Diabetesretinopati ger till en början inga besvär. Du får symtom om du får en blödning i ögat eller en svullnad i gula fläcken.

Du ser plötsligt sämre

En blödning från nybildade blodkärl ger en plötslig synnedsättning. Då upplever du en tydlig förändring som stör synen. Du kan ha ett eller flera av de här besvären:

• Du ser rörliga grumlingar, till exempel små rörliga punkter, streck eller ringar.
• Du får dimsyn.
• Du ser rök eller rörliga svarta sotflagor.

Du får gradvis sämre synskärpa

En svullnad i gula fläcken gör att du får sämre synskärpa. Det sker ofta gradvis och under en längre tid. Därför kan det ta ett par månader till två eller tre år innan du får symtom. Du kan märka ett eller flera av de här besvären:

• Du har svårt att läsa.
• Du har svårt att känna igen ansikten.
• Du ser sämre på långt håll.

Att se sämre på långt håll kan göra att du inte längre får köra bil eller något annat motordrivet fordon.

Du ser blixtar, grumlingar eller grå skugga

Nybildade kärl i ögat kan öka risken för näthinneavlossning. Det kan du märka på flera sätt, till exempel de här:

• Du ser blixtar i utkanten av synfältet.
• Du ser små rörliga punkter, streck eller ringar. De kallas för grumlingar. 
• Du ser en gråaktig eller ogenomskinlig skugga i utkanten av synfältet som ökar i utbredning och till slut påverkar synen. Då kan du inte längre se skarpt.

Det kan vara svårt att själv märka skillnad på de synbesvär som diabetesretinopati ger och andra vanligare orsaker till synnedsättning, som till exempel grå starr.

Kontakta en ögonmottagning, vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du ser blixtar eller stora rörliga fläckar. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills ögonmottagningen, den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en ögonmottagning om du ser en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Det är viktigt att du får din ögonbotten undersökt regelbundet om du har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2. Då kan förändringar i näthinnan upptäckas i tid. Du kan få behandling innan förändringarna orsakar skador som påverkar din syn.

Du som har diabetes får en remiss till ögonbottenfotografering av din diabetesläkare. Du får oftast en kallelse till nästa ögonbottenfotografering. Men det är bra om du själv håller reda på när det är dags för nästa undersökning.

Ögat fotograferas med en särskild kamera

Ögonbottenfotografering innebär att ögats bakre del där näthinnan sitter fotograferas med en särskild ögonbottenkamera.

Du får ögondroppar som förstorar pupillerna före fotograferingen. Det är för att fotografierna ska bli så bra som möjligt. Det tar mellan tio och trettio minuter för pupillerna att vidgas.

Undersökningen går snabbt och gör inte ont

Undersökningen är oftast klar inom fem minuter. Men hela undersökningen tar längre tid eftersom pupillerna ska hinna förstoras innan fotograferingen.

Undersökningen gör inte ont men du kommer se suddigt efteråt på grund av ögondropparna. Du kan få dimsyn och svårt att läsa. Därför ska du undvika att köra bil eller något annat fordon efter undersökningen.

Det kan också vara bra att skydda ögonen med solglasögon eftersom du kan bli bländad av solljus.

Oftast försvinner besvären efter fyra timmar. Men ibland är synen påverkad i upp till tre dygn.

Dina ögon undersöks regelbundet

Du får sedan komma på regelbundna undersökningar av ögonbotten. Genom att jämföra bilder som är tagna vid tidigare undersökningar kan läkaren eller ögonsjuksköterskan se om det finns nya diabetesförändringar i näthinnan.

Hur ofta dina ögon behöver undersökas beror på om du har förändringar i näthinnan och hur stora de är. Vanligtvis blir du kallad med glesa mellanrum, till exempel så här:

• Dina ögon blir undersökta efter två till tre år om du inte har några förändringar i näthinnan.
• Dina ögon blir undersökta varje år om du har små till medelstora förändringar i näthinnan.
• Du kommer att bli kallad till en ögonläkare om du har mer utbredda förändringar i näthinnan.

Ögonläkaren bestämmer hur ofta du ska komma på undersökningar och vilken behandling du ska få.

Diabetesretinopati kan behandlas på tre olika sätt:

• behandling med sprutor
• behandling med laser
• operation.

Behandling med sprutor

Du får behandling med sprutor av läkemedel i ögat om du har en svullnad i gula fläcken. Du får behandlingen i en operationssal där du får ligga på en brits. Först gör en sjuksköterska rent runt ögat. Sedan bedövas ögat med ögondroppar. Sprutan tar oftast en till två sekunder. Hela behandlingen kan ta upp till tio minuter. Eftersom ögat är bedövat gör behandlingen vanligen inte ont.

Svullnaden dämpas och förändringarna bromsas

Behandlingen med sprutan minskar svullnaden i gula fläcken. Behandlingen botar inte diabetesjukdomen i ögat, men den bromsar förändringarna. Det innebär oftast att du behöver få behandlingen flera gånger.

Behandling med sprutor i ögat minskar risken för att din syn ska bli sämre. Det är vanligt att synen blir bättre efter behandlingen.

