Lymfödem

Skriv ut (ca 9 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Lymfödem innebär att en kroppsdel blir svullen när lymfvätska samlas där. Vanligast är att man får lymfödem i en arm eller ett ben. Man kan få lymfödem efter att lymfkörtlar opererats bort eller skadats, till exempel i samband med vissa cancerbehandlingar. Lymfödem kan också vara medfött. Om lymfödemet behandlas på ett mycket tidigt stadium kan man ibland bli frisk men oftast går det inte att bota.

Symtom

När man får ett lymfödem syns en svullnad till exempel vid anklarna eller runt armbågen. Man kan få en känsla av att det spänner i kroppsdelen. Det kan bildas märken på huden efter kläder och smycken.

Om lymfödemet blir större kan rörligheten och kraften i kroppsdelen minska. Man kan få värk och hudbesvär. Risken för infektion i den svullna kroppsdelen kan öka.

Behandling

Den vanligaste behandlingen för lymfödem är så kallad kompression. Det innebär att vävnaderna kring lymfödemet trycks samman med hjälp av så kallade kompressionsstrumpor. Om det inte räcker med kompressionsstrumpor kan man pröva att höja kompressionstrycket med hjälp av särskilda bandage. Man kan också få behandling med en speciell typ av massage eller pumpapparat. Försämras lymfödemet trots dessa behandlingar kan det bli nödvändigt med operation.

I vissa fall kan också träning av armarna fungera som behandling.

Man ska också vara noga med att smörja in huden kring lymfödemet.

När kan man söka vård

Om en kroppsdel blir svullen bör man söka vård på en vårdcentral eller. 

Om svullnaden kommer snabbt eller om man får mycket ont ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning.

Man kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Visa mer

Vad är lymfödem?

Vad är lymfödem?

En svullen kroppsdel

Om man får ett lymfödem blir en kroppsdel svullen. Oftast får man lymfödem i armar eller ben, men det kan även uppstå i ansiktet, på halsen eller på bröstet. De flesta lymfödem är kroniska och går inte att bota, men ofta kan man helt eller delvis bli av med besvären. Om man har ett lymfödem kan det spänna eller värka i området, men om man får behandling minskar värken betydligt eller försvinner helt.

Primära och sekundära lymfödem

Det finns primära och sekundära lymfödem. Primära lymfödem är medfödda och kan finnas hos barn och vuxna. Det är väldigt ovanligt att man får ett primärt lymfödem. Sekundära lymfödem är däremot vanliga.

Fäll ihop

Varför får man lymfödem?

Varför får man lymfödem?

Lymfsystemet

I lymfsystemet finns ett nätverk av lymfkärl. Lymfkärlens uppgifter består bland annat av att transportera lymfvätska, som också kallas lymfa, från vävnadsvätskan till blodet. Lymfkärl är uppbyggda på ungefär samma sätt som vener, men de har tunnare väggar för att lymfan lätt ska kunna sugas upp från den omgivande vätskan i vävnaderna.

De minsta lymfkärlen börjar ute i vävnaderna mellan cellerna. De små lymfkärlen går ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl. Precis som vener har de större lymfkärlen klaffar för att lymfan bara ska kunna transporteras i en riktning. De större lymfkärlen går i riktning mot bröstkorgen och passerar på sin väg genom flera lymfkörtlar. Lymfsystemets egen pumpfunktion och muskelsammandragningar i armarna och benen pumpar lymfan framåt mot den plats i bröstkorgen där lymfan töms i blodet.

Lymfkörtlar ingår också i lymfsystemet. Via lymfkärlen har lymfkörtlarna kontakt med varandra. De finns bland annat under huden, till exempel på halsen, i armhålorna och i ljumskarna.

När lymfkörtlar och lymfkärl inte fungerar får lymfan svårt att transporteras till större lymfkärl och vidare till blodomloppet. Vätskan samlas då och bildar en svullnad i den kroppsdel där de skadade lymfkörtlarna finns.

Sekundära lymfödem

Sekundära lymfödem beror på att lymfkörtlar eller lymfkärl tagits bort eller skadats, till exempel i samband med en operation eller strålbehandling. Lymfkärl kan också skadas vid till exempel ett benbrott.

Om lymfkörtlar opereras bort i armhålan vid till exempel bröstcancer eller melanom, kan lymfödemet komma i armen eller på bröstkorgen intill operationsområdet. Strålbehandling mot bröstet kan ge lymfödem i bröstet. Operation av lymfkörtlar i ljumskarna och strålbehandling mot underlivet kan ge lymfödem i benen och i könsorganen, hos både kvinnor och män. På samma sätt kan operation och strålbehandling mot ansikte och hals ge lymfödem på dessa ställen. Sekundära lymfödem är vanligare än primära.

