Cancerformer

Levercancer

Levercancer innebär att det finns en eller flera cancertumörer i levern. Det går att bli fri från cancern om den upptäcks tidigt men det är vanligare att den upptäcks sent. Då finns behandlingar som kan bromsa och lindra sjukdomen. En del kan leva ett bra liv länge med sådan behandling.

Barn kan också få levercancer men då är sjukdomen oftast annorlunda än hos vuxna. De flesta barn som får levercancer blir av med sjukdomen. Läs mer i kapitlet Barn och levercancer.

Vad är levercancer?

Det finns olika slags levercancer. Den här texten handlar om levercellscancer, HCC. Den är vanligast av de cancersjukdomar som börjar i levern hos vuxna. Men alla cancersjukdomar som börjar i levern är ovanliga i Sverige.

Det är vanligare att cancer i levern beror på att en cancersjukdom någon annanstans i kroppen har spridit sig till levern och bildat dottertumörer där. Dottertumörer är samma sak som metastaser. Läs mer i kapitlet Metastaser i levern.

Vilka symtom ger levercancer?

Levern har en stor förmåga att fungera, trots sjukdom eller skador. Därför tar det oftast lång tid innan levercancer ger symtom. Symtomen kan vara otydliga. Här är exempel på symtom. Du kan ha ett eller flera av dem:

  • trötthet och matthet
  • illamående och obehag i övre delen av magen
  • ont högt upp i högra delen av magen, eller i högra axeln
  • oförklarlig viktnedgång och minskad lust att äta
  • gulsot.

Gulsot kan göra att urinen blir mörkare, att din hud eller dina ögonvitor blir gulaktiga eller att det börjar klia mycket på huden. 

Gulsot beror på att levern inte klarar att rensa bort ett gult ämne som kallas bilirubin.

För det mesta har gulsot helt andra orsaker än cancer i levern, till exempel gallsten eller hepatit. Hepatit är en inflammation i levern som kan orsakas av bland annat virus.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har något eller flera av symtomen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du får gula ögonvitor eller gul hud samtidigt som du får feber och frossa. Om det inte går, sök vård på en akutmottagning.

Undersökningar och utredningar

Genom Min vårdplan har du möjlighet att vara delaktig i din vård. Du får svar på frågor som är viktiga för dig om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.

Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren har starka skäl att tro att du har levercancer. Då organiseras utredningen på särskilt sätt. Det går så snabbt som möjligt att bli undersökt, och att få svar på de undersökningar som behövs.

Du kan behöva bli undersökt på flera sätt

Blodprov och ultraljudsundersökning brukar vara tillräckligt för att läkaren ska kunna veta om du har levercancer. Ett vävnadsprov från levern behövs ibland. Det kallas också leverbiopsi.

Fler undersökningar om det är cancer

Läkaren behöver veta mer om sjukdomen om du har cancer. Då undersöks du med magnetkamera eller med datortomografi. Undersökningarna görs med kontrastmedel som du får som en spruta.

En del prover sparas

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Behandling som kan ta bort sjukdomen

Hos en del upptäcks cancern i ett tidigt stadium. Då finns det tre sorters behandlingar:

  • ablation
  • operation
  • transplantation.

Vilken behandling du kan få beror på sjukdomen utvecklas, hur du mår och vad du själv vill.

Ablation

Läkaren för in en nål genom huden och in i cancertumören med hjälp av ultraljud eller datortomografi. Genom nålen skickas värme som förstör cancertumören. Flera cancertumörer kan behandlas samtidigt. Du är sövd när du får behandlingen.

Det är vanligt att kunna åka hem snart efter behandlingen, ibland samma dag. Du får recept på smärtstillande läkemedel som du kan ta om du behöver.

Operation 

Cancern tas bort och även en del av levern runt omkring. Det vanligaste är att operationen görs genom ett snitt i magen eller med titthålsteknik.

Det kan också läcka galla. Gallan kan ledas bort och ut genom huden genom en liten slang som kallas dränage. Ibland behöver ett litet rör sättas in i gallvägarna. Det kan göras på olika sätt, till exempel med hjälp av en behandling som kallas ERCP.

Leverfunktionen kan vara nedsatt efter en operation, och kan göra att du får vätska i buken. Vätskan kan behöva tömmas ut för att du inte ska få andra besvär.

Hur länge du behöver stanna på sjukhuset beror på hur du mår och om det har uppstått några komplikationer. Det är vanligt att behöva stanna tre till sju dagar.

Transplantation 

Transplantation kan ibland vara ett alternativ om cancern bara finns i levern, du mår tillräckligt bra men leverns funktion är nedsatt. Transplantation innebär att din lever ersätts med en lever från en person som har dött. Här kan du läsa mer om organdonation.

Första dygnet efter transplantationen kan du behöva vårdas i respirator.

Ibland uppstår komplikationer. Till exempel kan kroppen vilja stöta bort den nya levern. Därför varierar vårdtiden på sjukhuset från person till person. En del kan lämna sjukhuset efter tio dagar. Andra behöver stanna upp till en månad, och några ännu längre.

