Lunginflammation

Skriv ut (ca 10 sidor)

Vid en lunginflammation har delar av lungorna blivit inflammerade. Orsaken är oftast bakterier och då behandlas du med antibiotika. De flesta med lunginflammation blir helt friska inom någon månad, men för bland annat äldre personer som redan är sjuka kan sjukdomen bli allvarlig.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Lunginflammation kan ge olika symtom. Det är vanligt att du har några av följande symtom:

  • Du får en förkylning med hosta, feber och ont i halsen som inte blir bättre, utan förvärras efter fyra till fem dagar.
  • Det gör ont när du andas in djupt. 
  • Du hostar upp slem som är färgat. Slemmet kan vara vitt, gult, grönt, brunt eller blodblandat.
  • Du är andfådd.

Långdragen hosta tillsammans med trötthet, huvudvärk och oftast feber kan ibland också vara tecken på lunginflammation.  

Du kan även få mer påtagliga symtom:

  • Febern kan ge frossa eller skakningar.
  • Du kan få svårt att andas.
  • Du kan bli omtöcknad och förvirrad.

Barn kan ha andra symtom

Barn med lunginflammation kan även få andra symtom. Framför allt gäller det barn upp till sju års ålder.  

Barnet kan ha något eller några av följande symtom:

  • Andningen är väsande eller pipande.
  • Andningen är snabb, ofta i kombination med en svag stötande hosta.
  • Barnet är blek, likgiltig och orkar inte leka ens korta stunder.
  • Barnet kräks.
  • Barnet har ont i magen.
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om tror att du eller ditt barn har lunginflammation. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ett eller flera av följande besvär stämmer:

  • Du eller ditt barn snabbt blir sämre och febern stiger. Det gäller även om du eller barnet har en pågående behandling mot lunginflammation.
  • Du eller ditt barn får feber med kraftig frossa och skakningar.
  • Ditt barn orkar inte leka, se på tv ens korta stunder eller intressera sig för något.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring 112 om något av följande stämmer:

  • Du eller ditt barn får svårt att andas.
  • Du eller ditt barn får gråblek ansiktsfärg eller får blå läppar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler.

Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta en av länets tretton husläkarjourer. De har öppet till klockan 22:00 på vardagar och 8:0022:00 på helger.

Om läget är akut, finns följande närakuterakutmottagningar och barnakutmottagningar.

Råd och stöd

Vill du ha råd via telefon, ring telefonnummer 1177. Du kan ringa dygnet runt.

Klockan 8:0022:00 kan du även få råd på arabiska och somaliska och klockan 8:0012:00 på finska.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

Det finns flera olika sätt att ställa diagnosen lunginflammation. Ofta behövs en kombination av olika undersökningar för att utesluta andra diagnoser.

Samma undersökningar görs på barn som på vuxna.

Lyssnar på lungor och andning  

Läkaren lyssnar på lungorna när du andas. Ibland knackar läkaren med fingret över lungorna och lyssnar på ljudet. Hen kan också räkna dina andetag under en minut. Antalet andetag ökar ofta om lungorna är infekterade.

Blodprov kan ge svar  

Du får ofta lämna ett blodprov som kallas CRP om läkaren misstänker att du har lunginflammation. Det är ett test för att mäta graden av inflammation. CRP-värdet är vanligen förhöjt om du har en svårare infektion.

Ibland mäts din syrehalt i blodet med en apparat på fingret. Där syns det om lungorna har svårt att syresätta blodet, vilket kan betyda att du har lunginflammation.

Något av dessa prov, tillsammans med en kroppsundersökning och det du berättar brukar räcka för att ställa diagnosen.

Fler undersökningar

Provtagningen kan kompletteras med en undersökning av blodets vita blodkroppar, om något verkar oklart. De vita blodkropparna brukar öka i antal om du har lunginflammation.

Du kan också undersökas med lungröntgen. På röntgenbilderna kan läkaren se om det finns förändringar av lungan som talar för lunginflammation.

Ofta behöver du inte lämna något prov som visar vilken bakterie som har orsakat lunginflammationen. Men om du har en svårare infektion kan vårdpersonalen ta prover från näsan, svalget eller blodet för att skicka på analys.

