SKADOR PÅ ÖVERKROPP OCH HÖFTER

Höftledsbrott

Ett höftledsbrott innebär att du har brutit av eller fått en spricka i skelettet i lårbenshalsen eller övre delen av lårbenet. Det beror i stort sett alltid på att du har ramlat omkull.

Risken att bryta höftleden ökar ju äldre du blir, på grund av sämre syn och balans samtidigt som skelettet blivit skörare. Det är därför bra om du försöker förebygga fall genom att träna din balans och anpassa hemmet.

Många som får ett höftledsbrott blir i stort sett återställda. Hur bra du blir beror på hur brottet ser ut, den egna hälsan och konditionen före skadan.

Symtom

Du kan få följande symtom om du faller och får ett höftledsbrott:

  • Du får mycket ont i ljumsken eller strålande smärta ut i låret ner mot knät.
  • Du får svårt att resa dig på grund av smärtan. Du får mer ont när du rör eller stödjer på benet.
  • Benet ligger ofta vridet utåt och ser kortare ut.

Ibland leder fallet bara till en spricka i lårbenet eller lårbenshalsen. Du kan ställa dig upp och gå, men det gör ont i höften. När du sedan fortsätter belasta benet kan det leda till att det går av helt. Då gör det mycket ont och du kan inte längre gå.

När och var ska jag söka vård?

Kontaka genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du misstänker att du fått ett höftledsbrott.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring 112 om du eller någon annan har skadat höften och inte kan stå upp och stödja på benet.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Hur kan jag skydda mig mot ett höftledsbrott?

Det finns flera sätt att förebygga ett höftledsbrott. Du kan till exempel träna din balans och försöka anpassa ditt hem så risken för fall minskar.

Motion och rätt kost ger starkare skelett

Du kan minska risken för benbrott genom att försöka hålla skelettet starkt genom hela livet. Du lägger grunden för ett tåligt skelett genom att äta bra mat och motionera regelbundet.

Uppbyggnaden av skelettet kräver bland annat kalcium och D-vitamin. Kalcium är särskilt viktigt för ungdomar och äldre. En vanlig kost med mjölkprodukter ger tillräckligt med kalcium, men äldre personer kan ibland behöva kosttillskott. D-vitamin bildas naturligt i huden när du är ute i dagsljus. Du kan behöva komplettera med D-vitamin om du enbart vistas inomhus.

Barn bygger upp skelettet genom att röra på sig och använda benen. Äldre personer minskar förlusten av benmassa och förebygger benskörhet, osteoporos, genom att röra på sig. En promenad eller någon annan fysisk aktivitet en stund varje dag förebygger ett skört skelett, dessutom tränar du både muskler och balans. Om du röker, dricker för mycket alkohol och inte rör på dig får du däremot ett skörare skelett.

När du blir äldre försämras ofta balansen. Då är det bra att försöka förebygga fall. En fysioterapeut på vårdcentralen kan hjälpa dig med ett träningsprogram med balansövningar och en arbetsterapeut kan hjälpa dig med råd att anpassa hemmet.

Minska riskerna hemma

Du kan förebygga höftledsbrott genom att anpassa hemmet med till exempel bra belysning, lägga in halkskydd under mattorna och undvika att sladdar eller andra föremål som du lätt kan snava på ligger framme. Det är också bra att ha en modern telefon som du bär med dig, så du inte behöver ha bråttom att svara. Du ska undvika att klättra upp på ostadiga pallar eller stolar.

Större doser av sömnmedel och lugnande tabletter kan bidra till att du känner dig ostadig och ökar risken för att du faller, särskilt på natten. Du bör diskutera med din läkare om du tar läkemedel och känner dig yr.

Det finns speciella höftskyddsbyxor som kan hjälpa om du har yrsel eller lätt för att ramla. De dämpar stöten vid fall. Du kan få hjälp av en fysioterapeut eller en arbetsterapeut att prova ut och beställa höftskyddsbyxor.

Du kan behöva kontakta en läkare eller optiker om du ser dåligt.

Läkemedel kan hjälpa ibland

Oftast upptäcks benskörhet, osteoporos, först när du får ett benbrott eller en spricka i skelettet. Det kan inträffa även vid mindre olyckshändelser eftersom skelettet är skört. Det finns olika läkemedel som du kan få som motverkar benskörhet. Risken för benskörhet ökar med åldern och därför är det framför allt äldre som får behandling med läkemedel. Det är dock bra att känna till att bara drygt hälften av alla som får ett höftledsbrott har ett skört skelett.

Undersökningar

Du får genomgå en röntgenundersökning för att läkaren ska kunna bestämma skadan. Om brottet inte syns från början görs en magnetkameraundersökning, eller ibland en datortomografi. Mer sällan behöver röntgenundersökningen upprepas efter några dagar.

Behandling

Nästan alla former av höftledsbrott opereras.

