SÅ FUNGERAR NJURAR OCH URINVÄGAR

Njurinflammation

Vid njurinflammation fungerar njurarna inte som de ska. Många som får en njurinflammation blir helt friska. Men det är viktigt att du får behandling om inflammationen inte läker av sig själv.

Inflammationen gör att njurarna inte kan rena blodet som de ska. Njurinflammation kallas också glomerulonefrit.

Symtom

Många får inga symtom alls vid njurinflammation. Därför upptäcks kanske inte sjukdomen förrän du lämnar ett blodprov eller urinprov av någon annan anledning. Det kan vara i samband med en hälsokontroll eller när du lämnar prover för att utredas för någon annan sjukdom.

De symtom du kan märka kan vara något av de här:

  • Dina underben och fötter blir svullna, så kallat ödem.
  • Ögonlocken svullnar under natten och ansiktet kan kännas svullet när du vaknar.
  • Du kan märka att du gått upp flera kilo i vikt på kort tid.
  • Urinen bildar ett skum när du kissar. Du kan känna dig trött under en längre tid och din aptit är sämre.
  • Blod i urinen kan ibland vara ett tecken på njurinflammation, men det kan också ha andra orsaker.

Svullnaden kan ha andra orsaker

Svullnaden kallas ödem och beror på att de skadade blodkärlen inte kan behålla vätskan. I stället hamnar vätskan i vävnaden, vilket märks som svullnad.

Att du blir svullen i kroppen kan bero på många olika orsaker. Det kan bero på något annat än njurinflammation.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom på njurinflammation.

Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Du kan få göra olika undersökningar om läkaren misstänker att du har en njurinflammation.

Berätta om du har haft andra sjukdomar

Du får berätta för läkaren om du haft någon annan sjukdom som kan påverka njurarna. Det kan till exempel vara:

  • Du har haft någon annan sjukdom i blodkärlen. Eller någon sjukdom som kan påverka njurarnas funktion.
  • Du har nyligen har haft en infektion i kroppen.
  • Du har nyligen haft en streptokockinfektion, till exempel halsfluss.

Du får lämna urinprov

Du får lämna ett urinprov. Provet visar om det finns röda blodkroppar eller protein i urinen.

Ibland kan du få svar direkt

Läkaren kan ibland läsa av urinprovet direkt och du får svar på en gång. Då används särskilda testremsor som doppas i urinen. Testremsorna kallas urinstickor.

Ibland kan det ta några dagar att få svar

Ibland skickar läkaren urinprovet till ett laboratorium. Läkaren gör det om det behövs ett mer detaljerat prov. Då brukar det ta några dagar innan du får svar.

Du kan få lämna blodprov

Du kan också få lämna blodprover som kan visa om njurarna fungerar som de ska, eller om de har skadats av inflammationen. Det kan bland annat upptäckas genom att mäta ett ämne som heter kreatinin.

Du kan få lämna vävnadsprov från njuren

Du kan få lämna ett vävnadsprov från njuren, så kallad njurbiopsi. Det får du göra om det finns röda blodkroppar eller protein i urinen.

Så går provtagningen till

Du får lämna vävnadsprovet på ett sjukhus. Du ligger ner och får först en venkateter. Det är en tunn plastslang som sätts i ett blodkärl i armvecket eller ovanpå handen. Det görs för att du snabbt ska kunna få läkemedel om det skulle behövas.

Du får ligga på magen och läkaren använder ultraljud för att kunna se njurens övre del. Läkaren sprutar in bedövningsmedel i huden där provet ska tas. Det kan göra lite ont men går fort över.

När huden är bedövad för läkaren in en tunn nål mot ena njuren och tar ut en liten bit vävnad. Det gör inte ont, utan känns bara som ett tryck. Du får sedan ligga kvar och vila en stund. Själva provtagningen tar några sekunder och hela undersökningen är klar efter ungefär 15 till 30 minuter.

Du får stanna på sjukhuset

Det är vanligt att få stanna kvar på sjukhuset i ett till två dygn efter provtagningen. Det beror på att det finns en liten risk för att få en blödning i njuren där provet har tagits.

Provsvaret analyseras

Läkaren analyserar resultaten i laboratorium. Därefter bedömer läkaren om det är en njurinflammation. Det går också att se vilken slags njurinflammation du har och vilken behandling som passar bäst.

Behandling

Du får behandling som ska skydda njurarna. Behandlingen är också till för att njurarnas funktion inte ska försämras. Det kan till exempel vara:

  • Behandling som minskar inflammationen i njurarna
  • Behandling som skyddar njurarna från skador av högt blodtryck.
  • Behandling som förhindrar komplikationer som kan uppstå som en följd av att njurarnas funktion har skadats.

Du får behandling med läkemedel

Du kan få läkemedel som behandling vid njurinflammation, till exempel:

Vätskedrivande medel

Du får behandling med vätskedrivande medel om du har en njurinflammation som gör att dina fötter och ben svullnar. Behandlingen gör att du måste kissa oftare än vanligt eftersom läkemedlen driver ut vätskan ur kroppen. Ibland kan du bli rekommenderad att dricka mindre vätska per dag än du brukar göra.

Du kan mäta effekten av behandlingen på flera sätt. Det kan till exempel vara:

  • Du kan skriva upp hur mycket du dricker så blir det enklare att hålla reda på vätskeintaget.
  • Du kan väga dig varje morgon.

Du känner ofta själv om vätskan i kroppen minskar eller ökar.

Antibiotika

Ibland kan njurinflammationen bero på att du har eller nyligen har haft en infektion i kroppen som orsakas av bakterier. Ofta räcker det att du får behandling med antibiotika om njurarna inte har påverkats. När bakterieinfektionen försvinner går också njurinflammationen över.

