GRAVIDITETSBESVÄR OCH SJUKDOMAR

Ätstörningar under graviditeten

När du är gravid växer magen och kroppen förändras. Det kan kännas jobbigt. För dig som tidigare har haft ätstörningar finns en risk för återfall under graviditeten. Berätta för en barnmorska om ätstörningarna för att få stöd under graviditeten.

Risken att få en ätstörning under graviditeten är mycket liten om du aldrig tidigare har haft en ätstörning.

Graviditeten kan påverka dig positivt

De flesta har inga besvär av ätstörningar i samband med graviditeten, även om de har haft ätstörningar tidigare.

Graviditeten kan innebära att du mår bättre från ätstörningarna. Du kanske ser graviditeten som positiv och upptäcker att din kropp fungerar på ett bra sätt. Hormonerna som finns i kroppen under graviditeten kan göra att du mår bättre psykiskt.

Gravidbesvär kan upplevas extra jobbiga

Det är vanligt att må illa under en graviditet. Att må illa och kräkas kan vara extra jobbigt för dig med en ätstörningssjukdom. Det kan påminna om ätstörningarna om du kräks.

Det är vanligt med förstoppning under graviditeten. Förstoppningen kan förvärras om du tidigare har använt mycket laxermedel i samband med en ätstörning.

Det kan vara jobbigt om du upplever att din kropp begränsar dig när du är gravid, till exempel om du är van att träna. Det kan vara frustrerande att inte ha samma kontroll över kroppen som du är van vid.

Många som har ätstörningar kan också vara oroliga för annat eller känna nedstämdhet.

Var och när ska jag söka vård?

Det är bra att berätta om dina ätstörningar för barnmorskan på barnmorskemottagningen.

Om du tidigare haft kontakt med en ätstörningsenhet kan det vara bra att höra av sig igen. Du kan be om hjälp att fokusera på det friska och positiva med graviditeten. 

Fysioterapeuter och dietister kan hjälpa till

Du kan också få bra hjälp av en fysioterapeut. Hos fysioterapeuten kan du få hjälp med att öka din kroppskännedom. Du kan få mer kunskap om kroppens begränsningar under graviditeten. På barnmorskemottagningen kan de berätta om hur du får kontakt med en fysioterapeut.

Många barnmorskemottagningar har också möjlighet att hjälpa dig att komma i kontakt med en dietist, som kan hjälpa dig att börja med bra matvanor.

Västmanland

Stöd och hjälp i Västmanland

Om du vill få råd eller göra en egen vårdbegäran kan du kontakta Ätstörningsenheten vid Västmanlands sjukhus Västerås.

Om du behöver få råd och stöd och delta i gruppverksamhet genom föreningen Anorexi/Bulimi kan du kontakta dem på 
E-post: vasteras@abkontakt.se

Vad kan jag göra själv?

Se till att du får bra stöd, antingen av närstående eller av vården.

Det kan också hjälpa om du lär dig mer om vad som händer i kroppen och hur hormonerna påverkar under en graviditet. När du vet mer om hur kroppen påverkas minskar risken att du förväxlar symtom under graviditeten med ätstörningssjukdomen.

Lär dig mer om kost

Det är bra att äta regelbundet. Att lära sig mer om kost och näring kan också vara en hjälp. Du kan prata med barnmorskan för att få flera tips. På Livsmedelsverkets webbplats finns råd om kost och näring.

Behandling

Det finns olika typer av behandlingar mot ätstörningar som även hjälper när du är gravid. Här kan du läsa mer om behandlingar vid ätstörningar.

Prata med vårdpersonalen om ätstörningarna

Under graviditeten kan du tillsammans med barnmorskan och en läkare planera framåt. Ni kan göra upp en plan inför förlossningen och vad du kan få för stöd efter förlossningen. I slutet av graviditeten kan du få kontakt med en sjuksköterska på bvc.

Undersökning och utredning

Du som har ätstörningar kan få tätare besök hos barnmorskan. Det kan hjälpa med extra stöd från barnmorskan eller annan vårdpersonal under graviditeten. 

Det är också vanligt att du erbjuds extra ultraljudsundersökningar. Det är för att kontrollera att fostret växer som det ska.

Barnmorskan brukar ta blodprover för att mäta blodvärden. Hen mäter också din vikt.

Efter att du fött barn

Efter att barnet är fött kan du uppleva att kroppen förändrats. Det kan också vara en stor psykisk omställning att få barn. Barnet kan behöva mycket omsorg och uppmärksamhet.

Du får mindre tid för sig själv och egna aktiviteter. Det kan bli svårare att hinna och orka med att träna mycket om du är van vid det. Då finns det risk för återfall i ätstörningssjukdomen.

För en del kan det kännas obehagligt eller svårt med den närhet och kroppskontakt som barnet behöver. Då kan det vara svårt att få amning att fungera. Du kan få extra hjälp med amning på bb-avdelningen eller på en amningsmottagning.

Komplikationer

Hur du mår påverkas av den näring du får i dig. Du kan bli trött och sakna energi om du inte får i dig bra och rätt mängd mat. Pågående ätstörningar kan också öka risken för en del komplikationer under graviditeten. Exempel på komplikationer kan vara:

Dessa komplikationer kan medföra att det är något vanligare med kejsarsnitt hos personer som har en ätstörning.

När du är gravid är det lättare att få karies i tänderna. Det blir ännu större påverkan på tänderna av det sura maginnehållet om du kräks av ätstörningar.

Andra komplikationer kan vara att du går upp för lite i vikt under graviditeten eller går ner för snabbt efter förlossningen. Då kan du få näringsbrist och svagare skelett. Det kan även ta längre tid att återhämta sig efter förlossningen.

Råd till närstående

Som närstående kan du känna dig maktlös och frustrerad. Kanske kan du följa med till besöken hos barnmorskan? Då kan ni tillsammans prata igenom eventuella problem och tillsammans göra upp en plan för hur de ska hanteras. Ett exempel kanske är att du tar ansvar för matinköp och matlagning.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Barn ska få information och vara delaktiga

Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen som de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sina vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Till toppen av sidan