskler och domningar.

Det är också vanligt med andra symtom som magbesvär.

Vid fibromyalgi har du en utbredd smärtproblematik

Smärtan måste finnas på flera olika ställen i kroppen för att du ska kunna få diagnosen fibromyalgi.

Ofta kan det göra mer ont i vissa kroppsdelar än andra. Det vanligaste är att du har ont i nacken, axlarna och i nedre delen av ryggen. En del har också ont i lederna.

Ont under en lång period

För att du ska få diagnosen fibromyalgi ska du ha haft ont i minst tre månader. Hur ont det gör kan variera från en dag till en annan.

Smärtan kan komma och gå i olika delar av kroppen

Var i kroppen det gör ont kan variera. Många som har fibromyalgi har ont i musklerna hela tiden, men hos en del kan värken komma och gå. Smärtan sprider sig också lätt till flera ställen i kroppen och blir mer eller mindre ihållande.

Ökad känslighet för smärta

Personer med fibromyalgi har en ökad känslighet för smärta. Det innebär att du får ont av sådant som vanligtvis inte gör ont hos friska personer. Det gör att även ett lätt tryck eller muskelsammandragningar som inte brukar göra ont känns smärtsamma.

Det här skiljer fibromyalgi från andra sjukdomar eller tillstånd med muskelsmärtor:

  • Vid fibromyalgi är den ökade smärtkänsligheten mer tydlig.
  • Vid fibromyalgi är smärtan mer utbredd än vad muskelsmärtan är vid till exempel myofasciellt smärtsyndrom eller vid muskelsmärta som orsakats av hur muskeln har belastats.

Stela muskler och domningar

När en muskel gör ont är det svårare att röra den. Många som har fibromyalgi har svårt att lyfta och bära tungt, och att springa eller gå i trappor. Du kan också känna dig stel i musklerna, särskilt på morgonen. Det är även vanligt att få domningar och stickningar.

Andra kroppsliga besvär

Vid fibromyalgi är det också vanligt att du har följande besvär:

  • Du har besvär med magen, till exempel magknip, ökad mängd gaser, omväxlande diarré och förstoppning.
  • Du behöver kissa ovanligt ofta.
  • Du känner dig torr i munnen.

Det här är besvär som många kan ha, men de är vanligare hos människor med fibromyalgi.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har värk i kroppen som nyligen tillkommit och som inte går över på ett par veckor, eller om värken ger besvär i vardagen.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Orsaker till fibromyalgi

Det kan finnas flera orsaker till att en person får fibromyalgi. Det kan till exempel vara så att du har ont i någon avgränsad del av kroppen i flera år innan du utvecklar fibromyalgi. Det kan också vara så att stress, dålig sömn och enformiga rörelser kan bidra. Till exempel kan ett arbete där du alltid rör dig på samma sätt belasta muskler så att du får långvarig värk.

Olika personer har olika stor risk för att få fibromyalgi, och sjukdomen kan vara ärftlig.

Hur kan jag förebygga fibromyalgi?

Det är inte säkert att fibromyalgi kan förebyggas, men troligtvis finns det vissa saker du kan göra för att minska risken att få sjukdomen. Långvarig smärta kan öka risken för att utveckla fibromyalgi. Därför bör du söka hjälp i ett tidigt skede om du har ont någonstans i kroppen.

Du kan behöva förändra din arbetsteknik och ergonomi om du har smärta som orsakas av ditt arbete. Försök att hålla arbetet på en rimlig nivå så att du får tid och energi över för att träna och vila.

Vänta inte med att söka hjälp om du känner dig stressad eller har för mycket att göra och får svårt att sova.

Vad kan jag göra själv?

Det är viktigt att du som har fibromyalgi får veta så mycket som möjligt om sjukdomen och hur du kan leva ett bra liv med fibromyalgi.

Även om det är jobbigt att ha en sjukdom som ger långvarig värk är det bra att veta att sjukdomen i sig inte är farlig och inte ger en ökad risk för att få autoimmuna sjukdomar, såsom ledgångsreumatism.

Rör på dig

Rör på dig på ett sätt som känns bra och som du orkar med. Även om du tillfälligt får mer ont motverkar fysisk aktivitet smärta framöver. Många känner sig även lugnare och sover bättre av fysisk aktivitet.

En del som har haft ont en längre tid kan bli rädda att röra sig och blir därför mer och mer stillasittande. Det gör att musklerna blir svagare och att konditionen försämras. Då kan du lätt få träningsvärk om du anstränger dig på ett sätt du inte är van vid. En sådan träningsvärk är inte ett tecken på att något är fel.