Kortison

Du kan få ta kortisontabletter under en tid vid vissa typer av njurinflammationer. Det är för att själva inflammationen i njurarnas blodkärl ska gå över. Det är typen av inflammation och hur intensiv den är som avgör hur länge du måste ta tabletterna. Det beror också på hur mycket proteiner det finns i urinen. I början kan du få ta ganska höga doser kortison, men de minskas gradvis under behandlingens gång.

Cytostatika

Ibland räcker det inte med kortison för att njurinflammationen ska läka. Då kan du istället få behandling med cytostatika.

Sjukdomen kan läka ut av sig själv

Du kan ha en njurinflammation som ger svullnader i underbenen men inte påverkar njurfunktionen så mycket. Då kan sjukdomen ibland läka av sig själv inom ett till två år. Du behöver då ingen behandling.

En del kan få behandling med kortison, ofta i kombination med cytostatika. Det gäller om njurarna fungerar sämre, eller om läkningen inte kommer igång av sig själv.

Må bättre med motion och rökstopp

Övervikt och rökning belastar njurarna. Därför kan du få rådet att försöka gå ner i vikt om du är överviktig och att sluta röka om du är rökare. Det är också bra att röra på dig i den mån du orkar och klarar av.

Biverkningar av behandlingen

Du kan få olika biverkningar av behandlingen.

Biverkningar av kortison

Du kan få biverkningar om du tar höga doser med kortison. Men de går över när dosen sänks. Du kan till exempel känna dig orolig, bli överaktiv, få svårt att sova, bli hungrig och äta mer än vanligt. När du behandlas med kortison under lång tid förlorar skelettet kalk. Därför får du ofta samtidigt ta tabletter som innehåller kalcium och D-vitamin för att stärka skelettet. Andra biverkningar av att ta kortison under lång tid kan vara att du lättare får svampinfektioner, högt blodsocker och svullnader i ansiktet.

Biverkningar av cytostatika

Du har en ökad risk att få infektioner när du behandlas med cytostatika. Du kan också tappa håret och må illa. Det är tillfälliga biverkningar som går över efter behandlingen.

Behandlingen följs upp med regelbundna prover

Du får regelbundet lämna blodprov och urinprov när du behandlas med kortison eller cytostatika under en längre tid och i höga doser. Det är för att läkaren ska kunna se hur din kropp reagerar på behandlingen och för att du ska slippa få alltför många eller allvarliga biverkningar av läkemedlen.

Upprepade behandlingar

Ibland går skadorna på njurarna tillbaka efter en tids behandling och kommer inte tillbaka. Men ibland kan du behöva få behandling flera gånger med olika läkemedel för att njurarnas funktion inte ska skadas. Ibland kan njurarnas funktion gradvis bli sämre, trots att du får olika behandlingar.

Ibland behövs dialys eller transplantation

Det tar ibland lång tid innan njurinflammationen upptäcks, eftersom den ofta inte ger några symtom alls. Då kan skadorna på de små blodkärlen i njurarna ha hunnit bli svåra att behandla och läka. Då kan du behöva få behandling under lång tid, ibland under resten av livet.

En njurinflammation kan ibland leda till att du får njursvikt. Njurarnas funktion försämras då allt eftersom. Så småningom kan du behöva behandlas med dialys eller genomgå en njurtransplantation.

Du som vill bli gravid

Du bör diskutera med din läkare om du vill bli gravid och har en njurinflammation som kräver behandling. Vissa läkemedel som används i behandlingen av njurinflammationer kan vara skadliga för fostret och under amningen. Därför måste du undvika att ta dem under en period.

Vad händer i kroppen vid njurinflammation?

Njurarna renar blodet i små nystan av tunna blodkärl som kallas glomeruli. Om blodkärlen skadas kan skadliga ämnen stanna kvar i blodet, medan viktiga ämnen läcker ut i urinen.

Njurarna är viktiga för flera funktioner i kroppen.

Njurarna renar blodet

Njurarnas främsta uppgifter är att rena blodet. Det sker i små nystan av mycket små och tunna blodkärl som kallas glomeruli. Men restprodukter och vatten som kroppen inte behöver lämnar kroppen som urin. Njurarna skapar också hormonet erytropoetin. Det styr hur många röda blodkroppar som ska bildas. Njurarna aktiverar också D-vitamin, som är viktigt för kalkhalten i skelettet. Då sparas salter och andra viktiga  ämnen i kroppen.

Du kan läsa mer om njurarna här.

Om blodkärlen skadas

När blodkärlen skadas kan de inte rena blodet som de ska. Då kan skadliga ämnen stanna kvar i blodet, medan viktiga ämnen läcker ut i urinen.

Njurarna reglerar blodtrycket

Njurarna är viktiga för att blodtrycket ska kunna hållas på en bra nivå. När du har en njurinflammation kan du också få för högt blodtryck. Det höga blodtrycket gör att de små blodkärlen i njurarna skadas ännu mer. Då fungerar njurarna sämre vilket gör att njurarnas reningsförmåga försämras ytterligare. Läs mer om högt blodtryck.

Olika grupper av njurinflammationer

Njurinflammationer kan delas in i tre grupper. Det beror på vilka symtom du har och vad de olika provtagningarna visar. Det kan vara följande inflammationer:

  • Njurinflammationer där det finns höga halter av protein i urinen. Det visar sig ofta genom att dina ben och fötter svullnar.
  • Njurinflammationer som hör ihop med någon form av infektion i kroppen, exempelvis i halsen.
  • Njurinflammationer som hör ihop med att du redan har någon sjukdom i blodkärlen, eller en sjukdom som innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen, till exempel SLE.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga i vården. För att vara aktiv och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Till toppen av sidan