Din journal

Skriv ut (ca 12 sidor)

När du söker och får vård förs en patientjournal. Det främsta syftet med patientjournalen är att din vård blir dokumenterad av den personal som ger dig vården. Det blir en informationskälla som följer med, till exempel i den behandling du får. Patientjournalen kan också bidra till att du blir mer delaktig i din vård. Om det finns till exempel röntgen-, laboratoriesvar och foton ska de ingå i journalen.

Skriv ut

Patientjournalen är också viktig om

  • du har synpunkter på vården och det ska göras en utredning
  • den behövs för uppföljning och utveckling av vårdverksamheten
  • den, under vissa förutsättningar, används i forskning.

All personal som är legitimerad inom hälso- och sjukvården måste skriva ner sina bedömningar, åtgärder och liknande i journalen. Även en del yrkesgrupper som inte är legitimerade ska föra journal, till exempel vissa kuratorer.

Om du ger samtycke till så kallad sammanhållen journalföring blir det möjligt för flera vårdgivare att läsa uppgifter i din journal. Då kan vårdpersonal, även om de inte arbetar på samma sjukhus till exempel, få tillgång till journalinformation som är viktig för den sjukdom du har och den vård du behöver. Sammanhållen journalföring innebär att du inte behöver upprepa hela din vårdhistorik när du söker vård hos en ny vårdgivare.

Vad patientjournalen ska innehålla

Det är patientdatalagen som reglerar allt som rör patientjournalens användning. Inte minst hur personuppgifter och journalhandlingar ska föras och skyddas. Utgångspunkten är att stärka patientsäkerheten och integritetsskyddet i vården. Till exempel ska du som patient ha rätt att påverka vem och i vilket sammanhang journalen får läsas.

Enligt patientdatalagen ska en patientjournal innehålla:

  • Personuppgifter, vanligen namn och personnummer. Enda undantaget är om du gör ett hiv-test. Då har du rätt att vara anonym. Visar det sig att du är hiv-smittad ska en patientjournal med personuppgifter upprättas.
  • Uppgifter om varför du har fått vård.
  • Information om den diagnos du har fått, alltså en beskrivning av sjukdomen, samt de undersökningar och behandlingar du gått igenom.
  • Uppgifter om vilken information du har fått, till exempel vilka behandlingsalternativ som finns och möjligheten till en ny medicinsk bedömning.
  • Information om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes.
  • Uppgifter om du har lämnat samtycke till att prover från kroppen sparas i så kallade biobanker.
  • Information om läkemedel du tar och får utskrivet.

Om du är medvetslös och vårdpersonalen inte vet vem du är så får du givetvis vård ändå och därmed en journal. Identiteten fastställas efteråt.

Ingen får ändra i journalen

Det är förbjudet att radera eller göra text oläslig i en journal. Den som antecknar i journalen får bara rätta felaktigheter genom att markera det felaktiga och föra in nya anteckningar. Om du anser att en uppgift i journalen är oriktig eller missvisande ska det antecknas i journalen.

Under 2017 kommer du kunna läsa delar ur din journal via nätet

Stockholms län

Under 2017 kommer du kunna läsa delar ur din journal via nätet

Du som bor i Stockholms län får under året tillgång till delar ur din journal via nätet genom att logga in på 1177.se. I december 2017 ska de flesta vårdgivarna i länet ha anslutit sig.

Den äldsta journalinformation som visas från anslutna verksamheter är i de flesta fall från 1 januari 2017, men undantag finns. Läs mer här.

Vill du ha en kopia på din journal?

Skicka en förfrågan om att beställa en kopia av din journal via 1177 Vårdguiden. Logga in på 1177.se för att ta reda på om din mottagning erbjuder tjänsten.

Vill du läsa din födelsejournal?

Om du vill läsa din födelsejournal måste du veta din mors namn och personnummer samt på vilket sjukhus du föddes. Din födelsejournal är egentligen din mors och därför måste du ha samtycke från din mor om du vill se hela journalen. Du kontaktar sjukhuset där du föddes.