Hitta en träningsform som passar dig

Aktiviteter som ofta passar bra är promenader, vattengymnastik och simning. Du får prova dig fram till en aktivitet som du tycker om. Även styrketräning har visat sig vara bra vid fibromyalgi, men den måste anpassas till vad du klarar av.

Öka träningen lite i taget

Öka träningen sakta om du känner att du vill träna mer. Det är bättre att gå en kort promenad på tio minuter än att du inte rör dig alls. Så småningom kan du öka till att gå lite längre tid och kanske något snabbare.

Värme kan lindra

Värme upplevs av många som tillfälligt smärtlindrande. Du kan köpa en värmedyna på apoteket eller ta en varm dusch eller ett bad för att få mindre ont, bli mindre stel eller för att kunna slappna av.

Du behöver en bra sömn

Det är viktigt att sova bra. Sömnen kan störas om du har ont, samtidigt som dålig sömn ger mer värk. Försök att undvika att vila eller sova på dagtid, eftersom det stör nattsömnen. En del kan behöva ta läkemedel ibland för att kunna sova tillräckligt bra. Prata med en läkare och tala om att du har fibromyalgi så att du får det läkemedel som passar bäst för dig.

Behandling

Behandling av fibromyalgi kan innehålla flera delar:

  • fysiska behandlingar, till exempel fysisk träning och avslappningsövningar
  • läkemedel
  • psykologisk behandling
  • multimodal smärtbehandling då flera olika metoder används samtidigt.

Fysisk aktivitet som behandling

Du kan få ett recept på fysisk aktivitet, FaR, utskrivet från vården. Det är till exempel läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter som skriver ut dem och ger förslag på aktiviteter som kan passa bra.

Träning som leds av en fysioterapeut är den behandling som det finns bäst vetenskapligt stöd för vid fibromyalgi. Fysioterapeuten kan hjälpa dig att prova ut ett bra träningsprogram som du sedan tränar efter på egen hand.

Behandling med avslappning, tens och massage

Du kan få hjälp av en fysioterapeut eller en psykolog att träna in en avslappningsteknik eller att träna mindfulness. Det kan lindra värken och göra det lättare att somna.

Tens, transkutan nervstimulering, är en metod för smärtlindring som också kan hjälpa. 

Många tycker att massage kan lindra värken, åtminstone för stunden. Massage kan också vara ett sätt att nå avslappning.

För de flesta med fibromyalgi har akupunktur inte någon bra effekt, även om det finns undantag.

Receptfria smärtstillande läkemedel

Det finns inget läkemedel som gör att du blir helt frisk från fibromyalgi, men det finns flera läkemedel som kan lindra besvären.

Om du har lindrig värk kan receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol hjälpa, men det finns inga studier som tyder på att preparatet är effektivt vid fibromyalgi.

Antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID, som innehåller det verksamma ämnet ibuprofen eller naproxen har inte en smärtlindrande effekt vid fibromyalgi, men om du även har någon annan smärta så kan de hjälpa.

Du ska bara använda de här läkemedlen om du verkligen känner att de minskar din smärta och hjälper dig att vara mer aktiv.

Om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör du använda paracetamol istället för NSAID.

Läkemedel som du kan få på recept

Olika typer av läkemedel kan användas för behandling av fibromyalgi:

  • SNRI-preparat används vid behandling av nervskadesmärta och också vid behandling av depression och ångest. De har visat sig kunna minska smärta och förbättra funktionen vid fibromyalgi, även om de inte hjälper alla.
  • Tricykliska antidepressiva läkemedel kan hjälpa vid fibromyalgi. De fungerar även vid smärta som beror på skadade nerver ute i kroppen, eller på skador eller sjukdomar i centrala nervsystemet, till exempel hjärnan. Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tramadol kan ibland användas. De bör endast användas tillfälligt vid mycket svår värk på grund av risken för att bli beroende. För att minska risken för att bli beroende bör du alltid använda långverkande tramadolläkemedel.
  • Läkemedel som innehåller pregabalin eller gabapentin kan minska smärta, lindra ångest och även förbättra sömnen vid fibromyalgi. De bör skrivas ut av en specialist i smärtlindring på grund av risk för beroende.

Läkemedel som innehåller opioider, till exempel morfinpreparat, bör inte användas vid behandling av fibromyalgi.