Lungröntgen kan göras i efterhand  

Du kan behöva undersökas med lungröntgen någon månad efter att du fick lunginflammationen om läkaren är osäker på varför du fick sjukdomen. Röntgenbilderna visar om inflammationen har läkt.

Läkaren kan också vilja få bekräftat att det inte finns någon tumör i lungan som har bidragit till lunginflammationen, framför allt om du röker och är i 40-årsåldern eller äldre.

Röntgen görs också om symtomen inte går över, om det finns tuberkulossmitta i omgivningen eller om du får återfall.

Om lunginflammationen inte går över

Det behövs en ny läkarutredning om lunginflammationen inte läker trots att du har fått behandling. Då försöker läkaren ta reda på vilket smittämne som har orsakat lunginflammationen, och undersöker om det finns andra orsaker i lungorna eller i resten av kroppen som hindrar läkningen.  

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Lunginflammation ska behandlas av läkare. Barn och vuxna får samma sorts behandling.

Behandling med läkemedel

Oftast får du antibiotika. De vanligaste bakterierna vid lunginflammation brukar vara känsliga för vanligt penicillin, som då är första alternativet.

Misstänker läkaren att det är exempelvis bakterien mykoplasma som har orsakat lunginflammationen får du annan antibiotika, eftersom vanligt penicillin inte har någon effekt mot mykoplasma.

Antibiotikabehandlingen pågår vanligtvis under sju dagar.

Inflammationen läker oftast av sig själv om det är ett virus som har orsakat lunginflammationen. Undantag är om lunginflammationen har orsakats av influensavirus eller om du har nedsatt immunförsvar. Då kan du behöva läkemedel som är effektivt mot virusinfektioner.

När det är allvarligt

Du behöver ofta vård på sjukhus om du har allvarliga symtom. Det gäller till exempel om du har hög feber och svårt att andas. Då får du ofta antibiotika direkt i blodet.

Har du svårt att andas kan du även behöva syrgas, och om andningen är mycket nedsatt behandlas du i en respirator. Du kan också behöva få vätska och näring direkt i blodet genom dropp.

Du blir oftast bättre efter några dagar med behandling på sjukhus.  

De flesta blir bra inom en månad

Hur fort lunginflammationen går över beror bland annat på vilken hälsa och kondition du hade innan du blev sjuk. Det vanligaste är att lunginflammation som behandlas med antibiotika läker helt på någon månad. Om du arbetar brukar sjukskrivningsperioden vara två veckor.

Du kan vara trött och ibland också fortsätta hosta efter att lunginflammationen har läkt. Tröttheten och hostan försvinner gradvis inom någon månad.

Ibland tar det längre tid

Läkningen tar oftast längre tid om infektionen bli så kraftig att du behöver vårdas på sjukhus. Det beror på att kroppens försvar har påverkats mer. Men även då brukar besvären till slut försvinna helt, om det inte finns andra sjukdomar som bidragit till inflammationen.

En lunginflammation läker för det mesta utan bestående skador. 

Risken för att du ska få nya lunginflammationer ökar om det finns bidragande orsaker som andra sjukdomar, hög ålder eller rökning. 

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra dina besvär.  

Drick mycket

Det är bra att dricka mycket om du har hosta eller feber. Det gör att slemmet blir lättare att hosta upp. Du förlorar också mycket vätska när du har feber. Barn som har feber och hosta kan ibland få isglass som ett alternativ till dryck.

Höj huvudändan på sängen

Det kan hjälpa att höja huvudändan på sängen om du hostar mycket på natten. Enklast är att bädda med extra kuddar. Lägg kuddarna under madrassen så glider de inte undan.

Läkemedel kan lindra

Du mår oftast bättre om du tar febernedsättande läkemedel när du har hög feber. Det gäller även barn med feber, men rådgör med läkare innan du ger barn under sex månader febernedsättande läkemedel.

Luftrörsvidgande läkemedel kan ibland underlätta andningen hos barn och vuxna. 

Vila

Undvik fysisk ansträngning och vila ordentligt när du har feber och mår dåligt. När du mår bättre är korta promenader bra för läkningen.

Fäll ihop

Så smittar lunginflammation

Så smittar lunginflammation

De bakterier och virus som kan orsaka lunginflammation sprids olika lätt.

