Hallux valgus – snedställd stortå
Hallux valgus innebär att stortån är sned och pekar mot de andra tårna. Ibland trycks också tåleden ut, vilket gör att det blir en knöl på sidan av foten. Det finns en del du kan göra själv för att lindra besvären.
Besvär med hallux valgus börjar ofta i medelåldern, även om du kan få besvär redan som tonåring.
Det är vanligt att få besvär på båda fötterna.
Symtom
Hallux valgus brukar börja med att fotvalvet mellan stortån och lilltån blir plattare. Då vinklas stortån mot de andra tårna på foten.
Den främre delen av foten blir lite bredare när fotvalvet blir plattare. Då kan det bli trångt i skorna. Fötterna kläms och det gör ont.
Stortån kan också trycka och skava på tårna bredvid. Då kan du få sår.
Det kan bildas en knöl
När du har hallux valgus kan stortåleden tryckas ut. Då kan det se ut som att en knöl har bildats på insidan av foten. Huden på knölen är ofta röd och irriterad.
Det finns en slemsäck på insidan av tåleden som kan svullna när den utsätts för tryck. Knölen blir då större.
Det här kan leda till att du får svårt att hitta skor som passar.
Hammartå
När du har hallux valgus kan tårna närmast stortån få ont om plats. När fotvalvet samtidigt sänks kan tån intill stortån krökas och bilda en så kallad hammartå.
Överridande tå
Ibland leder felställningarna till att någon tå lägger sig över en annan tå bredvid. Det kallas för överridande tå.
Överridande tår kan bli sneda och krokiga. De kan skava, göra ont och orsaka ömma förhårdnader.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du har hallux valgus och har mycket besvär. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Råd på andra språk
Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Läs om hur vården för barn och vuxna fungerar i Stockholms län.
Vad kan jag göra själv?
Du kan själv lindra dina besvär genom att använda stadiga skor med gott om plats för foten.
Bra skor och inlägg
Det kan vara bra att använda ett inlägg under främre delen av foten, framför allt om du också har besvär med hammartå. Ett sådant inlägg har ofta en liten upphöjning, en så kallad främre pelott. Den lyfter framfoten och avlastar tårna.
Andra hjälpmedel
Det finns självhäftande ringar av skumgummi som du kan fästa över förhårdnader som gör ont.
En så kallad tåspridare av gummi som håller isär tårna för att minska tryck och smärta kan också hjälpa bra. Tåspridaren är mjuk och består ofta av silikon eller skumgummi.
Det finns även bandage och andra hjälpmedel som du kan prova.
Personalen kan hjälpa till
Du kan få hjälp att hitta hjälpmedel av en fotterapeut på till exempel en fotvårdsklinik. Enklare hjälpmedel som ringar eller tåspridare kan du köpa på apoteket eller beställa via nätet.
Om du har besvär trots bra skor och hjälpmedel kan en så kallad ortopedtekniker hjälpa till att prova ut eller tillverka en specialsula.
Sköt om förhårdnader
Fotvård kan hjälpa dig om du har besvär av hallux valgus. Du kan mjuka upp förhårdnader genom att ta ett fotbad. När huden är mjuk filar du försiktigt ner den hårda huden med en fotfil och avslutar med att smörja in fötterna med en mjukgörande kräm.
Om du själv har svårt att sköta om dina fötter kan du få hjälp på en fotvårdsklinik.
Undersökning
Genom att titta och känna på fötterna kan en fotterapeut eller läkare fastställa om du har hallux valgus eller problem med hammartå.
Har du mycket besvär kan en ortoped avgöra om din fot behöver opereras. Du kan behöva en remiss från din läkare för att få träffa en ortoped.
Inför en operation görs en röntgenundersökning av din fot.
En del kan behöva opereras
Du som har mycket besvär kan behöva opereras. Foten görs då smalare och stortån rätas ut.
Operationen görs oftast med lokalbedövning, men ibland blir man sövd. Man brukar få åka hem samma dag.
Oftast opereras en fot i taget, även om du har besvär i båda fötterna. Annars kan det bli svårt att gå efter operationen.
Så mår du efter operationen
Efter operationen får du ett mjukt förband kring foten. Förbandet tas av efter två till tre veckor. Då plockas också stygnen bort.
Du kan ha ont de första dygnen efter operationen, men sedan minskar värken. Du kan få råd om att använda receptfria läkemedel, i första hand värktabletter som innehåller paracetamol.
De första dagarna kan du behöva använda kryckor. Du får information om vilka hjälpmedel som finns av personalen på sjukhuset.
Foten är svullen efter operationen
Foten svullnar under de första dagarna efter operationen. Det är därför bra att lägga upp foten högt när du sitter.
Det brukar vara svårt att använda sina vanliga skor efter operationen. Därför kan du behöva få en så kallad behandlingssko. Den ser ut som en förstärkt sandal med kardborreknäppning.
Två till tre månader efter operationen kan du börja använda dina egna skor. Ibland kan det dröja ända upp till sex månader innan svullnaden är borta.
Du kan behöva vara sjukskriven
Hur länge du behöver vara sjukskriven beror på hur fysiskt tungt arbete du har och hur mycket du behöver röra dig på jobbet.
De första veckorna efter operationen ska du inte köra bil. Du ska kunna trampa ordentligt på pedalerna utan att det gör ont innan du får köra.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du kan ha rätt till tolk
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Barn ska få vara delaktiga
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och du som vuxen förstår den information ni får av vårdpersonalen.
Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.