Om du föddes före den 1 januari 1971 i Stockholms stad på en förlossningsklinik som numera är nedlagd, till exempel Stockholms Allmänna BB, finns journalen i Stockholms stadsarkiv. Om du föddes på en förlossningsklinik i övriga länet som nu är nedlagd finns din födelsejournal hos Landstingsarkivet - beställ den här.

Fäll ihop

Rätt att läsa din journal

Rätt att läsa din journal

Om du vill läsa din journal kan du vända dig till det ställe där du behandlats. Du kan antingen ringa eller skriva och begära att få läsa din journal av den som du har blivit behandlad av. Vården är skyldig att ge dig ett svar så fort som möjligt. Du kan vända dig till verksamhetschefen om du tycker att svaret drar ut på tiden.

Ibland finns det en särskild enhet eller instans som du ska vända dig till om du vill läsa din journal. 

I princip har du alltid rätt att läsa din egen journal efter att läkaren, eller den som har hand om journalen, gjort en prövning. Du har rätt att läsa journalen i lugn och ro och skriva av uppgifterna. Om du vill ha en kopia av journalen är det vanligt att en kopieringskostnad tas ut. 

I många landsting har du också möjlighet att läsa din journal via nätet.

Gemensamt vårdregister i en del landsting

I en del landsting finns ett så kallat gemensamt vårdregister med uppgifter om vilka besök du har gjort på vårdcentraler och sjukhus. Via det kan du få veta var det finns journaler som du kan begära att få se. Ett sådant registerutdrag har du rätt att få en gång om året, men du måste själv skriva till landstinget och begära att få ut det med stöd av 26 § i personuppgiftslagen. Då får du en kopia av registerutdraget hemsänt.

När journalen inte lämnas ut

Vården gör alltid en individuell bedömning av om en journal ska lämnas ut. Till exempel kan du bli nekad att läsa din journal om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl till att du inte läser den. Det händer väldigt sällan och då oftast inom psykiatrisk vård.

Ofta sekretessbeläggs också de delar i journalen där det finns uppgifter som kommer från tredje person om det finns risk för att den personen kan råka illa ut eller få problem om dessa uppgifter lämnas ut.

Som vårdnadshavare har du i regel rätt att ta del av ditt barns journal, men när barnet blir äldre, i tonåren, krävs oftast att barnet ger sitt samtycke till det.

Journalen lämnas inte ut till en vårdnadshavare om man inom sjukvården eller socialtjänsten misstänker att barnet far illa hos sin vårdnadshavare eller att den som har vårdnaden inte kan skydda barnet.

Fäll ihop

Möjlighet att överklaga

Möjlighet att överklaga

Om din journal finns inom landstinget, regionen eller kommunen och läkaren vägrar lämna ut hela eller delar av journalen ska du begära att få ett skriftligt beslut. Med det kan du gå till kammarrätten och överklaga vårdgivarens beslut.

Om det är en läkare inom privat hälso- och sjukvård som säger nej till att lämna ut din journal måste läkaren meddela sitt beslut till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Då ska läkaren också skicka med en förklaring till sitt beslut så att IVO kan bedöma på vilka grunder det har fattats. Läkare som har avtal med landstinget måste också meddela IVO om de inte vill lämna ut din journal.

Efter prövning kan IVO komma fram till att journalen ska lämnas ut. Om IVO beslutar att journalen inte ska lämnas ut kan du överklaga till kammarrätten.

Hur journalanteckningarna ska se ut

Anteckningarna i patientjournalen ska vara skrivna på svenska. De ska vara tydliga och så långt som möjligt begripliga även för dig som inte är medicinskt kunnig. Ibland kan det ändå vara svårt att förstå de begrepp och fackuttryck som används. Om du inte förstår det som står i journalen kan du be din läkare eller annan vårdpersonal att förklara vad det betyder. Det kan vara bra att gå igenom journalen tillsammans med sin läkare.

Anteckningar om en patient får inte vara kränkande. Varje anteckning ska i stort sett alltid vara signerad, det vill säga underskriven av den som gjort anteckningen.