Primära lymfödem

Det är ovanligt, men man kan födas med ett skadat lymfsystem, oftast beror det på genetiska förändringar. Då kan man till exempel ha för få lymfkärl eller lymfkärl som inte fungerar som de ska. Om man föds med ett skadat lymfsystem kan ett lymfödem komma när man är nyfödd. Det kan också komma senare, speciellt i tonåren när man växer mycket. Ibland kan lymfödem visa sig ännu senare, då oftast hos kvinnor i 30–40-årsåldern.

Fäll ihop

Hur kan man minska risken för lymfödem?

Hur kan man minska risken för lymfödem?

Att hålla vikten och vara fysiskt aktiv minskar risken 

Om man är överviktig ökar risken att få lymfödem. Det är ganska vanligt att man går upp i vikt under behandling med cytostatika eller antihormonell behandling. Om man går upp i vikt blir lymfödemet större, medan en viktnedgång gör att det blir mindre. Det är därför viktigt att vara fysisk aktiv under behandlingen. Även inaktivitet ökar risken för att få lymfödem.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Svullnader vanligt symtom

Det första symtomet är att huden blir tjockare. Ofta känner man en spänning i huden när lymfödemet håller på att bildas.

Nästa steg är att det syns en svullnad, till exempel vid anklarna eller runt armbågen. Blodkärlen på underarmens insida kan sjunka in i svullnaden. Man kan få en känsla av tyngd och spänningar i kroppsdelen. Det kan bildas märken på huden efter kläder och smycken. 

Om lymfödemet blir större kan rörligheten och kraften i kroppsdelen minska. Man kan få värk och hudbesvär. Risken för infektion i den svullna kroppsdelen kan öka.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När ska man kontakta vården?

Om en kroppsdel blir svullen bör man söka vård på en vårdcentral eller hos sin behandlande läkare. 

Om svullnaden kommer snabbt eller om man får mycket ont ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning.

Man kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta närmaste närakut.

Om läget är akut och närakuterna har stängt, åk till närmaste akutmottagning.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

En första undersökning

Om man söker vård för en svullen kroppsdel får man först genomgå en vanlig kroppsundersökning. Läkaren känner på kroppsdelen och mäter den. Oftast får man genomgå flera undersökningar på en vårdmottagning eller på ett sjukhus. Ibland får man göra lymfskintigrafi.

Lymfskintigrafi

Med lymfskintigrafi mäts flödet i lymfbanorna. Undersökningen kan visa om det finns några skador i själva lymfsystemet, som till exempel vid medfött lymfödem.

När man undersöks med lymfskintigrafi sprutas ett svagt radioaktivt ämne in under huden. Ämnet tas upp av lymfkärlen och transporteras vidare i lymfsystemet. Med en så kallad gammakamera kan läkaren se hur det radioaktiva ämnet transporteras i lymfkärlen och hur snabbt det går. Man får ligga på en undersökningsbrits medan bilder tas. Undersökningen gör inte ont, men den kan ta flera timmar.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

  • kompressionsstrumpa

    Kompressionsstrumpor finns för armar och ben, och lymfödem på bålen, huvudet och könsorganen kan också behandlas med kompression.

Bra med tidig behandling

Besvären minskar om man får behandling. Oftast är ett lymfödem lättare att behandla om man söker vård tidigt. Om man har fått svullnader bör man låta en läkare kontrollera dem även om de inte ger besvär. Utan behandling blir svullnaden oftast större. Ett obehandlat lymfödem kan också leda till att det bildas fett- och bindväv i huden.

Mycket små barn kan också få behandling för lymfödem. Förutom behandling av lymfödemet med kompressionsstrumpor kan ett barn behöva speciella hjälpmedel.

Kompressionsstrumpa kan räcka

Om lymfödemet upptäcks när de första symtomen kommer, kan det vara tillräckligt med så kallade kompressionsstrumpor. Kompressionsstrumpor har högre tryck än stödstrumpor. Om man har en kompressionsstrumpa ökar trycket mot vävnaden och svullnaden minskar. Det är viktigt att man får en individuell anpassning med rätt kompression. Om kompressionstrycket är för lågt kommer svullnaden att öka efterhand och om det är för högt kan det påverka blodflödet.