Pneumokockbakterien är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Den är inte särskilt smittsam. De virus som kan orsaka lunginflammation är mycket mer smittsamma. Det gäller även för bakterien mykoplasma.

Virus sprids ofta genom hostningar och nysningar

Mykoplasma och de flesta virus sprids genom luften när den som är sjuk hostar, nyser eller andas ut. Hostningar och nysningar ger en dusch av droppar som innehåller viruset. Du kan bli smittad om du får i dig dropparna. Dropparna kan också falla ner på saker och förs då vidare genom att du tar i det som dropparna har hamnat på.

Mykoplasma orsakar ibland stora utbrott av lunginflammation. Detsamma gäller lunginflammationer som orsakas av virus, framförallt bland barn. Men alla som blir smittade får inte lunginflammation. Många får istället en lätt förkylning eller inga symtom alls. 

Fäll ihop

Så kan du minska risken för lunginflammation

Så kan du minska risken för lunginflammation

Ett liv med lagom mycket motion, bra matvanor och bra sömnvanor förbättrar kroppens försvar mot infektioner i allmänhet. Att röka skadar lungorna och ökar risken för att få infektioner. Det finns hjälp att få om du vill sluta röka.

Större risk för vissa grupper

Eftersom influensa kan utvecklas till lunginflammation är det bra att vaccinera dig mot influensa om du tillhör en grupp som kan ha svårt att klara av en lunginflammation.

Det gäller främst om något av följande stämmer på dig:

  • Du är äldre än 65 år.
  • Du har en hjärtsjukdom eller lungsjukdom.
  • Du har diabetes.
  • Du har nedsatt immunförsvar av annan orsak.

Du bör också vaccinera dig mot pneumokocker om du tillhör någon av de här grupperna. Det ska du också göra om du har fått din mjälte borttagen, eftersom immunförsvaret då är sämre. 

Fäll ihop

Orsaker till lunginflammation

Orsaker till lunginflammation

En lunginflammation orsakas oftast av bakterier eller virus. Det finns flera ytterligare faktorer som kan bidra till att du får lunginflammation.

Bakterier och virus

Pneumokockbakterien ligger bakom mer än hälften av alla lunginflammationer. Hos ungdomar och unga vuxna kan andra smittämnen vara vanligare, till exempel mykoplasma.

Hos vuxna och äldre med kronisk lungsjukdom, till exempel KOL, förekommer det att haemophilusbakterien orsakar lunginflammation.

Legionella är en mer ovanlig bakterie som kan spridas till exempel genom luftkonditionering eller duschar. Den kan orsaka lunginflammation. Det är vanligare att smittas av bakterien utomlands än i Sverige.

Även olika virus kan orsaka lunginflammation. Några virus som ofta ger lunginflammation hos vuxna är exempelvis influensavirus och RS-virus. RS-virus orsakar varje år epidemier bland yngre barn.

Sjukdomar kan försämra immunförsvaret  

Förutom bakterier eller virus finns det ofta ytterligare orsaker som kan bidra till att du får lunginflammation. En orsak kan vara att slemhinnan i luftvägarna har skadats av en vanlig virusinfektion tidigare och inte klarar av att bekämpa bakterier.

Andra orsaker kan vara att kroppens försvar är försvagat av andra sjukdomar, till exempel i hjärta och lungor. Immunförsvaret blir också försvagat om du får cytostatika mot cancer, har någon reumatisk sjukdom, vissa tarmsjukdomar eller om du har aids. Även rökning försämrar immunförsvaret.

De äldsta och yngsta får lunginflammation oftare  

Åldern spelar stor roll för vem som får lunginflammation. Oftast är det barn under två år och personer över 65 år som får lunginflammation.

Barns immunförsvar är inte fullt utvecklat

Barn kan ha återkommande lunginflammationer utan att det ligger någon annan sjukdom bakom. Det beror på att immunförsvaret hos små barn inte är färdigutvecklat. Vid fyraårsåldern brukar barns immunförsvar ha mognat och besvären med upprepade lunginflammationer upphöra.

Lunginflammation kan bli allvarligt för äldre personer

Lunginflammation en vanlig följdsjukdom hos äldre personer eller sjuka som ligger mycket stilla. Att ligga ner mycket försämrar lungornas möjlighet att arbeta. Det kan också försvåra för sjukdomen att läka.