Psykologisk behandling

Hur du tänker runt dina besvär har stor betydelse för hur du klarar att hantera din situation. Det bästa är om du vid behov kan få hjälp med både rörelseträning, läkemedel som ger bra lindring och smärthantering.

Den psykologiska metoden som kallas KBT, kognitiv beteendeterapi, har visat sig kunna hjälpa. Med hjälp av psykolog eller en annan beteendevetare kan du enskilt eller i grupp lära dig mer om hur du kan leva ett bra liv trots att du har fibromyalgi. Under behandlingen får du arbeta med dina tankar, föreställningar och beteende när du har ont. Du får hjälp att ställa rimliga krav på din kropp, att våga röra dig utan att vara rädd och att minska de negativa tankarna. Ofta består behandlingen av en serie samtal med praktiska uppgifter som du får utföra mellan träffarna.

Multimodal smärtbehandling

Om du har haft ont i ryggen, nacken eller axlarna i mer än tre månader kan du ha rätt till så kallad multimodal smärtbehandling. Då används olika metoder samtidigt för att lindra besvären. En läkare bedömer om behandlingen är lämplig.

Multimodal smärtbehandling anpassas efter vilka besvär du har. Behandlingen pågår i ett par månader och du får ofta träffa både fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog under den tiden. Bland annat ingår föreläsningar om hur du kan hantera smärta och stress, och enskilda samtal om din situation. Du får också prova olika träningsformer och kan få övningar att göra hemma och vid behov kan du få läkemedel utskrivna. Syftet med behandlingen är främst att öka dina möjligheter att leva ett så normalt liv som möjligt både på fritiden och i arbetslivet.

Vad händer i kroppen vid fibromyalgi?

Vid fibromyalgi förstärks smärtsignalerna. Det innebär att sådant som inte brukar gör ont är smärtsamt om du har fibromyalgi. Fibromyalgismärtan är inte en varningssignal och ska därför inte tolkas som ett tecken på att något i kroppen tar skada.

Nerverna skickar signaler till hjärnan

Smärtsystemet är en del av kroppens nervsystem. När smärtnerverna i musklerna retas, skickas signaler till nervcellerna i ryggmärgen. Där kan smärtsignalerna gå vidare oförändrade eller dämpas och bli svagare, eller förstärkas och bli kraftigare.

Från ryggmärgen går sedan smärtsignalerna vidare till hjärnan. Det är först när signalen når hjärnbarken som du medvetet upplever smärtan. Då känner du hur stark smärtan är, hur obehaglig den känns, och var den sitter. Signaler skickas också till de delar av hjärnan som styr de känslomässiga reaktionerna på smärta.

Kroppens system samverkar

Fibromyalgi kan ge många symtom och det kan vara svårt att veta vad som har orsakat sjukdomen från första början.

En förklaring till detta är att hjärnans smärtsystem har förbindelser med de system som reglerar immunförsvar, sömn, humör och hur vi reagerar på stress.

Förbindelserna mellan smärtsystemet och de övriga systemen går i båda riktningarna. Det innebär till exempel att stress kan förvärra smärta och smärta kan orsaka stress.

Detsamma gäller för relationen sömn och smärta. Det är mycket vanligt att personer som har haft ont länge har sömnproblem och att personer som har problem med sömnen har värk. Det kan vara svårt att avgöra om sömnproblemen eller smärtproblemen kommer först.

Undersökningar och utredningar

Det finns inte några prover eller röntgenundersökningar som kan visa om du har fått fibromyalgi. Istället ställer läkaren diagnos utifrån det du kan berätta och det läkaren kan hitta vid undersökningen.

Du får berätta om dina besvär

Undersökningen går ut på att fastställa om det är fibromyalgi du har, eller någon annan sjukdom som kan förklara att du har ont. Därför är det viktigt att du berättar om dina besvär. Ofta får du också fylla i ett intervjuformulär om kroppsliga och psykiska besvär. Det är också vanligt att du får göra en så kallad smärtteckning, där du på en bild markerar var på kroppen det gör ont.  

Läkaren gör en kroppsundersökning och testar smärtkänsligheten genom att trycka på olika delar av din kropp.

Andra sjukdomar kan ge liknande symtom

En del reumatiska sjukdomar kan ha symtom som påminner om fibromyalgi. Det finns även andra sjukdomar som kan ge muskelvärk. För att utesluta andra sjukdomar gör läkaren en noggrann kroppsundersökning. Ibland kan du också behöva ta blodprov eller göra en röntgenundersökning för att utesluta andra sjukdomar.