Läkaren strävar efter att göra operationen inom ett dygn, men det är viktigt att du mår så bra som möjligt inför operationen. Därför kan det ibland ta längre tid innan du kan opereras. Det är ofta svårt för sjukhuset att exakt bestämma när operationen kommer att bli av, men man strävar efter att göra operationen inom ett dygn. Du kan ibland behöva få smärtstillande och dropp medan du väntar på operationen.

Du får inte äta, dricka eller röka och snusa under minst sex timmar före operationen.  

Du får hjälp att duscha och tvätta dig med en särskild bakteriedödande tvål innan operationen. Du får också byta om till sjukhuskläder och lägga dig i en säng innan du körs in till operationsavdelningen.

Ryggbedövning är mer skonsam

Du får vanligtvis en ryggbedövning och något lugnande inför operationen, men ibland kan du behöva sövas. En del kan tycka att det är obehagligt att lyssna på ljuden i operationssalen och kan då få ett sömnmedel som gör att man slumrar igenom hela operationen utan att vara djupt sövd. Andra personer föredrar att vara vakna och lyssna på musik eller radio i de hörlurar som finns i operationssalen.

Det finns olika sätt att operera ett höftledsbrott. Vilken metod som används beror på vilken typ av brott det är, hur det ser ut och hur starkt benet är. Operationslagets erfarenhet och skillnader mellan olika sjukhus och landsting kan också styra valet av metod.

Brott på lårbenshalsen

Har du en spricka eller ett brott på lårbenshalsen där benändarna ligger i bra läge brukar läkaren fästa ihop benet med hjälp av två skruvar eller spikar. Hur brottet ligger och hur skruvarna eller spikarna placeras kontrolleras med hjälp av en röntgenapparat, som är kopplad till en bildskärm i operationssalen. Operationslaget följer då operationen via bildskärmen. Operationen brukar ta upp till 30 minuter.

Du kan få en ny höftled

Har du däremot ett brott på lårbenshalsen där benbrottsändarna inte har bra förutsättningar att läka är skruvar eller spikar inte en bra operationsmetod. Det beror på att blodcirkulationen till ledhuvudet skadas när ändarna på brottet går isär. Vanligtvis får du då en konstgjord led, en höftprotes.

Beroende på din ålder, övriga sjukdomar och förmågan att återhämta dig kan antingen hela leden bytas ut med protes eller så kan bara lårbenshalsen och ledhuvudet ersättas med en så kallad halvprotes. En protesoperation brukar ta mellan en till två timmar.

Brott genom övre delen av lårbenet

När brottet går genom övre delen av lårbenet, där musklerna har sitt fäste, finns det i huvudsak två metoder som ortopeden kan använda.

Den ena är att läkaren fäster en skruv som går upp genom lårbenshalsen in i ledhuvudet, som sedan får glida över en hylsförsedd platta som fästs i lårbenet nedanför brottet.

Den andra metoden innebär att läkaren för ner en spik i övre delen av lårbenet och att brottet sedan stabiliseras med en eller två skruvar genom spiken upp i lårbenshalsen och ledhuvudet.

Oavsett vilken metod som används brukar operationen ta mellan en halv timme till en timme.

Träning efter operation

Träningen börjar samma dag eller dagen efter operationen. Du får först gå med stöd av ett så kallat gångbord och senare med andra hjälpmedel, till exempel rollator, bockar eller kryckor. Du får även prova på att gå i trappa före utskrivningen, vanligtvis efter fem till sju dagar.

Det går bra att låna hem kryckor och andra hjälpmedel. Ganska snart räcker det med en krycka, som du ska hålla i den friska sidans hand. En strumppåtagare är ännu ett enkelt hjälpmedel som underlättar för många nyopererade.

Hjälp hemma

Om du behöver hemhjälp för att klara det dagliga livet så ordnar sjukhuset det före hemresan. Personer som inte klarar sig hemma direkt efter sjukhusvistelsen kan behöva en kortare period på en rehabiliteringsavdelning eller på ett kommunalt korttidsboende.

Väl hemma tar en arbetsterapeut, fysioterapeut eller sjuksköterska från vårdcentralen eller hemsjukvården kontakt och hör hur det går efter operationen.

Vad är höftledsbrott?

Skelett och leder i höften med höftledsbrott. Illustration.
Bilden visar en så kallad cervikal fraktur.

Benet i höften kan i huvudsak brytas på två olika ställen. Brottet går antingen genom själva lårbenshalsen som sitter högst upp på lårbenet under ledkulan, så kallad cervikal fraktur, eller genom övre delen av lårbenet där musklerna har sitt fäste, så kallad trokantär fraktur. Båda typerna är lika vanliga.

Vad beror höftledsbrott på?

När du är äldre ökar risken för att du ska ramla och få ett höftledsbrott. Det kan räcka med att du snubblar eller halkar omkull på golvet hemma. Det beror på att man ofta har sämre balans och ser sämre, samtidigt som skelettet ofta är skörare.