Sjukdomar och åldrande försvagar ofta immunförsvaret hos äldre personer. Hos äldre som redan är sjuka är lunginflammation en vanlig dödsorsak. Det beror på att kroppen är så försvagad att den inte klarar av den extra påfrestning som en lunginflammation innebär.

Främmande föremål kan vara orsaken  

Små barn kan av misstag andas in små delar av leksaker eller föda. Dessa små saker blir då liggande någonstans i lungorna och orsakar nästan alltid en infektion.

Du kan också få lunginflammation om du kräks och får ner kräkningen i lungorna. Det händer framför allt om du är mindre vaken än vanligt, till exempel efter en operation eller i samband med att du har druckit mycket alkohol. Det är bland annat därför personer som dricker mycket alkohol eller använder droger har större risk för att få lunginflammation. Vill du förändra dina alkoholvanor finns det hjälp att få.

Små barn som av misstag svalt lösningsmedel kan få ner lösningsmedlet i lungorna om de kräks. Barnet kan då få en allvarlig lunginflammation. Den kallas kemisk lunginflammation. 

Fäll ihop

Följdsjukdomar och komplikationer

Följdsjukdomar och komplikationer

En lunginflammation kan leda till lungsäcksinflammation. Då har bakterier eller virus spridit sig till lungsäcken som omger lungorna.

Infektionen kan också sprida sig till blodet och därifrån vidare ut i kroppen, men det är ovanligt.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Lungor

    När man andas kommer luften ner till lungorna. Små partiklar med virus eller bakterier kan också följa med inandningsluften.

    Mer information
    Lungans inre

    Inne i bröstkorgen delar sig luftstrupen i två luftrör, eller bronker, där den ena går till höger lunga, och den andra till vänster lunga. De stora luftrören delar sedan upp sig i flera mindre luftrör som till sist grenar ut sig som ett träd i lungorna.

    Kring de tunna luftrören sitter klasar av små luftfyllda blåsor som kallas lungblåsor, alveoler. Lungblåsornas tunna väggar är omgivna av små blodkärl, så kallade kapillärer, och genom blodkärlen syresätts det blod som sedan pumpas ut till den övriga kroppen. Samtidigt gör sig kroppen av med koldioxid och vatten genom lungorna.

När du andas kommer luften ner till lungorna. Små partiklar med virus eller bakterier kan också följa med inandningsluften. 

Lungornas uppgift är att transportera syre från luften du andas in till blodet. Lungorna gör också så att du kan andas ut den koldioxid som bildas i kroppen. För att göra det möjligt är lungorna uppbyggda av en vävnad som består av miljoner små elastiska lungblåsor, alveoler.

Lungblåsorna blir inflammerade

Vid en lunginflammation har lungblåsorna blivit inflammerade. Orsaken är att bakterier eller virus har kommit in i kroppen och kunnat föröka sig i luftvägarna. Infektionen har sedan spridits ner i kroppen genom de finare luftrören och ut i lungvävnaden.

När lungblåsorna är inflammerade får kroppen svårare att ta upp syre. Då kan det bli svårare att andas. Om infektionen inte behandlas kan den orsaka allvarlig syrebrist i kroppen.

Infektionen gör även att slemhinnan i luftvägarna svullnar. Det gäller särskilt för barn under sex-sju år eftersom de har smala andningsvägar. När det då blir trängre i luftrören kan sjuka barn få väsande och pipande andning.

Lunginflammation i hela eller i en del av lungan

Du kan få lunginflammation i en lunga eller i båda lungorna. En lunginflammation i båda lungorna kallas dubbelsidig lunginflammation. En dubbelsidig lunginflammation behöver inte tyda på en allvarligare infektion.

Du kan också få lunginflammation i endast en del av en lunga. Då kallas det för lobär lunginflammation. Då är oftast orsaken en bakterie.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Vill du ha råd via telefon, ring telefonnummer 1177. Du kan ringa dygnet runt.

Klockan 8:0022:00 kan du även få råd på arabiska och somaliska och klockan 8:0012:00 på finska.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-03-07
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jonas Hedlund, läkare, specialist i infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2018-03-07
Skribent:
Måns Widman, frilansskribent
Redaktör:
Malin Erlingsson, 1177 Vårdguiden