Om du som patient har en avvikande mening eller anser att en uppgift är fel ska det antecknas i journalen att du tycker det. Däremot har du inte rätt att själv skriva i din journal eller bestämma vad som ska stå i den.

Om du vill spärra uppgifter

Som patient kan du begära att journaluppgifter spärras och inte visas för andra vårdgivare eller för andra kliniker hos en vårdgivare. För att spärra journaluppgifter tar du kontakt med det ställe där du har fått eller får din behandling.

Det står i journalen om det finns spärrade uppgifter.

Spärrade journaler kan nödöppnas i akuta situationer. Om du vårdas hos en vårdgivare där det finns spärrade uppgifter kan en nödöppning av dessa göras direkt av den berörda vårdpersonalen.

Du kan när som helst be att få en spärr hävd hos den läkare som gjort journalanteckningarna och du kan också be att få spärren hävd under en viss tid.

Vårdnadshavare har inte rätt att spärra sina barns journaler. I takt med stigande ålder och mognad kan dock barn under 18 år få rätt att själva spärra sina journaler.

Om du vill få din journal förstörd

Om du vill att patientjournalen helt eller delvis ska förstöras kan du begära det hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Då krävs att du har goda skäl för det och att det är uppenbart att journalen inte behövs för framtida vård. Om IVO avslår en ansökan om förstöring kan du överklaga hos förvaltningsrätten. Om journalen får förstöras innebär det att också alla kopior förstörs.

En nackdel med att en journal försvinner på detta sätt kan vara att det till exempel försvårar att begära ersättning om du har fått en vårdskada eftersom uppgifter om händelsen kan saknas.

Fäll ihop

Patientjournalen skyddas av sekretess

Patientjournalen skyddas av sekretess

Det som står i patientjournalen skyddas av sekretess, det vill säga alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga får tillgång till dem och kan sprida dessa. Det är bara den hälso- och sjukvårdspersonal som du blir vårdad av, eller som av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården, som har rätt att läsa journalen. Det är till exempel inte tillåtet för vårdpersonal att läsa din journal bara för att du råkar vara en bekant eller vän.

Det som står i patientjournalen skyddas av sekretess, det vill säga alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga får tillgång till dem och kan sprida dessa. Det är bara den hälso- och sjukvårdspersonal som deltar i vården av dig eller som av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården som har rätt att läsa journalen.

Vissa myndigheter har rätt att kontrollera att bestämmelser som styr hälso- och sjukvård följs. Till exempel ska Inspektionen för vård och omsorg, kunna läsa journalen utan att du har gett samtycke till det. Likaså kan Försäkringskassan och socialtjänsten ha rätt att få läsa journaluppgifter utan ditt samtycke.

Sparas i minst tio år

Elektroniska journaler sparas inte på internet, utan i lokala journalsystem. Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen. I landstingen sparas oftast journalerna mycket längre. Det gäller till exempel om journalen kan behövas för att avgöra försäkringsärenden eller ansvarsfrågor. Journalen kan också behövas för forskning och för utredning om släktrelaterade sjukdomar.

Journaler från en nerlagd läkarpraktik ska också sparas i åtminstone tio år och ska arkiveras i landstingets arkiv.

Åtkomsten dokumenteras

Varje gång vårdpersonal tittar i en journal dokumenteras det. Du har rätt att veta om och när någon har läst i din journal. För att få uppgift om vid vilket tillfälle som någon kan ha tittat i din journal ska du vända dig till det ställe där du behandlades och be om ett så kallat loggutdrag. Loggutdraget ska anpassas så att du lätt kan se vilken vårdenhet som tagit del av journalen och när detta skedde.

Vårdgivaren ska regelbundet kontrollera vem som tagit del av uppgifter i journalerna, när detta skett och att den som har läst journalanteckningarna har haft rätt behörighet för att göra det.

Fäll ihop

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring

Journalanteckningar som gjorts hos en vårdgivare syns inte automatiskt hos en annan. Men genom sammanhållen journalföring kan din vårdgivare under vissa förutsättningar göra journaluppgifter tillgängliga för andra vårdgivare.