Vad kan jag göra själv?

Behandlingarna kan vara påfrestande. Du orkar bättre och återhämtar dig snabbare om du tar hand om dig så att du mår så bra som det går. Här är några saker som du kan göra som har stor betydelse:

Undvik alkohol och rökning

Avstå från att röka eller dricka alkohol. Då minskar du risken för komplikationer och återhämtar dig snabbare efter behandlingen. Det finns hjälp att få om du behöver det. Prata med läkaren eller kontaktsjuksköterskan. Här kan du läsa mer om hjälp och stöd för att sluta röka inför en operation. Här kan du läsa mer om att ändra alkoholvanor.

Ät så bra som möjligt

Försök att få i dig tillräckligt med näring. Du kan behöva äta ofta och även innan du lägger dig. Ibland är det svårt, men det finns råd och hjälp. Läs mer i texten mat vid cancer.

Rör på dig så mycket du kan

Fysisk aktivitet kan hjälpa om du känner dig mycket trött, som är vanligt vid cancer. Du kan få hjälp av en fysioterapeut eller sjukgymnast som kan föreslå övningar som passar för dig.

Uppföljning efter behandling

När behandlingen är klar kallas du till uppföljning. Då undersöker läkaren dig och du får berätta hur du mår.

Det varierar hur ofta uppföljningar behövs. I början är det vanligt med tätare uppföljningar, därefter kan de glesas ut. De flesta kan sluta med uppföljningar efter fem år. En del behöver fortsätta längre.

Levercancern kan komma tillbaka – återfall

Det är ganska vanligt med återfall om du har blivit opererad eller fått behandling med lokal ablation. Det beror på att skadan som orsakat cancern fortfarande finns kvar i levern. Ofta går det att få behandling igen.

Livet efter levercancer

Ungefär en månad efter behandlingen kan de flesta fortsätta med livet ungefär som det var före cancern. Men livet kan kännas annorlunda. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig.

Det kan vara jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre. Ibland tar det tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Ibland kan kontakt med andra i samma situation kännas stärkande. Här kan du läsa mer om olika sorters hjälp och stöd vid cancer.

Behandling som kan bromsa levercancer

Ibland går det inte att bli av med sjukdomen. Då finns behandling som i stället saktar ner sjukdomsförloppet.

Blockering med cytostatika – kemoembolisering

Kemoembolisering innebär att du får behandling genom en smal, böjlig slang som kallas kateter. Katetern förs in i ljumsken och genom blodådrorna till området för cancertumören. Genom katetern får du också ett kontrastmedel. Det är en vätska med ett ämne som gör att röntgenbilderna blir tydliga. Utifrån röntgenbilderna följer läkaren katetern när den förs in i ljumsken och ser till att den hamnar på rätt plats.

Behandlingen skonar den friska vävnaden runt omkring. Därför går det att ge ganska höga doser med cytostatika.

Du kan få lokalbedövning eller bli sövd före behandlingen. De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter behandlingen.

Läkemedel vid spridd cancer

Du kan få behandling med vissa läkemedel om cancern har spridit sig. Immunterapi innebär att få läkemedel som stärker kroppens eget immunförsvar mot cancern. Målriktad behandling innebär att få läkemedel som hindrar cancercellerna på olika sätt.

Strålbehandling

En del behöver få strålbehandling. Det kan vara yttre strålbehandling som upprepas några gånger. Det är ovanligt, men ibland kan strålbehandling också ges direkt i cancertumören. Då sprutas ett radioaktivt ämne sprutas in i ett blodkärl. Det kallas radioembolisering och går till ungefär som vid kemoembolisering.

Behandling som kan lindra besvär

Levercancer kan orsaka olika besvär som behöver behandlas.

Du kan få hjälp med tankar och känslor vid cancer om du behöver.

Här kan du läsa om kroppsliga besvär som en del får och vilken behandling som finns.

Du kan ha något eller flera av besvären om sjukdomen inte går att ta bort.

Även om du har fått behandling som tagit bort sjukdomen kan du uppleva ett eller flera av besvären en tid.

Om du har ont

Det finns många typer av effektiv hjälp om du har ont. Det finns smärtlindrande läkemedel i form av tabletter eller plåster där det verksamma ämnet tas upp genom huden.

Annan smärtlindring ges som dropp direkt i blodet.

Strålbehandling kan också hjälpa.

Om det kliar

Gulsot kan bland annat göra att det börjar klia mycket på kroppen.

Det kan kännas bättre om du smörjer med kräm. Det kan vara en fuktighetsbevarande kräm om huden är torr, eller en kräm med mentol som gör att huden känns svalare.

Prata med vårdpersonalen om det ändå fortsätter att klia. Då kan ni diskutera om till exempel läkemedel med antihistaminer kan vara en hjälp för dig.