Komplikationer och följdsjukdomar

Att leva med långvarig smärta ökar risken för både psykiska och fysiska sjukdomar. Att ständigt ha ont kan till exempel leda till ångest och depression. Det är också lätt att bli fysiskt passiv och gå upp i vikt eftersom det gör ont när du rör dig är. Även sömnen påverkas negativt och tröttheten gör att en del drar sig undan socialt umgänge. Det kan i sin tur ytterligare öka den psykiska ohälsan och passiviteten.

På det här sättet är det lätt att fastna i en negativ spiral som minskar både hälsa och välmående. Det är viktigt att du är medveten om detta och att du trots att du har ont försöker att leva så hälsosamt som möjligt och ger plats i ditt liv för sådant som ger glädje och energi.

Graviditet och fibromyalgi

Du ska undvika läkemedel när du är gravid och därför kan det vara bra att diskutera andra former av smärtlindring med en läkare. Det är också viktigt att du håller dig fysiskt aktiv så att du är så stark som möjligt i slutet av graviditeten och när barnet kommit.

Det finns inga hinder för vaginal förlossning på grund av fibromyalgi.

Att leva med fibromyalgi

En del blir bra redan under de första åren, men de flesta har ont i många år. Hur svåra symtomen är kan variera mycket från en person till en annan, och hos samma person vid olika tidpunkter.

Att ha ont påverkar hela livet

Det är bra om du försöker se mer till vad du faktiskt kan och orkar, än till vad som känns svårt och omöjligt. Det är viktigt att du inte låter smärtan ta över livet, utan att du fortsätter med det som du tidigare har tyckt om att göra och mått bra av. Även om du tillfälligt kan få mer ont när du rör dig, är den smärtan inte farlig eller ett tecken på att du är sämre.

Du som har fibromyalgi kan ofta inte anstränga dig på samma sätt som den som inte har värk. Kanske måste du avstå från de fritidsaktiviteter som är mest fysiskt krävande, men det innebär inte att du helst bör vara i stillhet.

På arbetet kan du behöva hjälp av företagshälsovården för att hitta rätt teknik och rätt utrustning i arbetet. Här kan små förändringar ofta göra stor skillnad.

Problem med sömnen

Många personer med fibromyalgi har problem med sömnen på grund av att de ständigt har ont. Smärtan kan göra att du vaknar på natten, ofta flera gånger, och därför inte känner dig utvilad på morgonen. Det är främst den djupa sömnen som påverkas och det gör att många som har fibromyalgi ständigt känner sig trötta.

Dålig sömn, stress och smärta kan tillsammans göra att du får svårare att koncentrera dig och att komma ihåg saker.

Långvarig smärta kan göra dig nedstämd

Fibromyalgi är inte en psykisk sjukdom, men långvarig smärta kan leda till att du blir nedstämd och orolig. Att ha ont leder också ofta till långvarig stress.

Hur du mår har betydelse för hur du upplever de olika symtomen. Det gäller inte bara vid fibromyalgi utan vid alla långvariga smärttillstånd. Oro, ängslan, stress och depression kan förstärka symtom som smärta, trötthet och dålig sömn.

Råd till närstående och anhöriga

Som närstående kan det vara svårt att se någon som ständigt har ont. Det är viktigt att den som har fibromyalgi är fysiskt aktiv. Därför är det bra om du som är anhörig inte hjälper till alltför mycket, utan låter den som har fibromyalgi fortsätta att vara aktiv i familjen och i arbetslivet.

Samtidigt orkar personer med fibromyalgi inte med de fysiskt största utmaningarna. Det här kan vara en svår balansgång. Som närstående kan det också kännas svårt att balansera mellan att vara lyssnande och medkännande, samtidigt som du vill att den som har ont ska kunna tänka på andra saker än sina besvär.

Det kan vara klokt att prata igenom de här sakerna tillsammans. Du kan till exempel vända dig till familjerådgivningen för samtal om du känner att det behövs.

Sex och samlevnad vid fibromyalgi

Den ökade smärtkänsligheten som personer med fibromyalgi har kan leda till att sexlivet försvåras. Som partner kan du till exempel vara rädd för att orsaka smärta.

Det är viktigt att ni kan prata med varandra om vad som känns bra och vad som känns mindre bra. Ofta brukar samlagsställningar som inte innebär ett starkt tryck mot kroppen fungera bättre.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan