Mobbning
Mobbning är när någon upprepade gånger blir kränkt av andra. Det kan till exempel vara att bli retad, slagen, eller utfryst. Det kan också vara kränkningar som sker på nätet. Om ett barn blir mobbat måste det alltid tas på allvar. I skolan, förskolan och på fritids finns det en plan för hur personalen ska hantera mobbning.
Även vuxna kan råka ut för mobbning på till exempel olika arbetsplatser. Den här texten handlar om när barn är utsatta för mobbning av andra barn eller av vuxna.
Mobbning kan handla om olika saker, men gemensamt är att de är kränkande för den som är utsatt och att de sker upprepade gånger. Det kan till exempel vara:
- Att säga elaka ord, viska, ge menande blickar eller skratta åt någon.
- Att se till så att en person aldrig får vara med.
- Att sprida rykten som inte är sanna.
- Att skriva elaka saker om någon eller lägga upp kränkande bilder på nätet.
- Att någon slår, sparkar, knuffar eller hotar.
Det viktigaste är vad den som är utsatt upplever. Den som mobbade kanske säger att hen bara skojade, men den som blev utsatt kan ha upplevt det som kränkande.
Du som är barn eller ungdom
Den här texten vänder sig i första hand till föräldrar eller andra vårdnadshavare till ett barn som blir mobbat eller som utsätter andra för mobbning.
På UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet, kan du läsa och se film om mobbning. Här finns också andra ungdomars frågor och egna berättelser om mobbning.
Varför uppstår mobbning?
Varje händelse där ett barn blir utsatt för mobbning är olik från någon annan och det finns alltid flera förklaringar till varför mobbning uppstår. Mobbning är till exempel vanligare i en klass där det är otryggt, med mycket konflikter och dålig stämning. De som mobbar försöker kanske hålla ihop i en liten grupp genom att bete sig illa mot någon annan. Det kanske inte finns några tydliga regler om vad som är okej att göra eller inte. Ibland finns det inte tillräckligt många vuxna bland eleverna, och ingen som ser vad som pågår.
Det som är lika för alla mobbningssituationer är att den som är utsatt för mobbning befinner sig i ett underläge.
Varför blir någon mobbad?
En orsak till att mobbning kan uppstå är de normer eller osynliga regler som gäller i skolan, på förskolan eller fritids för hur man till exempel ska vara eller se ut. Om någon bryter mot det kan en del se det som en anledning att vara dumma mot den personen. Men alla har rätt att vara sig själva utan att utsättas för mobbning.
Att bli mobbad sätter spår
Den som blir mobbad känner sig ofta väldigt ensam och utsatt. Det är lätt att tro att det är ens eget fel, men det är det aldrig. Om kränkningarna pågår under lång tid kan det påverka självkänslan. Barnet kan själv börja tro att det som sägs om hen är sant. Det är vanligt att barn känner skuld för att de är utsatta.
Att bli mobbad påverkar livet på så många sätt. En del barn vill inte gå till skolan och undviker andra situationer där de som mobbar kan vara. Det är vanligt att få fysiska besvär, som ont i huvudet eller magen. Det är också vanligt att komma efter i skolarbetet, eftersom mobbningen gör att det blir svårt att koncentrera sig.
Någon som mobbar kan själv vara mobbad
Att någon mobbar någon annan kan bero på flera olika saker. En del deltar i mobbningen för att de själva är osäkra och rädda att inte passa in. Även den som utsätter någon för mobbning kan i sin tur vara utsatt för kränkningar och mobbning av andra.
Barn som mobbar andra barn kan ha problem med sin självkänsla. Ibland kan ett barn som blir kränkt själv kränka andra. Det är vanligt att de som mobbar har svårt att förstå vad de själva gör, och hur andra upplever det.
När mobbning är brottsligt
Ibland kan handlingarna vara brottsliga, till exempel om du blir slagen, hotad, utsatt för sexuella trakasserier eller diskriminerad.
Vad kan jag göra som förälder?
Att som förälder få reda på att ditt barn blir mobbat eller mobbar andra barn kan väcka många olika känslor och frågor. Det är bra att prata med barnet, lyssna och ta det hen säger på allvar. Det är också viktigt att veta att du kan hjälpa barnet och att du har rätt att ställa krav på de verksamheter som barnet deltar i.
Ibland berättar inte barn om det är jobbigt i skolan. Om barn mår dåligt kan det ta sig uttryck på ett eller flera av följande sätt:
- Barnet sover sämre.
- Barnet har sämre aptit.
- Barnet är irriterad och lättretlig.
- Barnet är ledsen och nedstämd.
- Barnet presterar sämre i skolan.
- Barnet inte vill gå till skolan.
Prata med barnet
Om barnet har berättat eller börjar berätta om kränkningarna kan du säga att du tycker att det är bra att hen pratar om det som har hänt. Tänk på att det ofta är svårt för ett barn att börja berätta att hen är utsatt. Du kan säga till barnet att det aldrig är rätt att behandla någon annan illa, och att det aldrig är barnets fel att hen blir mobbad.
Lyssna på barnet och försök ta reda på om mobbningen fortfarande pågår, vem som mobbar, hur ofta det sker och hur länge det har pågått. Det är mycket viktigt att få reda på om det är barn eller vuxna som behandlar barnet illa, eller om det är både och, eftersom det påverkar hur du ska hantera problemet.
Skuldbelägg inte
Det är viktigt att inte skuldbelägga barnet för att hen inte har berättat om mobbningen tidigare. Många barn känner redan skuld för att de är utsatta, och ibland kan de förminska problemen bara för att de inte orkar prata om dem. Det är vanligt att barn undviker att berätta för sina föräldrar av rädsla för att göra dem ledsna.
Som vuxen är det viktigt att inte försätta barnet i en situation där hen känner sig ännu mer utsatt. Barnet kanske själv vill försöka säga ifrån, men det beror på vem som mobbar och situationen i övrigt. Om det är en vuxen som mobbar behöver barnet alltid hjälp av någon annan vuxen för att mobbningen ska upphöra.
Söka professionell hjälp
Om du är osäker på hur barnet mår i skolan kan du kontakta elevhälsan för att få hjälp.
Kontakta personalen
Om barnet har blivit mobbat av ett annat barn kan du ta kontakt med den som är ansvarig för barnets eller elevens grupp. Det kan till exempel vara läraren för en klass eller fritidsledaren för en fritidsgrupp. I andra hand kan du kontakta chefen för verksamheten, till exempel skolans rektor, chefen för förskolan eller ordföranden för idrottsföreningen.
Om det är en vuxen som har kränkt ett barn kan du gå direkt till chefen för verksamheten.
Om du har varit i kontakt med förskolan eller skolan och ingenting har hänt kan du kontakta skolchefen i kommunen. Om det är en friskola kan du kontakta verksamhetens styrelse.
Du som förälder kan också behöva stöd
Det är ofta svårt att få reda på att ens barn blir mobbat. Om du känner oro för hur ditt barn har det i skolan kan du ta kontakt med ditt barns lärare. Du kan också kontakta någon i skolans elevhälsoteam, till exempel skolkuratorn eller skolsköterskan, för att prata om din oro. Ditt barn behöver inte vara utsatt för upprepade kränkningar, utan skolan är skyldig att utreda och sätta in åtgärder redan första gången något händer ditt barn i skolan.
Om ditt barn har behandlat någon annan illa
Ett barn som har mobbat ett annat barn kan också känna sig utsatt. Barnet kan må dåligt av att ha gjort någon illa och kan behöva hjälp med att hantera det. Du kan vara tydlig med att det är fel att behandla någon annan illa, samtidigt som du visar barnet stöd i situationen. Tillsammans kan ni prata om hur barnet har det i till exempel skolan, kamratgruppen, klassen, hemma och på nätet.
Ni kan också prata om varför barnet har behandlat någon annan illa. Är barnet själv rädd för att hamna utanför? Kanske blir ditt barn också mobbat av andra?
Det är ofta jobbigt att få höra att ens barn har mobbat någon annan. Vänd dig gärna till ditt barns lärare, skolsköterskan eller skolkuratorn för att få stöd. De kan också vara med när du pratar med ditt barn om situationen.
Söka vård och stöd i Västerbotten
Psykisk hälsa - vård och stöd för barn och unga i Västerbotten.
Du som går i skolan kan även vända dig till din lärare eller skolans elevhälsa.
Vad är skolan skyldig att göra?
Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska den som driver en skola, förskola eller fritids se till att verksamheten följer lagen och arbetar mot kränkningar på flera olika sätt. Det här är de skyldiga att göra:
- Förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för diskriminering och kränkande behandling.
- Se till att det är lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning.
- Agera direkt om de får veta att ett barn eller en elev känner sig utsatt, ta reda på vad som har hänt och se till att kränkningarna genast upphör. Även mobbning och kränkningar som har anknytning till skolan, till exempel på nätet, ska utredas och åtgärdas.
Varje år görs en plan
Varje år ska skolan göra en plan mot diskriminering och en plan mot kränkande behandling. Där ska det stå vad skolan ska göra för att förebygga diskriminering och kränkningar. Skolan ska också beskriva vad personalen ska göra om det händer något akut, och vad barn som blir utsatta kan göra. I planen ska det också stå vad du som förälder kan göra om ditt barn blir utsatt.
Barnen ska vara med i arbetet med att göra planen, följa upp den och utvärdera den.
Vad händer när skolan får reda på att ett barn är mobbat?
När någon från personalen i skolan får reda på att en elev är mobbad ska den personen agera på en gång. Först handlar det om att ta hand om eleven och kontakta elevens föräldrar och elevens mentor på skolan. Elevhälsan blir också kontaktad.
Sedan ska rektorn informeras. Rektorn ska starta en utredning för att bland annat ta reda på vad som har hänt, vilka som är inblandade och hur länge det har pågått. Därefter görs olika åtgärder för att eleven ska känna sig trygg och säker i skolan framöver.
Exempel på olika åtgärder som skolan kan göra:
- All personal informeras och ombeds att vara extra vaksamma.
- Någon vuxen får i uppdrag att finnas som stöd i alla de sammanhang som eleven känner sig utsatt i.
- Ha samtal med berörda elever och deras föräldrar.
- Arbeta med att stämningen i klassrummet ska vara så bra som möjligt.
- Utöka antalet vuxna på raster och organisera rastaktiviteter som vuxna leder.
- Se film, läsa och prata om sådant som berör ämnet på lektionerna.
Att göra en anmälan
Om mobbningen inte upphör efter att du har pratat med personalen kan du välja att gå vidare med en anmälan. Det kan du också göra om barnets situation inte blir bättre eller att personalen inte tycker att det du har tagit upp är ett problem. Du kan vända dig till Barn- och elevombudet på Skolinspektionen.
Om det rör sig om diskriminering kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen.
Polisanmälan
Om barnet har blivit utsatt för ett brott kan du själv göra en polisanmälan oavsett hur gamla förövarna är. Det kan verksamheten också göra. Det kan till exempel handla om olaga tvång, misshandel, hatbrott, ofredande, ärekränkning. Om du är osäker på om det handlar om brott kan du alltid kontakta polisen för att få råd.