Oftast används kompressionsstrumpan under dagtid när lymfsystemet belastas som mest men man kan behöva ha en kompressionsstrumpa på sig dygnet runt. Det kan kännas besvärligt i början, men det brukar göra att svullnaden minskar snabbt.

Kompressionsstrumpor bör sköljas upp varje dygn så att de, när de har torkat, får tillbaka sitt tryck. De bör även bytas ut regelbundet för att kompressionen ska hållas på en bra nivå. Det är större chans att behandlingen får bra resultat om man är noggrann med att ha på sig strumpan enligt instruktionerna.

Strumpor för olika kroppsdelar

Det finns kompressionsstrumpor både för armar och ben med extra delar för händer och fötter. Strumporna finns i färdiga standardstorlekar men kan vid behov också måttbeställas. Även lymfödem på bålen, huvudet och könsorganen kan behandlas med kompression.

Antalet strumpor som man kan behöva under ett år kan variera beroende på vilken typ av lymfödem man har och hur mycket slitage strumpan utsätts för i det dagliga livet. Kompressionsdelarna är gratis hjälpmedel i en del landsting och i andra betalar man en begränsad summa.

Träning

Forskning har visat att fysisk aktivitet och träning, till exempel styrketräning, simning och stavgång, inte försämrar ett lymfödem i armen, som man tidigare trott, utan snarare förbättrar det.

Forskning visar också att kvinnor som behandlas för bröstcancer förmodligen kan förebygga lymfödem med hjälp av träning. Styrketräning gör att man kan behålla eller öka sin muskelstyrka efter cancerbehandlingen.

Om man står eller sitter stilla långa stunder bör man ta regelbundna pauser och röra på sig. Då är det viktigt att göra stora rörelser med hela armen eller benet, och inte bara med handen eller foten. Det är också bra att ha lätt belastning.

I början bör man träna med professionell hjälp så att man bygger upp både styrka och kapaciteten i lymfsystemet efter hand.

Regelbunden styrketräning stimulerar både lymf- och vensystemet att transportera lymfan vidare från området med lymfödem. För att träningen ska ha resultat på lymfödemet, är det viktigt att träna med hela armen eller benet, och inte bara göra rörelser med handen eller foten.

Kompressionsstrumpa på träningen?

Många upplever att en kompressionsstrumpa känns bra under träningen medan andra tycker att det är obekvämt. Det har visat sig att det inte spelar någon roll om man tränar med eller utan kompressionsstrumpa, så länge man tar på den direkt efter träningen och sedan bär strumpan enligt anvisningarna. Man behöver inte bära strumpan när man simmar eller på vattengymnastik.

Vila i högt läge

Ibland kan man också behöva vila den svullna kroppsdelen i högt läge. För att vilan ska få en riktigt god effekt bör det ske under längre tid, till exempel under natten. Om man har lymfödem i armen kan man vila armen på en stabil kudde och med lymfödem i benet kan man höja fotändan på sängen några centimeter.

Anpassa belastning av musklerna

Många tunga lyft, om man är otränad, eller annat långvarigt intensivt muskelarbete, kan förvärra lymfödemet.

Det finns stora individuella skillnader beroende på både muskel- och lymfkapacitet. En del kan uppleva att till exempel styrketräning känns bra, medan andra tycker att det gör lymfödemet värre. Det är bra att veta att vätskevolymen oftast ökar direkt efter träningen eller tungt rörligt arbete. Men om man använder kompressionsstrumpa minskar vätskan inom ett dygn, även i området där man har lymfödem.

När man belastar musklerna är det viktigt att armen eller benet är i rörelse. Att till exempel bära tungt en längre sträcka med stillahängande armar gör att cirkulationen minskar. Det kan förvärra ett lymfödem.

Massage och lymfpulsator

Om kompressionsbehandling inte ger tillräckligt bra resultat finns andra behandlingar. De vanligaste alternativen är manuellt lymfdränage och behandling med en så kallad lymfpulsator.

Manuellt lymfdränage är en typ av massage som består av lätta rytmiska tryck på den svullna kroppsdelen. Denna behandling får man ofta dagligen i en till två veckor och den kombineras då med någon slags kompression.

En lymfpulsator är en elektrisk luftpump. Vid behandling lägger man den svullna kroppsdelen i ett fodral som fylls och töms med luft och ger ett ökande och avtagande tryck mot lymfödemet. Hur högt trycket ska vara, hur lång tid man ska behandla och hur ofta behandlingen ska göras, måste oftast provas ut individuellt. En lymfpulsator kan anpassas till arm eller ben och den kan användas i hemmet om kompressionsbehandling inte är tillräckligt. Regelbundna kontroller bör då göras av den som provat ut pulsatorn.