Vårdpersonal kan på detta sätt få tillgång till journalinformation hos andra vårdgivare som är viktig för diagnos och vård, exempelvis tidigare provresultat, läkemedel, diagnoser och behandlingar. Som patient behöver du då inte kunna återge hela din vårdhistorik när du söker vård hos en ny vårdgivare.

När vårdpersonal hos en ny vårdgivare som du möter vill läsa dina uppgifter i en sammanhållen journal krävs rätt behörighet hos vårdpersonalen. Du som patient ska samtycka till att din journal får läsas.

Sammanhållen journalföring finns för att göra vården säkrare och smidigare både för dig som patient och för vårdgivaren. Men du har alltid möjlighet att stå utanför sammanhållen journalföring genom att spärra dina journaler.

Vem får läsa i journalen?

Det är bara den vårdgivare som har en pågående patientrelation med dig som får ta del av uppgifter om dig i en sammanhållen journal. En patientrelation innebär att du får vård eller behandling och den kan uppstå genom att du bokar ett besök, har blivit remitterad eller är inlagd på en avdelning till exempel.

För att vårdgivaren ska få ta del av dina uppgifter i en sammanhållen journal ska informationen i journalen ha betydelse för din vårdsituation och du ska tillåta att vårdgivaren får läsa vad som står där. Det kan finnas undantag från kravet på samtycke om det är en akut situation för att du snabbt ska få vård.

Nödöppning kan användas

I akuta situationer kan journaler nödöppnas. Om det finns fara för liv och hälsa och du är medvetslös, eller alltför medtagen för att ge din tillåtelse till vårdpersonalen att ta del av uppgifter i en sammanhållen journal, finns det möjlighet för vårdpersonalen att göra det ändå. Då ser vårdpersonalen först vilka vårdgivare som har journalinformation om dig i den sammanhållna journalen. De journaluppgifter som bedöms kunna ha betydelse för den aktuella vårdsituationen kan personalen få tillgång till. Detta kallas för nödöppning.

Om det finns spärrade uppgifter hos en annan vårdgivare måste vårdpersonalen där du vårdas kontakta den andra vårdgivaren, som häver spärren och därmed gör det möjligt att läsa journaluppgifterna med en nödöppning.

Stockholms län

Inom Stockholms läns landsting finns ett antal system för sammanhållen journalföring som vårdgivarna kan delta i, bland annat journalsystemet TakeCare och verktyget Nationell patientöversikt. Fråga gärna vilka system för sammanhållen journalföring som används på den mottagning du behandlas.

Följande vårdgivare i Stockholms läns landsting använder sammanhållen journalföring genom TakeCare.

Följande vårdgivare i Sverige använder sammanhållen journalföring genom Nationell Patientöversikt.

Ibland tillhör flera vårdcentraler, kliniker och sjukhus en och samma vårdgivare. De kan då ta del av journaluppgifter hos varandra utan att tillämpa sammanhållen journalföring. Fråga gärna vad som gäller hos de vårdgivare du besöker.

Fäll ihop

Liten ordlista

Liten ordlista

Logg

När vårdpersonal läser en journal registreras det och kan kontrolleras i efterhand. Du har rätt att veta om och när någon har läst din journal.

Nödöppning

Vårdpersonalens möjlighet att ta del av journaluppgifter då du inte kan ge samtycke. Nödöppning följs regelbundet upp av vårdgivaren.

Sammanhållen journalföring 

Möjligheten för en vårdgivare att läsa journaluppgifter från en annan vårdgivare direkt på elektronisk väg.

Samtycke

När du uttrycker eller visar ditt medgivande till att vårdpersonal får ta del av den sammanhållna journalen.

Spärr

Möjligheten att spärra uppgifter som man inte vill ska finnas tillgängliga för andra vårdgivare.

Vårdenhet

En organisatorisk enhet som tar emot patienter och utövar hälso- och sjukvård, till exempel en klinik eller en avdelning på ett sjukhus.

