Vilka svårigheter du kan få efter en stroke beror på vilken del av din hjärna som har påverkats. Det beror också på hur stor del av hjärnan som har påverkats.

Det är vanligt få ett eller flera av följande fysiska besvär:

• Du blir förlamad i en arm, ett ben eller både armen och benet på ena sidan av kroppen.
• Du får försämrad känsel i ena sidan av kroppen.
• Du får svårt att prata och att förstå vad andra säger.
• Du får svårt att äta eller dricka.
• Du får spända och stela muskler, och det kan vara svårt att styra musklernas rörelser.   

Det är också vanligt att få ett eller flera av följande besvär med tänkandet och ditt psykiska mående:

• Du blir lätt uttröttad och saknar energi.
• Du får problem att minnas.
• Du blir nedstämd.
• Din personlighet förändras.

Risken för demens ökar också.

Besvären kan förbättras även efter lång tid

De första månaderna efter en stroke sker ofta stora förbättringar. En del svårigheter kan fortsätta att finnas kvar. Men med rehabilitering kan besvären bli bättre även efter flera år. 

Efter vården och rehabiliteringen på sjukhus fortsätter rehabiliteringen ofta i hemmet.

För många känns det skönt att komma hem igen efter tiden på sjukhus. I hemmet bestämmer du mer själv, du har dina egna saker och kan lättare att ha kontakt med vänner och närstående.

Många behöver hjälp av närstående eller hemtjänst för att kunna klara av vardagen.

Att lära känna din nya situation

Att få en stroke kan förändra din upplevelse av dig själv och din omvärld. Din förmåga att röra dig och kommunicera kan ha påverkats.

Det kan till en början vara svårt att hantera förändringarna. Men med tiden kan du lära dig vad som behövs för att det ska fungera bra i vardagen.

När du kommer hem är det viktigt att du försöker röra på dig fysiskt på de sätt som du kan. Du behöver också försöka komma tillbaka till dina vanliga aktiviteter och starta med din rehabilitering, om någon sådan är planerad. Vården kan ge dig stöd och råd.  

Du ska vänta med att köra bil

Efter att ha fått en stroke ska du avstå från att köra bil under en period, ofta två till tre månader. Efter det bedömer en läkare om det är lämpligt att köra bil. Läkaren behöver bland annat se att behandlingen fungerar som den ska.  

Du kan behöva genomgå en undersökning hos ögonläkare för att ta reda på om du ser vissa delar av synfältet sämre.

De flesta behöver rehabilitering efter att ha fått en stroke. Hur mycket och hur länge beror bland annat på hur stora besvär du har.

Målet med rehabiliteringen är att du ska kunna må så bra som möjligt och kunna göra så mycket som möjligt av det som du gjorde innan du fick en stroke.

Du kan behöva mer rehabilitering i vissa perioder. Kontakta vården om du tycker att du har behov av mer rehabilitering.

Bra att träna i din egen hemmiljö

Det är vanligt att större delen av rehabiliteringen sker i hemmet. Där kan träningen anpassas till de intressen och vanor som du har.

I hemmet finns också de saker som du ska fortsätta att använda. Du får träna i till exempel ditt eget kök och ditt eget badrum, med de förutsättningarna som finns just där.  

Närstående kan också vara mer aktiva i rehabiliteringen.

Du får hembesök

Du kan få hembesök av en arbetsterapeut, fysioterapeut och logoped. De samarbetar vanligtvis med läkare, sjuksköterska, kurator och kanske en psykolog.

Antalet hembesök minskar när du själv och närstående upplever att du kan hantera vardagen utan stöd eller med hjälp av hemtjänsten.

Du kan fortsätta att delta i rehabilitering som fysioterapi och arbetsterapi utanför hemmet om det behövs.

Hjälpmedel kan underlätta

Det finns olika typer av hjälpmedel som kan underlätta i din vardag. Några vanliga hjälpmedel är rullstol, armstöd till toaletten och griptänger.   

Hjälpmedel skrivs ut av till exempel en arbetsterapeut eller en fysioterapeut.

Läs mer om hur det går till att få ett hjälpmedel.

Din träning är i början ofta inriktad på att förbättra kroppens olika funktioner, som till exempel språket, minnet och förmågan att röra sig.  

Träningen anpassas till förmågan

I hemmet sker träningen ofta genom vardagliga aktiviteter. Du kan till exempel få träna på att stå eller gå, om du har svårt för det.

Du kan behöva träna på att prata och använda språket. En logoped kan hjälpa till med bra övningar om din förmåga att prata har blivit påverkad.

Du kommer även att få träna upp din förmåga att planera, organisera och genomföra olika aktiviteter.

Träningen ska vara lagom utmanande. Det betyder att det varken ska vara för svåra eller för lätta aktiviteter. Du får tillsammans med arbetsterapeuten eller fysioterapeuten komma fram till lämpliga aktiviteter som du kan göra.

Lär känna dina egna begränsningar

Ibland kan det ta längre tid att träna upp sådant som inte syns utåt, som till exempel försämrat minne eller försämrad uppmärksamhet.  

Då får du ofta börja med att förstå dina egna begränsningar, för att sedan kunna träna upp förmågan. När du lärt känna dina begränsningar kan du också hitta nya sätt att hantera vardagen.

Fortsätt med dina intressen

Du kan behöva hjälpa med att hitta nya intressen eller återuppta dina tidigare intressen, på det sätt som det går. Du kan få stöd av till exempel en arbetsterapeut eller en fysioterapeut. Även vänner, familj och patientföreningar kan hjälpa till.