Balansen försämras när du blir äldre. Men dessutom försämras balansen av olika läkemedel, framförallt läkemedel mot oro, sömnsvårigheter, depression och vanföreställningar. En del blodtryckssänkande läkemedel kan också göra att du får lite sämre balans.

Skelettet omformas under hela livet. Benvävnaden i kroppen bryts ner och byggs upp. När du åldras blir skelettet skörare eftersom uppbyggnaden av benen avtar samtidigt som nedbrytningen fortsätter. Mängden benvävnad minskar och därmed benets hållfasthet.

Vanligt bland äldre kvinnor

Varje år behandlas ungefär 18 000 personer för höftledsbrott i Sverige. Genomsnittsåldern vid höftledsbrott är 82 år. Tre fjärdedelar är kvinnor. Det beror på att kvinnor har skörare skelett och i genomsnitt lever fyra år längre än män.

Många blir bra men det kan ta tid

Många som har haft ett höftledsbrott blir så gott som återställda, men inte alla. En del besvär kan kvarstå.

Läkningstiden är lång. Hur lång tid det tar innan benbrottet läker beror i första hand på om det är lårbenshalsen eller övre lårbenet som skadats. Ett brott på lårbenshalsen tar oftast längre tid att läka. Du får räkna med upp till ett år innan du är återställd. Ett brott på övre lårbenet läker vanligtvis inom tre till sex månader.

Hur bra du blir beror på hur svårt brottet är och den egna hälsan och konditionen före skadan. En del kan träna så att de blir helt återställda, medan andra inte återhämtar sig fullt ut. Du kan behöva opereras igen om skadan inte läker på ett bra sätt.

Om du redan innan du bröt höften hade svårt att röra på dig kan det bli svårt att bli helt bra efteråt. Det är lätt hänt att muskler blir svaga och leder stela om du inte rör på dig särskilt mycket. Det är därför viktigt att du försöker hålla igång så gott det går under tiden som brottet läker.

Komplikationer

Det finns flera komplikationer som kan uppstå efter ett höftledsbrott.

Vårdpersonalen hjälper dig redan dagen efter operationen så att du kan komma upp och stå på benen. Genom att vara uppe på benen tidigt minskar du risken för till exempel blodpropp, trycksår och många andra komplikationer.

Du kan få en blodpropp

Alla operationer innebär en ökad risk för blodpropp. För att minska risken får du proppförebyggande läkemedel före operationen, och dagligen under en period efteråt. Du kan också förebygga blodpropp genom att snabbt komma på benen och röra på dig efter operationen.

Du kan ändå få en blodpropp i underbenet trots förebyggande åtgärder. Benet svullnar då upp och gör ont. Blodproppen kommer vanligen inom de närmaste veckorna efter operationen och kan vara svår att skilja från den svullnad som kan uppstå av att du inte rör dig efter operationen.

Den vanliga svullnaden brukar öka och minska tydligt under dygnet, och du märker den mest framåt kvällen. Du ska genast kontakta en vårdcentral eller ett sjukhus om svullnaden inte minskar och du misstänker att du fått en blodpropp.

Du kan få en infektion

Du får antibiotika som skydd i samband med operationen för att minska risken för en infektion efter höftledsoperationen. Infektionsrisken blir då mycket låg.

Det kan vara tecken på en infektion om operationssåret vätskar av sig och det blir rött runt omkring såret. Du kan också få feber och det kan göra ont när du rör dig. Du ska alltid kontakta en vårdcentral eller ett sjukhus om du har sådana symtom.

Tryckskador

Du kan få tryckskador på utsatta ställen som hälarna och stjärten för att du ligger stilla för mycket. Det kan du undvika genom att komma igång och röra på dig så snart som möjligt. Du kan också använda avlastande kuddar och speciella madrasser.

Hur påverkas livet av ett höftledsbrott?

Hur livet påverkas av ett höftledsbrott beror bland annat på hur du mådde före brottet, hur brottet såg ut och vilken operation som utfördes. Vissa höftledsbrott tar längre tid att läka än andra och det beror delvis på hur hårt du slog dig när du fick skadan och hur trasigt skelettet var.

Efter ett brott på lårbenshalsen är man ofta snabbt på benen, men läkningen går långsamt. Man brukar vara utskriven från sjukhuset efter ungefär en vecka. Vanligtvis behöver du särskilda hjälpmedel för att kunna gå i flera månader. Du får räkna med att rehabiliteringen tar upp till ett års tid. Du måste vara förberedd på att benet kan bli aningen kortare oavsett typ av höftledsbrott.

Skruvarna eller spikarna kan irritera under huden, vilket gör att det är svårt att ligga på den opererade sidan. När brottet har läkt kan skruvarna opereras bort om de irriterar.

Du ska höra av dig till en vårdcentral om du upplever komplikationer eller problem under läkningstiden. Vårdcentralen kontaktar en ortoped om det behövs.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Till toppen av sidan