Tvätta, torka och smörj in

För att undvika infektioner är det viktig att hålla huden ren och mjuk så att man inte får sprickor. Man kan använda en mjukgörande hudkräm som man trivs med. Om man får svampinfektioner, eksem, sår eller allergiska reaktioner ska dessa behandlas så fort som möjligt.

På arbetsplatsen

Om man har behandlats för till exempel bröstcancer och har ett stillasittande arbete, bör man ta paus ofta och göra stora rörelser med armen. Det är bra att till exempel promenera raskt eller gå i trappor då och då under dagen om man har lymfödem i benet och står mycket på arbetet. Har man ett arbete där man sitter länge vid ett skrivbord kan det ibland hjälpa att lägga upp fötterna på bordet en stund. Man kan ofta hitta bra lösningar på egen hand genom att prova sig fram.

Om man behöver ändrade arbetsuppgifter eller om arbetsplatsen behöver anpassas, kan man få hjälp från företagshälsovården.

Uppföljning av behandling

När man har fått lymfödembehandling bör man regelbundet kontrollera storleken på lymfödemet, sin vikt och kompressionsdelar. I början är det bra om det görs tätare och efter det kan man ofta fortsätta med en till två kontroller per år. 

Man kan själv se hur stort lymfödemet är genom att mäta omkretsen på flera olika ställen på armen eller benet och jämföra med den friska sidan. Man kan också ta ett hudveck mellan tummen och pekfingret och jämföra med samma område på friska sidan av kroppen. På bålen eller huvudet kan det vara svårt att mäta, men man kan försöka jämföra tjockleken på hudveck.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Värk i andra delar av kroppen

Ett mycket stort lymfödem i en kroppsdel kan orsaka värk i andra delar av kroppen. Till exempel kan ett lymfödem i en arm göra att man får ont i rygg och nacke.

Rosfeber kan förvärra lymfödem

Infektionen rosfeber kan starta eller förvärra ett lymfödem. Om man har symtom på rosfeber, till exempel en rodnad som snabbt breder ut sig, feber eller smärta och svullnad i den kroppsdel där lymfödemet sitter, ska man behandla infektionen genast. Om man har haft flera rosfeberattacker kan det vara bra att ha antibiotika hemma eller med på semesterresan. Läkemedlet kan användas om man får symtom på rosfeber eller för sår- och stickskador.

Fettsugning

Om den svullna kroppsdelen fortsätter att bli större, och inte kan minskas med passande kompression, kan lymfödemet omvandlas till fettvävnad. Om kroppsdelen är stor och besvärande kan man behandlas med fettsugning, ett kirurgiskt ingrepp där överskott av fettvävnad i huden tas bort. Efter fettsugning är det viktigt att bära kompressionsstrumpa så att lymfödemet inte fylls på igen.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av lymfödem?

Hur påverkas livet av lymfödem?

Bra att skaffa information om sjukdomen

Om man tror att man fått ett lymfödem är det viktigt att söka vård tidigt och få behandling och information om hur man kan förebygga försämring. Ett litet lymfödem är alltid lättare att hantera än ett stort.

Kompressionsstrumpor kan besvära

Det kan kännas besvärande att behöva bära kompressionsstrumpa och på sommaren kan värmen kännas som en extra påfrestning. Det är därför viktigt att strumpan är anpassad på bästa sätt så att det blir så lätt som möjligt.

Ett lymfödem behöver skötas om

Man kan behöva sätta av tid till att sköta huden extra noga eller vila armen eller benet i högläge. Man behöver också hålla kompressionsstrumporna fräscha med regelbunden tvätt.

Om lymfödemet är stort kan det vara problem att hitta skor och kläder som sitter bra. Ibland kan man behöva beställa skor eller skräddarsy kläder. Det är viktigt att ha kläder och skor som inte stramar åt och gör det svårare för lymfvätskan att transporteras i lymfkärlen.

Ibland behöver man ändra sina vanor och till exempel inte sitta still för länge.

Lymfödem i underlivet, både hos män och hos kvinnor kan göra att det är svårt att sköta sin hygien och man kan också behöva ändra sitt sexliv.

Ett lymfödem i munnen kan innebära att man måste ändra sina matvanor och en svullnad i halsen kan göra att det blir svårt att tala.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-13
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Karin Johansson, docent, sjukgymnast, Skånes Universitetssjukhus.

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-06-13
Redaktör:
Malin Erlingsson, 1177 Vårdguiden