Försök också att fortsätta träffa vänner och närstående.  

Du kan behöva göra saker på ett nytt sätt

Hjärnan kan återhämta sig i olika grad. Olika funktioner kan förbättras en lång tid efter du har fått en stroke.

Redan tidigt efter en stroke kan du behöva lära dig att utföra vanliga dagliga aktiviteter på ett nytt sätt. Du kan till exempel behöva använda en hand när du äter eller använda rullstol i stället för att gå.

Du kan också behöva lära dig kommunicera på ett nytt sätt. Ibland kan du hitta egna sätt, men du kan också få stöd och råd av logopeden eller vårdpersonalen som du har kontakt med.

Patientföreningar kan ge stöd

Det kan vara skönt att träffa andra i liknande situationer och dela erfarenheter. Det finns flera patientföreningar som har lokala grupper, till exempel Strokeförbundet och Afasiförbundet. 

Arbetsträning

Du som arbetar kan behöva så kallad arbetsträning för att kunna återvända till arbetslivet. 

Försäkringskassan har tillsammans med din arbetsgivare och hälso- och sjukvården ansvar för din arbetsrehabilitering.

Det kan vara jobbigt och ta lång tid att komma tillbaka till vardagslivet efter en stroke. Du kan behöva hjälp och stöd från till exempel din kommun.

Även barn har rätt att få information och stöd om en anhörig har fått en stroke.

Här nedanför beskrivs några av de stöd som samhället kan hjälpa till med.

Hemtjänst

Hemtjänsten kommer hem till dig och hjälper dig med sådant du inte kan göra själv. Du kan till exempel få hjälp med att klä på dig, duscha, städa och handla.

Du ansöker om hemtjänst hos din kommun. Kontakta dem för att få veta hur du ska göra.

Personlig assistans

Du som är yngre än 66 år och har en funktionsnedsättning kan ha rätt till personlig assistans.

Personlig assistens innebär att en eller flera personer hjälper dig med grundläggande behov som du inte kan göra själv. Det kan till exempel vara att klä på dig, sköta din hygien, äta och kommunicera. De kan också följa med på aktiviteter utanför ditt hem.

Läs mer om hur du ansöker om personlig assistans.

Hemsjukvård

Du som har behov av vård eller medicinsk behandling i hemmet kan ansöka om hemsjukvård. Då kommer en sjuksköterska eller annan vårdpersonal hem till dig. Du kan få hjälp till exempel med provtagning i hemmet, lägga om sår eller att ta läkemedel.

Kontakta din vårdcentral för att få veta mer.  

Bostaden kan anpassas

Du kan få bidrag från kommunen för att förändra din bostad, om det behövs. Genom att anpassa din bostad på olika sätt kan vardagen bli lättare.

Ibland räcker det med hjälpmedel som en duschpall eller ett stödhandtag i duschen. I andra fall behövs större förändringar som att ta bort trösklar och badkar.

Läs mer om bostadsanpassning.

Att få en stroke kan påverka hur du mår psykiskt. Det kan också förändra ditt känsloliv. Du kan till exempel få symtom på nedstämdhet. Nedstämdhet kan med tiden utvecklas till en depression.

Det är vanligt att bli nedstämd

De första tecknen på nedstämdhet kan komma ganska omgående efter att du har fått en stroke. Du kan till exempel känna dig orkeslös, ledsen eller irriterad.

Nedstämdheten kan bero på din förändrade livssituation och de svårigheter som kan uppstå. Du kan få stöd av en kurator eller psykolog. Även dina anhöriga kan få stöd om det behövs. 

Behandling med läkemedel

Du kan få behandling med antidepressiva läkemedel mot depression eller nedstämdhet, om det behövs.

Läkemedel mot emotionalism

Antidepressiva läkemedel kan också vara effektiva mot så kallad emotionalism, som vissa får efter en stroke.

Emotionalism innebär att du inte kan kontrollera dina känslomässiga reaktioner. Du kan till exempelvis gråta fast du blir glad eller skratta fast du inte vill det. Besvären kan leda till att du isolerar dig. Det är därför viktigt att få hjälp och behandling.

Som närstående kan du vara en viktig resurs för den som har fått stroke. Du kan ge stöd på många olika sätt.

Du behöver hitta ett sätt att hjälpa till lagom mycket. Det kan annars finnas en risk att du hjälper till för mycket. Då blir det svårare för personen som haft en stroke att träna på det som är svårt, och hitta nya sätt att hantera vardagen.

En miljö som är utvecklande och lagom stödjande underlättar förbättringar. Du kan få stöd av vårdpersonalen i hur du kan stötta.

Be personen som har fått en stroke att beskriva hur hen upplever situationen. Då kan du bättre förstå hur du kan ge lagom mycket hjälp och uppmuntran.

Det kan ta tid att hitta nya sätt att kommunicera

En del som har haft en stroke kan ha svårare att prata eller skriva efteråt. Då behöver ni hitta nya sätt att kommunicera med varandra. Gör det i lugn och ro och låt det ta tid.  

Kontakta vården om ni behöver råd eller stöd i hur ni kan kommunicera med varandra.

Du kan behöva eget stöd

Som närstående kan du känna dig stressad och bli trött av att inte räcka till för den som är sjuk. Då kan det vara viktigt att du får stöd och hjälp i din situation.

Kommunen ska enligt socialtjänstlagen erbjuda olika former av stöd åt anhöriga. Kontakta din kommun för att få veta vilket stöd som finns där du bor. 

Läs mer om anhörigstöd.