Behandling med laser

Du får behandling med laser när det har bildats nya blodkärl i näthinnan. Lasern gör att det slutar bildas nya blodkärl. Kärlen torkar ihop och försvinner gradvis.

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför behandlingen.

Du kan behöva bli undersökt innan behandlingen för att läkaren ska se om din syn har förändrats efter den senaste undersökningen.

Så går behandlingen till

Du får sitta vid ett mikroskop under behandlingen. Först mäter vårdpersonalen trycket i ögat. Du får sedan en trycksänkande ögondroppe i det öga som ska behandlas. Därefter får du bedövningsdroppar. Det kan svida i några sekunder.

Läkaren sätter en kontaktlins på ögat. Genom kontaktlinsen behandlar läkaren med laser in i ögat. Det kan kännas som lätta stick i ögat men det brukar inte göra ont. Du kan se blixtar av ljus när läkaren behandlar med laser. Det är inget farligt. Behandlingen tar ungefär femton till trettio minuter.

Behandlingen behöver oftast upprepas två till tre gånger innan hela ögat är behandlat. Hela ögat behandlas oftast för att de nya blodkärlen ska torka ihop och för att minska risken att det bildas nya blodkärl. På så sätt minskar risken för näthinneavlossning.

Så mår du efteråt

Du kan lämna mottagningen efter behandlingen.

Du kan se dimmigt en till tre timmar efter behandlingen. Därför bör du inte göra någon aktivitet efteråt där det är viktigt för säkerheten att ha bra syn. Du bör till exempel inte köra bil eller något annat fordon så länge din syn är påverkad.

Behandlingen med laser kan göra att dina ögon blir känsligare för ljus. Ditt mörkerseende kan ofta bli sämre. Det tar också längre tid för ögat att ställa om när du förflyttar dig från ljus till mörker. Ibland blir ditt synfält mindre. De här synförändringarna går oftast inte över. Förändringarna kan också bero på sjukdomen i sig.

Trots att du kan få biverkningar har behandlingen fler fördelar än nackdelar. Utan behandlingen finns det en stor risk att du förlorar synen och blir blind på grund av näthinneavlossningen.

Operation

Du kan behöva en operation om det inte hjälper med behandling med sprutor eller laser. Det gäller framför allt om något av det här har hänt:

• Du har fått en blödning i glaskroppsrummet mellan glaskroppen och näthinnan som ögat inte kan ta hand om.
• Läkaren konstaterar att det finns många nybildade kärl och ärrvävnad i näthinnan som kan göra att du riskerar att få näthinneavlossning.
• Du har fått en näthinneavlossning.

Du får antingen lokalbedövning eller blir sövd med narkos under operationen. Du får information från vårdpersonalen om hur operationen går till och hur du ska förbereda dig inför operationen. Det är till exempel viktigt att undvika att röka och dricka alkohol i samband med en operation. 

Läs om levnadsvanor i samband med operation.

Sjukdomen bromsas

Operationen gör oftast att sjukdomen bromsas. Ibland blir synen efter operationen inte lika bra som den var innan förändringarna började påverka den. Då har oftast diabetesretinopatin orsakat en skada på gula fläcken och näthinnan som inte går att reparera.

Om barn behöver behandling

Det är mycket ovanligt att barn får diabetesretinopati och ovanligt hos tonåringar. Behandlingen är likadan som för vuxna om barnet får förändringar i ögonen.

Barn och tonåringar som behöver operation får ha en vårdnadshavare med sig på sjukhuset. Ni får information från mottagningen om vad som gäller. Efter operationen är det vanligt att stanna en natt på sjukhuset. Ibland går det bra att lämna sjukhuset samma dag och komma tillbaka för en undersökning dagen efter.

Berätta för din diabetesläkare om du är eller planerar att bli gravid så att hen kan informera ögonmottagningen. En graviditet kan göra att förändringarna i ögat ökar snabbt. Därför får du komma på ögonundersökningar oftare när du är gravid.

Du kan minska risken för diabetesretinopati genom att inte röka, genom att ha en bra metabolkontroll och genom att regelbundet få dina ögon undersökta.

Bra metabolkontroll kan minska förändringarna

Metabolkontroll betyder att du regelbundet kontrollerar det här:

• din blodsockerhalt
• ditt blodtryck
• dina halter av blodfetter.

Prata med din diabetesläkare för att få hjälp med detta. Din diabetesläkare ger dig information om vilka nivåer som dina värden ska vara inom.

Undvik att röka

Att röka ger syrebrist i alla kroppens vävnader. Dina blodkärl drar ihop sig och din puls och ditt blodtryck ökar när du röker. Dessutom försämras immunförsvaret. Du som har diabetes bör därför undvika att röka. Din läkare kan berätta vilket stöd som finns att få om du behöver hjälp att sluta röka. Du kan läsa mer om att sluta röka.

Viktigt att gå på ögonkontrollerna

Det är viktigt att du går på regelbundna ögonundersökningar. Då kan förändringar upptäckas tidigt och du kan få behandling innan förändringarna ger besvär med synen. Det är bra att själv hålla reda på när det är dags för nästa ögonkontroll, även om du brukar bli kallad till undersökning.