Vårdgivare

Landsting, region och kommun samt annan juridisk person eller privat vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård.

Vårdpersonal

Person anställd av en vårdgivare för att utföra vård och behandling.

Fäll ihop

Din Journal i Stockholms län

Stockholms län

Din Journal i Stockholms län

Journal skrivs för alla patienter. Den innehåller de uppgifter som behövs för att ge dig en god och säker vård.

Journalen är i första hand ett arbetsredskap för dem som arbetar med och ansvarar för din hälso- och sjukvård, men du har oftast rätt att läsa vad som står i den. I journalen antecknas, förutom ditt namn och ditt personnummer, bland annat:

  • nödvändiga uppgifter om bakgrunden till den vård du fått
  • uppgifter om din diagnos, varför du fått en viss behandling eller varför din diagnos lett till ett visst beslut
  • nödvändiga uppgifter om vad som gjorts och vad som är planerat
  • vem som gjort anteckningarna och när de gjordes.

Uppgifterna i din journal skyddas av sekretess. Personal inom hälso- och sjukvården får endast ta del av de uppgifter som behövs för din vård.

Läs din journal

Som patient har du oftast i regel rätt att läsa din journal. Journalen tillhör vårdgivaren, men du kan begära att få läsa den. Du kan antingen läsa den på stället eller be om en kopia till självkostnadspris.

Det finns två undantag då du inte kan få tillgång till din journal:

  • om det finns risk för att behandlingen påverkas negativt, eller
  • om det finns risk för att någon person som nämns i journalen kan komma till skada om du läser informationen.

Vill du läsa din patientjournal ska du vända dig till den vårdgivare som behandlar dig. Om vårdgivaren anser att journalen inte ska lämnas ut ska du dels få ett skriftligt besked om detta, dels få information om hur du kan överklaga beslutet till kammarrätten.

Rättelse i journalen

Om du anser att din journal innehåller felaktiga uppgifter kan du be vårdgivaren att införa en rättelse. Den som skriver i journalen får dock inte ta bort eller förstöra felaktiga anteckningar i journalen. Om du tycker annorlunda än din vårdgivare, eller anser att en uppgift är felaktig, ska vårdgivaren skriva detta i journalen.

Du har också vissa möjligheter att få din journal helt eller delvis förstörd. Läs mer om journalförstöring på IVO:s webbplats (Inspektionen för vård och omsorg).

Sammanhållen journalföring

Allt fler vårdgivare i länet använder sig numera av samma journalsystem. Det innebär att de kan dela med sig av information om dig som patient med andra vårdgivare. Syftet är att få en mer samlad bild av dina vårdbehov och att vårdpersonalen ska få ta del av dina patientuppgifter där de behövs för din vård. Allt för att kunna ge dig bästa möjliga vård.

Du ska helt enkelt slippa upprepa din vårdhistoria när du kommer till en ny vårdgivare. Den sammanhållna journalföringen ska vara utformad så att den både stöder vården av dig och skyddar mot att någon obehörig läser.

En vårdgivare kan vara med i flera olika sammanhållna journaler. Inom Stockholms läns landsting kan vårdgivarna ingå i två olika. Dels genom att man använder samma journalsystem, TakeCare, och dels genom att man deltar i Nationell Patientöversikt, NPÖ. NPÖ gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med ditt samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare.

Följande vårdgivare i Stockholms läns landsting erbjuder en sammanhållen journalföring genom TakeCare.

Följande vårdgivare i Sverige erbjuder en sammanhållen journalföring genom Nationell Patientöversikt.

Ditt godkännande krävs

Det är din vårdgivares ansvar att informera dig som patient om sammanhållen journalföring och vad det innebär. Om en patient inte förstår vad sammanhållen journalföring innebär kommer journalen inte att ingå i sammanhållen journalföring och därmed inte kunna läsas av andra vårdgivare.

Det är bara vårdpersonal som du har en patientrelation med som får ta del av dina journaluppgifter. Innan en vårdgivare tar del av en annan vårdgivares journaluppgifter måste han eller hon fråga dig om du godkänner detta. Ditt godkännande registreras i din journal.