Vätska i magen

Vätska kan samlas i magen så att den blir svullen. Ibland hjälper vätskedrivande läkemedel. Vätskan kan också tappas ut genom en nål som förs in i magen. Då får du lokalbedövning först.

Förändrad personlighet

Hjärnan kan påverkas om leverns förmåga att rena blodet är nedsatt. Du kan till exempel få svårt att koncentrera dig, bli förvirrad, få minnesförlust eller på något annat sätt bete dig annorlunda. Tillståndet kallas leverencefalopati. Det kan både förebyggas och behandlas med vissa antibiotika och andra läkemedel.

Läs mer om att bromsa cancer och lindra symtom i texten om palliativ vård.

Vad beror levercancer på?

Levern sitter högt upp till höger i magen och har många uppgifter. Den ska till exempel rena blodet och tillverka galla som behövs för matsmältningen.

Levercancer som börjar i levern beror ofta på att levern har skadats, till exempel genom långvarig inflammation. Här är några orsaker till inflammation i levern:

Levercancer kan också orsakas av ett mögelgift som heter aflatoxin. Det kan finnas i en del importerade livsmedel, till exempel nötter, majs, ris och fikon. I Sverige får de flesta i sig så lite aflatoxin att det sällan orsakar levercancer. Läs mer om aflatoxin på Livsmedelsverkets webbplats.

Här kan du läsa mer om hur cancer uppstår.

Metastaser i levern

Det vanligaste är att cancer i levern är metastaser, dottertumörer. Det betyder att cancern har börjat någon annanstans i kroppen och sedan spridit sig till levern. Ett vävnadsprov kan visa var metastaserna kommer ifrån.

Behandlingen och hur det kommer att gå beror på vilken cancersjukdom det är som har orsakat en levermetastas.

Det är vanligast att metastaser i levern beror på tjocktarmscancer eller bröstcancer. Här kan du läsa om andra cancersjukdomar som också kan ge metastaser i levern:

Barn och levercancer

Levercancer hos barn är ovanligt. Sjukdomen skiljer sig oftast från levercancer hos vuxna. Den vanligaste cancerformen i levern hos barn heter hepatoblastom.

De barn som blir sjuka är oftast yngre än tre år.

De flesta blir av med sjukdomen efter behandling.

Det är oklart varför barn får levercancer.

Symtom

Barnets mage kan ha växt och blivit spänd eller hård. Barnet kan också vara tröttare och ha haft minskad lust att äta sedan en längre tid. Men sådana symtom kan ha många andra orsaker än cancer.

Levern fungerar oftast som vanligt efter en operation

Oftast kan cancertumören opereras bort. Även en del av den friska levern närmast cancertumören tas bort. Cancertumören kan vara svår att få bort om den sitter på stora blodkärl som inte kan tas bort.

De flesta får behandling med cytostatika före och efter operationen.

Levern fungerar oftast som vanligt redan inom några veckor efter en operation.

Det är sällsynt, men ibland måste hela levern tas bort och ersättas. Vid en levertransplantation tas först den sjuka levern bort och ersätts vid samma tillfälle med en lever från en donator.

Uppföljning i många år

Alla barn får gå på uppföljningar i flera år. Det behövs för att se om sjukdomen håller på att komma tillbaka, och för att se hur barnet utvecklas och kroppen fungerar efter behandlingen. Hörseln, njurarna och hjärtfunktionen kan påverkas. Det beror på vilken behandling som barnet har fått.

Uppföljningarna kan behöva fortsätta även i vuxen ålder. Det är för att kroppen kan påverkas lång tid efter behandlingen. Läs mer i texten Barn och cancer.

Fertilitet, graviditet och amning

Behandlingen brukar inte påverka fertiliteten hos vuxna.

Däremot kan fertiliteten påverkas hos barn som får behandling mot levercancer. Prata med läkaren om vad som går att göra innan behandlingen börjar. Läs mer i artikeln Fertiliteten och cancerbehandlingen.

Prata med läkaren om när det kan vara lämpligt att försöka bli gravid eller om du vill amma.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Din närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sas vid vårdbesöket.

Du kan få stöd på flera håll

På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan även prata med sjukhusets kurator.

Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Många tycker det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Läs mer om att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk.

Här får du råd om hur du kan hantera situationen och vilken hjälp du kan få.

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stöd.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och du som vuxen förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

mer på 1177.se

Film: Vara nära någon som är cancersjuk

Sjuksköterskan Sanna Wärn berättar vilka råd hon och hennes kolleger brukar ge till närstående vid cancer.

Patientlagen

Patientlagen är en lag som finns för dig som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få. Informationen ska hjälpa dig att vara med och bestämma om din vård.

Min vårdplan – ditt stöd för delaktighet och trygghet i cancervården

Du kan få en skriftlig plan som kallas Min vårdplan om du har cancer eller utreds för cancer. Planen innehåller det du vill och behöver veta om din vård, behandling, rehabilitering och uppföljning. Det är för att du ska få vara så delaktig som du önskar och kunna påverka sådant som är viktigt för dig.

Till toppen av sidan