Om en patient är medvetslös och det är fara för hans eller hennes liv och hälsa, kan vårdpersonalen "nödöppna" en journal utan patientens godkännande. En sådan "nödöppning" gäller bara i ett dygn.

Om du inte vill ha en sammanhållen journalföring

Tala om för din vårdgivare om du inte vill att uppgifterna ska vara tillgängliga i en sammanhållen journalföring. Det innebär att uppgifterna spärras för andra vårdgivare. Men då måste du själv berätta för vårdpersonalen hos en annan vårdgivare vad de behöver veta för att ge dig en bra vård.

Du kan välja att spärra hela eller delar av dina patientuppgifter för andra vårdgivare. Du begär själv om, och när, en spärr ska tas bort.

Om du vill spärra uppgifter ur flera journaler ska du vända dig till de olika vårdgivare du besöker. Vill du i efterhand att uppgifter i din journal spärras för andra vårdgivare ska du kontakta den eller de vårdgivare som du besökt tidigare.

Du kan se vem som läst

Varje gång någon ur vårdpersonalen tar del av din journal registreras det med en logg i en logglista. Med hjälp av logglistan kan du i efterhand ta reda på vem som läst din journal, och när detta skedde. Tala med vårdpersonalen på den eller de mottagningar du besökt om du vill ha din logglista.

Förälder kan inte spärra barns journaler

Som förälder har man enligt Patientdatalagen inte rätt att spärra sitt barns journal. Anledningen är att vårdpersonal ska kunna upptäcka om ett barn far illa och bedöma om ärendet ska anmälas till socialnämnden.

Barn och ungdomar under 18 år kan spärra sin journal i vissa fall. Idag finns ingen särskild åldersgräns för när ett barn kan spärra sin journal. I takt med barnets stigande ålder och mognad får barnet själv spärra journalen.

Personuppgifter

Inom vården finns register som innehåller uppgifter om dig som patient, till exempel läkarbesök, diagnoser, undersökningar och intagningar på sjukhus. Uppgifterna lagras och skyddas enligt lagar i hälso- och sjukvården, som Personuppgiftslagen, PUL, (1998:204) och Patientdatalagen (2008:355).

Om du vill få information om dina uppgifter ska du kontakta någon av följande personuppgiftsombud.

Din rätt att veta

Enligt personuppgiftslagen, PUL och patientdatalagen, PDL ska vårdgivaren alltid informera dig om det görs en registrering. Det kan till exempel gälla när du besöker en ny vårdcentral. Då registreras ditt namn, personnummer, adress och hälsobakgrund. Du kan inte vägra att bli registrerad i ett vårdregister.

Byte av husläkare

Om du väljer att byta till en ny husläkare kan han eller hon kontakta din tidigare husläkare och begära att få din journal.

ID-handling

För din egen säkerhets skull måste du alltid (om det inte gäller en akut nödsituation) visa legitimation när du besöker hälso- och sjukvården som patient. Det gäller även tandvård. Allt för att undvika förväxlingar och därmed uppnå en säker vård.

Läs din födelsejournal

Om du vill läsa din födelsejournal måste du veta din mors namn och personnummer samt på vilket sjukhus du föddes. Din födelsejournal är egentligen din mors och därför måste du ha samtycke från din mor om du vill se hela journalen. Du kontaktar sjukhuset där du föddes.

Om du föddes före den 1 januari 1971 i Stockholms stad på en förlossningsklinik som numera är nedlagd, till exempel Stockholms Allmänna BB, finns journalen i Stockholms stadsarkiv. Om du föddes på en förlossningsklinik i övriga länet som nu är nedlagd finns din födelsejournal hos Landstingsarkivet.

Fäll ihop

Frågor och svar

Frågor och svar

Fäll ihop
Skriv ut (ca 12 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-01-19
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anna Åberg, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Stockholm


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-09-21
Redaktör:
Åsa Schöldéen, 1177 Vårdguiden 
Granskare:
Lars Sundell, SLL Juridik